Unik teateruppsättning på övergivna platser

Publicerad:   •  Uppdaterad:

En tom lägenhet i Björkekärr, en övergiven butikslokal i Tynnered, en nedlagd fabrik på Lindholmen. När Regionteater Väst sätter upp Martin Crimps pjäs Allt blir bättre gör de det på platser i Göteborg där det aldrig har spelats teater.

Kultur

Jag träffar skådespelarna och deras regissör ute på industriområdet Lindholmen, där de trängt ihop sig i en liten kontorslokal som fungerar som repetitionssal. Senare kommer pjäsen att spelas i en gammal övergiven fabrik som ligger på andra sidan gården. Men eftersom det är så kallt därute nu i slutet av januari vill man helst spara sig till premiären, förklarar regissören Anna Sjövall.
Den del av rummet som utgör scenen är täckt av en mängd små kuddar i olika mönster och färger. Som åskådare får jag sätta mig på en vit plaststol, en sådan man brukar ha i trädgården på sommaren.
De fyra skådespelarna Elmira Arikan, Jan Coster, Lisbeth Johansson och Zubair Sharif spelar upp en kort scen från pjäsen Allt blir bättre. Det är svårt att urskilja några tydliga karaktärer bland de röster som blandar sig med varandra.

En av dem börjar berätta om något hemskt som har hänt, kanske ett mord, med en pojke inblandad. Snart blandar sig nästa person i den förstes berättelse, inflikar nya detaljer och leder in samtalet på sidospår. Så kommer nästa person in, och till slut har berättelsen halkat in på ett helt annat ämne. Jag känner mig något förvirrad.
- Det är meningen, säger Anna Sjövall efteråt och förklarar att karaktärerna ska vara anonyma. Syftet med att samtalet hela tiden byter spår är att illustrera hur vi människor agerar när vi vill distansera oss från hemska saker som sker.
Pjäsen Allt blir bättre är skriven av engelsmannen Martin Crimp och hade urpremiär på Royal Court Theatre i London år 2005. Detta är första gången den sätts upp i Norden. Och så vitt Anna Sjövall vet har den aldrig förr spelats på det här sättet.

Vad är tanken bakom att spela pjäsen på övergivna platser?
- Det här är en pjäs som väcker många frågor utan att ge färdiga svar. Och att sätta upp den utanför den traditionella teaterscenen förstärker känslan av mystik. Det här är platser med en historia, där det har hänt saker. Det är den känslan jag vill att publiken ska få.
Anna Sjövall hoppas att denna okonventionella teaterscen kan locka en publik som vanligtvis inte brukar gå på teater.
- Det vore jättekul om folk som har jobbat på fabriken kommer och ser teater på sin gamla arbetsplats, säger hon.

Skådespelarna är överens om att det har varit spännande att jobba med pjäsen.
- Det är ett väldigt oförutsägbart manus, där man inte riktigt vet vad som ska hända, säger Lisbeth Johansson.
- Samtidigt är själva texten så exakt, den liknar ett sudoku där det inte går att ändra ett ord utan att det påverkar helheten, fortsätter hon.
Jan Coster tycker att de olika miljöerna som pjäsen spelas i förstärker känslan av oförutsägbarhet. Dessutom kommer skådespelarna närmare publiken i och med att det inte finns någon tydlig gräns mellan scenen och åskådarbänken.
- Publiken blir delaktig på ett helt annat sätt, det ska kännas som att man blir vittne till något som händer mitt i ens vardag, säger han.
- Man får fundera över sin roll som åskådare, inflikar Anna Sjövall och fortsätter:
- Vi lever ju i en nöjdhetskultur, där vi sitter i soffan och kollar på dokusåpor och bisarra amerikanska tv-serier, samtidigt som vi goffar i oss en tvåhundragrams chokladkaka. Det är så lätt att bara stänga av tv:n och inte bry sig om vad som händer i världen. Den här pjäsen säger mycket om vår tid, men utan att vara övertydlig.

Fakta: 

Allt blir bättre
Spelas fram till 29 februari.
Se www.alltblirbattre.se [1] för spelschema

Göteborgs Fria