Ord, punkter, dikter och stjärnor

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Det är inte lätt att vara människa i Lux interior, Kennet Klemets fjärde diktsamling.

Kultur

Göteborgsbaserade poeten Kennet Klemets fjärde diktsamling heter som sångaren i The Cramps: Lux interior. Både titel och formgivning (dikterna är inslagna i vad som liknar en brandgul tapet) för annars tankarna till samtidens närmast religiösa intresse för inredning. Men det är en dubbelbottnad titel som också betyder inre ljus och således samtidigt rymmer både det högst profana och en andlig dimension – en välfunnen antydan om att vi ersatt sökandet efter själsligt ljus med jakten på materiell lyster.
Samhället står i Lux interior för tvång. Det är en samhällskritik från outsiderposition som känns igen hos många poeter, inte minst hos Klemets själv. I sin förra, språkligt experimentella diktsamling Accelerator försöker han, genom att släppa lös ett ohejdat ordflöde, finna en väg vidare för poesin mot någonting högre, bortom informationssamhällets brus och kontroll.
I Lux interior föreslås mer drastiska åtgärder: att operera hål i huvudet och få ur sig samhället. I jämförelse med Accelerator är ordflödet något mera återhållet. Asterisker ligger som små stjärnformade fördämningar i den till synes aldrig sinande raden dikter och diktfragment. Metaforerna är få och språket är konkret, registrerande och uppräknande.

En mängd strömmar löper genom dikterna, ingen tillräckligt stark för att kunna sägas bära ett huvudtema, alla urskiljbara som något som snuddar vid handen och sedan är borta. Samhällskritiken är en av dem. Det existentiella sökandet efter mening, någonting äkta, kanske rent av religiöst, är en annan besläktad ström. Det är inte lätt att vara människa i Lux interior: vardagen präglas av vilsenhet, monotoni och utplåning, Jesus står övergiven vid vägkanten och new age-sex skänker mening endast för ett ögonblick (scenen är som hämtad från Houellebecqs Elementarpartiklarna). En tredje ström leder hemåt mot något ursprungligt, barndomsbilder, landet. Där finns också ett avsked, någon försvinner bort.

Emellanåt kan jag längta efter ett mer målande språk, men oftast fungerar det bildfattiga uttrycket riktigt väl. Det förmår kasta nytt ljus över nötta motiv, som i den här minimalistiskt gestaltade begravningsscenen: En vacker solnedgång och svensk tid, sida vid sida, släkt och vänner [...] lampor, blomsterarrangemang, svarta rosor, röda rosor.
kultur@fria.nu [1]

Fakta: 

Lux interior
Poesi
Författare: Kennet Klemets
Förlag: W&W

Fria.Nu