Förra veckan skrev GFT om pengarna till ensamkommande. Kommunlrådet Marina Johansson (S) har sedan dess skrivit i ETC Göteborg att hon tycker kritiken är orättvis, något Matilda Brinck-Larsen inte håller med om. (Till vänster i bild ses Anders Göransson från nätverket Vi står inte ut.)

Inga bostäder till ensamkommande

Publicerad:

De statliga extrapengarna skulle gå till bostäder för ensamkommande i Göteborg – men nu väntas flera miljoner kronor av pengarna gå till annat.

Inrikes

Uppdatering 25 oktober kl 16.50:

Social resursnämnd har nu röstat för förvaltningens förslag om hur pengarna till ensamkommande ska fördelas. Alla partier var för, utom MP och V som bland annat yrkade på att pengarna ska gå till bostäder.

I dag, onsdag, ska social resursnämnd fatta beslut om hur regeringens extrabidrag till kommuner för stöd till ensamkommande ska fördelas. Regeringens och Vänsterpartiets syfte med pengarna är att de ska göra så att ensamkommande kan bo kvar i sina hemkommuner även när de fyllt 18 år. Annars måste de som fyllt 18 flytta till Migrationsverkets boenden, ofta i andra kommuner. Flytten innebär inte bara uppbrott från sitt sammanhang utan kan också innebära att ungdomarna tvingas avbryta sina gymnasiestudier.

I ett första steg handlar det för Göteborgs del om 10,8 miljoner kronor. På dagens nämndmöte ska man fatta beslut om 8,8 miljoner av dessa. Pengarna har utlysts som föreningsbidrag som föreningar har kunnat söka. GFT har läst det förslag till beslut som politikerna väntas rösta igenom i dag. Där beviljas fyra föreningar pengar för olika insatser för ensamkommande – men ingen av dessa handlar om boenden. Istället föreslås pengarna gå till bland annat en jullovsfest, öppna hus där ungdomarna kan få mat och träffa vuxna och uppstart av en krismottagning i Nordstan.

Anders Göransson, talesperson för nätverket Vi står inte ut, är kritisk. Nätverket organiserar yrkesarbetare och volontärer som möter ensamkommande.

– Personer som jobbar med ensamkommande, till exempel psykologer, säger samfällt att det är en trygg boendemiljö som man måste ha som grund för att ytterligare pengar ska göra verklig nytta, säger han.

Diskussionen var aktuell även i början av oktober, då 2 miljoner av de 10,8 miljonerna fördelades. Inte heller då gick pengarna till bostäder utan till så kallade mervärdesinsatser, som läxhjälp och psykologstöd. Hur har det kunnat bli så här?

Lotta Lidén Lundgren är verksamhetschef på social resursförvaltning. Enligt henne kom det endast in en ansökan som rörde bostadslösningar. Det var föreningen Skyddsvärnet som ansökte om pengar för att kunna låta unga bo kvar i sina nuvarande hvb-hem. Den ansökan kunde inte godkännas utifrån likställighetsprincipen som innebär att insatsen behöver vara öppen för alla ur målgruppen och inte enbart riktas till specifika ungdomar. En sådan riktad insats skulle kräva ett beslut av den stadsdel som placerat ungdomen där. Några andra ansökningar om bostadslösningar kom inte in.

Men enligt kommunalrådet Ulf Kamne (MP) har kommunstyrelsen (S,M,L och KD) gett förvaltningen instruktioner att pengarna skulle gå till “stödjande aktiviteter”, istället för till boendelösningar.

– Det blir ju ett moment 22, om kommunen bestämmer att pengarna inte får gå till bostäder blir det konstigt att vänta sig att få ansökningar om boenden. Det är precis det vi kritiserat i kommunstyrelsen, säger han.

Föreningen Agape, som beviljats bidrag för öppna hus, ansökte inte om pengar för bostadslösningar eftersom de fick höra att föreningsbidraget inte gällde bostäder, berättar verksamhetssamordnaren David Nilsson.

– När vi satt med kommunens tjänstemän och jurister sa de att boende inte var aktuellt, säger han.

GFT ringer Marina Johansson (S), kommunalråd och ordförande i social resursnämnd. Hon säger att föreningar visst fick söka pengar för bostadslösningar.

Nu fick föreningar höra att de inte fick söka pengar för bostadslösningar – kan du se något som ni sagt som kan ha antytt det?

– Kanske den allmänna debatten, kanske utifrån att vi håller på det som lagsiftningen säger i botten. Men det vi skriver i yrkandet är ganska öppet, det handlar om vi ska se till att utvidga stödet till målgruppen och ge stödjande aktiviteter.

Detta att ni kallar det “aktiviteter” – kan det ha tolkats som att det inte gäller bostäder, ni skriver heller inget om bostäder.

– Kanske det.

Regeringen och Vänsterpartiet har gett Göteborg pengarna för att ensamkommande ska kunna bo kvar i kommunen och så går inget av pengarna i nuläget till ändamålet – det måste ändå vara ett misslyckande för kommunen?

– Jag tycker att det är väldigt bra insatser som har kommit fram, det är viktiga insatser som inte ska förminskas. Bostad är självklart jätteviktigt men det allvarligaste är att de slits upp från sin skolgång.

Att det är viktiga insatser kan nog alla hålla med om, men är det inte svårt att ta del av aktiviteterna eller gå kvar i skolan om man tvingas flytta till en annan kommun?

– Det beror på hur långt man flyttar, det finns möjlighet att pendla, vi kan underlätta pendling, säger Marina Johansson.

Överlag kom det också in få ansökningar från föreningar, vilket gör att endast 4,8 miljoner av de 8,8 miljonerna kan fördelas i nuläget, resterande 4 miljoner kronor föreslås förvaltningsdirektören fördela efter hand som nya ansökningar kommer in. Marina Johansson välkomnar därför föreningar att skicka in nya ansökningar för att nu söka pengar för bostadslösningar.

Men måste kommunen invänta föreningsansökningar – kan inte kommunen ta eget initiativ och skapa boendeplatser? Jo, det hade varit möjligt om inte pengarna utlysts som föreningsbidrag, enligt Lotta Lidén Lundgren. Men Marina Johansson menar att det hade blivit för dyrt, eftersom det då blir i form av hvb-hem eller stödboende.

Sedan kommunen började behandla frågan om de 10,8 miljonerna har regeringen annonserat att Göteborg ska få ytterligare runt 10,8 miljoner kronor. De pengarna ska gå till stadsdelsnämnderna istället för social resursförvaltning, och gällande de nya pengarna har Socialdemokraterna skrivit ett yrkande där de tydliggör att pengarna ska gå till “boende och andra insatser för de personer som bedöms ha behov av vård”.

– Nu handlar det om att pressa på vad stadsdelarna gör med de pengarna, säger David Nilsson, från Agape.

Något annat som varit omdebatterat gällande frågan är när pengarna ska betalas ut. V och MP ville att pengarna skulle betalas ut så fort regeringen aviserat dem, men kommunstyrelsen har beslutat att endast 2 miljoner skulle betalas ut då, resten ska betalas ut efter att riksdagen beslutat om höständringsbudgeten den 22 november. De totala 21,6 miljonerna kan därefter komma till Göteborg först i december. Att vänta på pengarna tills dess kommer drabba gruppen ensamkommande hårt, menar föreningen Vi står inte ut.

– Det handlar om ungefär 400 personer i Göteborg som under år 2017 kommer att kallas 18 år. Många blir 18 år just i november eftersom många kom i november och fick sitt ankomstdatum satt som sin födelsedag. De får flytta ut från kommunala boenden innan statsbidraget får verkan. Det är ytterst olyckligt, säger Anders Göransson, från Vi står inte ut.

Fakta: 

Hit föreslås de 10,8 miljonerna gå

• KFUM Aktivitet för alla: jullovsverksamhet och en jullovsfest på språkcaféet, unga anställs för att jobba med detta (122 500 kr).

• Reningsborg (Agape): öppna hus/stationer dit ungdomarna kan gå för att få mat, tvätta, duscha, träffa vuxna och delta i aktiviteter (2,7 miljoner kr)

• Skyddsvärnet: uppstart av mobil krismottagning i Nordstan (500 000 kr)

• SOS Barnbyar: stöd till unga som bor i så kallat “ebo”, eget boende (500 000 kr)

• Mervärdesinsatser IOP (1 miljon kronor)

• 2 miljoner har redan delats ut, och gick till så kallade mervärdesinsatser, som läxhjälp och psykologstöd

• 4 miljoner kronor delas ut av förvaltningsdirektören om det kommer in ansökningar som kan beviljas pengarna. Social resurs för också samtal med utbildningsförvaltningen om att köpa månadskort till ungdomar som går kvar i sin skola för dessa pengar.

Göteborgs Fria