Tove Wennberg är en av två arkitektstudenter bakom projektet om kollektivboende, som till hösten ska presenteras bland annat för Familjebostäder.

De vill skapa bostäder utanför familjenormen

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Ordet kollektiv får fortfarande många att tänka på ett delat boende i 1970-talsanda som i filmen Tillsammans. Arkitektstudenterna Tove Wennberg och Maria Wikström ville undersöka vilka normer och strukturer som påverkar det kollektiva boendet, och öppna för nya lösningar.

Inrikes

Både Tove Wennberg och Maria Wikström bor själva i kollektiv, så att just det blev temat när det var dags att välja inriktning för examensarbetet på arkitektutbildningen vid Chalmers var kanske inte så konstigt. I det tidiga researcharbetet funderade de mycket över den utbredda individualismen, och att Sverige toppar listor på andel ensamhushåll.

– Vi startade med en tanke om att kollektivboende skulle kunna vara en bra lösning för många fler än de som bor så i dag. Det är väldigt många som bara avfärdar det för att de har en klar bild av vad det innebär, säger Tove Wennberg.

Projektet började med en enkät kring vad folk kunde tänka sig att dela i sin bostadsmiljö, där en av frågorna var varför man tror att inte fler bor i kollektiv. Några av de mest populära svarsalternativen blev att det finns negativa fördomar om kollektiv, att individualismen är utbredd och att man tror att det är mer lönsamt för byggherrar och hyresvärdar att framför allt bygga litet.

– Det blev tydligt att det är väldigt poppis att dela, men att faktiskt dela boende är ett ganska stort steg för många, säger Tove Wennberg och fortsätter:

– Vi kom också in på att det finns många fördomar. Bara en sådan sak som terminologin, det sitter så mycket i ordet kollektiv. Både norskan och danskan har haft samma ord tidigare men bytt ut det.

Men precis som svaren visade, handlar det om mer än fördomar och sociala normer när det gäller hur vi ska bo. För att det ska vara möjligt att skapa kollektiva lösningar spelar sådant som hur och vad som byggs in, och vilka alternativ det finns när det gäller till exempel ägande och hyresformer.

– Så gott som alla kollektiv finns i lägenheter eller hus som är utformade för en kärnfamilj. Det handlar inte om att kritisera kärnfamiljen utan om att föra fram en mångfald, och det finns väldigt många olika familjeförhållanden som man skulle kunna bygga för.

Förutom att kollektivt boende som tema redan stack ut något på utbildningen, bestämde de sig också för ett tillvägagångssätt som inte är det traditionella. De ville jobba med dialog och co-design, att tillsammans med slutanvändarna skapa något som passar just dem. Och även om dialog har blivit mer vanligt inom arkitekturen, tycker Tove Wennberg att det finns mycket som skulle kunna förbättras.

– Det handlar om hur och var man bjuder in folk också. Man måste göra det så enkelt som möjligt för folk att kunna delta, och skapa förutsättningar för att de ska vara bekväma.

Genom olika omgångar av workshops, där både befintliga kollektiv och grupper som inte bor tillsammans deltog, försökte de utforma olika typer av kollektivboenden såväl i villor som i lägenheter och nyproduktion. De skapade ett spel som grupperna tog sig igenom tillsammans, där väggar kunde flyttas och i princip allt kunde göras om i de tänkta bostäderna.

Unga vuxna mellan 18 och 35 år stod i fokus för arbetet. Det är en ålder då många flyttar till kollektiv – men också då många flyttar därifrån. För många försvinner tanken på kollektivet som ett alternativ eller möjlighet när barnen kommer och familjen växer.

Lite på samma sätt är det för Tove Wennberg själv. Hon skulle gärna fortsätta att bo kollektivt, men har svårt att hitta de alternativ som skulle kännas fungerande med en familj i framtiden. Drömmen är ett delat boende, där det egna rummet inte behöver vara särskilt stort men där det finns flera olika gemensamma rum som är mer privata till sin karaktär än kanske ett vardagsrum, även om de delas av alla.

Framtiden för projektet är inte heller helt klar, men det har funnits intresse från flera håll att kunna använda spelet och projektet ska också presenteras för kommunala Familje-bostäder efter sommaren.

– Jag hoppas att vi är på väg åt rätt håll, och att det i framtiden kommer fler olika typer av kollektivboenden. Och jag hoppas självklart att fler skulle kunna se det som en lösning, både äldre och familjer.

Göteborgs Fria