Carl Nilsson, Birgit Modh och Lars Jadelius är med i förändringsarbetet av Annedalshuset, och är nöjda med den inofficiella centrum de tycker att det har blivit.

De driver bygdegård mitt i staden

Publicerad:

En urban bygdegård med hållbarhetsinriktning. Annedalshuset i centrala Göteborg har funnits sedan 1800-talet. Nu ska det utvecklas till något helt speciellt.

Inrikes

I en lummig oas, bara ett stenkast från spårvagnar och citypuls, ligger Annedalshuset. Huset är från 1800-talet och räddades från rivningarna i området på 60-talet. Där har föreningen Annedalspojkar och -flickor sina föreningslokaler samt driver ett lägenhetsmuseum i ena delen av det tvådelade huset.

För ett par år sedan skedde ett generationsskifte i föreningen.

– Vi hade gått in i väggen kan man säga. Ville vi behålla huset var vi tvungna att göra någonting annat, berättar Carl Nilsson som är ordförande.

De samlade ihop två andra föreningar i området, Annedals trädgårdsförening och Föreningen Bevara Annedal för att gemensamt komma fram till en ny vision och ett sätt för de tre att utvecklas.

– Vi tyckte att det var tre saker som vi ville sträva efter: historia, hållbarhet och utveckling, säger Birgit Modh som satt med i arbetsgruppen som en av representanterna från trädgårdsföreningen.

Till exempel vill de förnya lägenhetsmuséet, ordna stadsvandringar, utöka odlingsmöjligheterna, låta lärare och förskolelärare använda huset i sin undervisning samt anordna aktiviteter för barn, unga och vuxna i Annedal.

Redan nu är huset en aktiv plats. Här finns rum att hyra för möten och utställningar, lägenhetsmuséet är öppet nästan varje söndag och i trädgården finns flera lådor med möjlighet för privatpersoner att odla i.

I våras höll också föreningarna ett välbesökt evenemang som de kallar för Annedalsdagen, en dag med både foodtrucks och musikunderhållning.

En viktig del i Annedalshusets utveckling är att kombinera historia och omställning. Lars Jadelius, även han medlem i trädgårdsföreningen och aktiv i förändringsprocessen, berättar att de brukar ha seminarier kring hur man kan tänka gällande denna lite udda kombination.

– Jag kallar det för att förutom att ha en förändringsstrategi så behöver man också ha en tillvarastrategi. Hur kan man ställa om utan att överge allt man har? säger han.

I Annedalshusets vision står det också att de vill vara en urban bygdegård.

– Vi vill att det här huset ska vara en resurs på något sätt och att människor har en tillgång här. Inte bara folk snävt i området utan alla, säger Birgit Modh.

– När man pratar om mötesplatser i stan så tänker man sig platser där folk sitter och pratar. Men här kan man också göra saker som det blir resultat av, både när det gäller huset och trädgården. Man kan göra utställningar, ordna möten eller odla. Så att det man gör blir någonting fysiskt som man kan uppleva tillsammans, fyller Lars Jadelius i.

– Vi är väldigt öppna för att det kommer människor hit och jobbar med till exempel hållbarhetsfrågan eller historiefrågan på ett nytt sätt och tar till vara på de resurser som finns i huset.

De allra flesta medlemmarna i föreningarna som huserar i Annedalshuset är pensionärer men det finns en ambition att locka fler yngre personer att engagera sig. Redan nu är det många unga som använder odlingsmöjligheterna i trädgården.

– Vi vill locka hit yngre människor som vill saker och ser att det finns möjligheter att göra saker tillsammans med det som finns här. Det är en viktig hållbarhetsprincip att ta vara på det som finns och de människor och krafter som finns, säger Lars Jadelius.

En annorlunda mötesplats i stan har huset faktiskt redan blivit. Carl Nilsson berättar att det alltid finns folk i området som gillar att sitta i trädgården. Dygnet runt finns det folk som tar sina promenader till det gamla 1800-talshuset och dess frodiga trädgård.

– Det har blivit någon form av inofficiellt centrum, det tycker vi är väldigt bra.

Göteborgs Fria