Recensioner | Dresdenfödde konstnären Gerhard Richters 50-åriga karriär summeras nu på Neue Nationalgalerie i Berlin. Lasse Ekstrand bländas av mångsidigheten och anar en pessimism över det mänskliga uttryckets inneboende begränsningar.
Recensioner | Erik Dahl och Anna Cochrane har under gruppnamnet I Underlandet hittat en plats som kan vara förlåtande för det som är lite skevt. Deras ambitionen är att skapa en dansant resa som tar lyssnaren med på en äventyrlig resa utan begränsningar när det gäller genrer.
Recensioner | "Taking Drugs to Make Music to Take Drugs". Ett statement från Spacemen 3 som kan förklara för en oinvigd hur bandet lät när det begav sig. Pillertrillaren Jason Spacemen Pierce säger sig nu vara fri från drogerna, men fortsätter likväl att göra musik som skapar hallucinatoriska effekter på mig. Vi får vara tacksamma över att det överhuvudtaget blev ytterligare ett album från Pierce, som för ett par år sedan drabbades av svårartade dubbelsidig lunginflammation och var nära att mista livet. En livskris som behandlades på förra skivan Songs In A&E.
Recensioner | På deras klassiska första platta förstod man genast hur det musikaliska konceptet kunde kopplas till gruppnamnet: att ge en personlig karta över medlemmarnas musikaliska preferenser. De snygga stölder från sextiotalets låtskatter uppblandade med sjuttiotalets riffexcesser över softa ballader skapade en dynamisk och spännande skiva. Intrycket från denna period var att Ebbot och Björn, som skrev de flesta låtarna, spottade ut små låtskatter.
Recensioner | För ett halvt sekel sedan regerade grävskoporna i nästintill ensamt majestät i Sverige. I Masthugget var ingenting annorlunda, även där skulle det beredas plats för framtiden. Under de första åren på sextiotalet revs stora delar av stadsdelen för att ge plats åt ny bebyggelse.
Recensioner | Det lilla men allt annat än uddlösa Sphinx bokförlag har lämnat Göteborg för huvudstaden, men fortsätter därifrån med att göra bokfloden mer färgsprakande med hjälp av utgivningsserien Surrealismens kvinnor. Nu är det återigen dags för englandsfödda Leonora Carrington, vars roman Hörluren var tidigt ute i serien.
Lina Ikse
I Den sista wrestlern visas en dystopisk värld där människor helt utlämnade till varandra försöker handskas med en isolering som enbart bryts i wrestlingringen.
Recensioner | Dystopi. Det ordet är ständigt närvarande i Teater Kurages nya föreställning, originaluppsättningen av Samuel Eks Den sista wrestlern. Runt ett hängivet spel finns välgjord scenografi och musik som tillför något gotiskt och domedagsaktigt kring alltihop.
Recensioner | Ingenting att ångra är den ödesmättade titeln på Trude Marsteins andra roman som översatts till svenska. Efter att hon i Göra gott (2008) med dess 118 huvudpersoner kom att vidga kollektivromanens ramar med besked har berättelsen nu kondenserats till ett gift par, Vegard och Heidi. Må hända är tvåsamheten den absolut vanligaste enheten att spinna en intrig kring, men färdigutforskad kan den knappast någonsin bli.
Recensioner | Det blev en speciell kväll. Och redan från allra första början märktes det att så skulle det kunna bli. Thåström var taggad till tusen när han äntrade Trädgår’ns scen. Han tar tag i, stirrar på och ruskar mikrofonstativet – som försökte han ruska fram ett svar från någon som svikit. Han höjer rösten och skriker till – trots att Beväpna dig med vingar är förhållandevis lågmäld – där det egentligen är omotiverat och nästan malplacerat. Om det beror på att låtarna generellt är mer lågmälda nuförtiden – eller om det kanske har med åldern (att den numera syns) att göra – vet jag inte riktigt.