Ännu en gång har media smällt upp krigsrubriker om terrorism i Göteborg. Ännu en gång har media gått händelserna i förväg och låtit fördomar väga tyngre än fakta. Det har senare visat sig att Säpo – för tredje gången på ett år – felaktigt slängt ur sig misstankar om terrorism.

Man hade ju hoppats att medierna lärt sig en läxa efter terrordåden i Norge då alla förhastade slutsatser om islamistiska gärningsmän kom på skam när det istället visade sig att en kristen norrman låg bakom det mest brutala våldsdådet i Skandinavien sedan andra världskriget. Läs mer om Medias jakt på den islamistiske terroristen.

I veckans tidning har FRIA kartlagt antalet våldsbrott i Göteborgs olika stadsdelar. Om man enbart förlitar sig på den bild som de lokala medierna målar upp så är det lätt att tro att förorterna är de mest våldsamma områdena i stan. Efter en närmare titt på statistiken kommer även den fördomen på skam – antalet brott per invånare är hela sex gånger fler i Majorna än i Backa, fyra gånger fler i Centrum än i Tynnered.

Men enligt medielogiken är ungdomar i Backa farligare än medelålders Linnébor – trots att det statistiskt sett är tvärtom. För att låna docenten Ester Pollacks ord: ”medierna ger endimensionella, enkla beskrivningar som bekräftar de fördomar vi redan har”.

Samma medielogik som styr när Säpo viftar med terroristflaggan.

Män är inte lämpade att ta hand om små barn eftersom de har sämre känsel i fingertopparna och tunnelseende jämfört med kvinnor som har ett bredare synfält. Män har också sämre känsel i innerörat hör därmed inte barns skrik. Det är några punkter som Annica Dahlström, nu mer professor emerita i neurobiologi vid Göteborgs universitet, presenterade i Aftonbladet (20/1–2007).

Nu är debatten om Annica Dahlströms syn på könen återigen högaktuell. I en debattartikel i Göteborgs-Posten i söndags skriver Dahlström, tillsammans med författaren och miljöaktivisten Christian Sörlie Ekström, att dagens familjepolitik gör barnen psykiskt sjuka.

De riktar kritik mot förskola från ett års ålder och mot att samhället inbillar sig att män och kvinnor har samma förutsättningar att ta hand om barn. ”Det finns stora skillnader i hjärnan mellan medelmän och medelkvinnor” och ”myten om att vi föds som neutrala varelser och att samhället tvingar oss in i identiteter som män eller kvinnor är en av de kusligaste politiska lögnerna i modern tid”, anger de som orsaker till att depressioner, suicidförsök och konsumtion av psykofarmaka – enligt dem – har ökat med 400 procent bland unga kvinnor de senaste tio åren.

Debattörerna skriver också att det kan bero på att ”alla barn förväntas bete sig som pojkar”.

Men inte ens gällande påståendet om psykisk ohälsa har Dahlström och Ekström sina fakta rätt.

Cecilia Chrapkowska, läkare vid Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, har granskat påståendena. I ett svar i GP skriver hon:

• Självmorden bland kvinnor mellan 15–24 år har inte förändrats alls de senaste tio åren, enligt Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa, NASP, vid Karolinska institutet.

• Självmordsförsöken bland unga kvinnor har ökat, men med 75 procent – inte 400 procent.

• Antalet personer som vårdas för depressioner i slutenvården har dubblerats de senaste tio åren – inte ökat med 400 procent, enligt Socialstyrelsen.

• Användning av SSRI-preparat, antidepressiva läkemedel, har endast ökat med 14 procent bland kvinnor, enligt Socialstyrelsen.

• Mellan år 1990–2000 förändrades inte småbarnsmammornas förvärvsarbete, enligt SCB.

När det sedan kommer till Dahlströms och Ekströms idéer om skillnader mellan könen får de också mothugg från Cecilia Chrapkowska och Agnes Wold, docent i mikrobiologi och immunologi. Redan den 18 februari 2007 gick Chrapkowska, Wold, och flera andra ut i en artikel i Dagens Nyheter och skrev att de ansåg att Dahlström missbrukade sin forskarroll eftersom hon har svag eller obefintlig vetenskaplig grund för sina påståenden. Bland annat vad det gäller den påstådda skillnaden mellan mäns och kvinnors hjärnor.

Visserligen har män i genomsnitt något större hjärnor och kvinnor något mer grå substans, men enligt Chrapkowska och Wold finns det inga belägg för att det innebär att hjärnorna fungerar olika eller att det skulle finnas skillnader vad det gäller intellektuella prestationer.

När det gäller påståendet om att pappor inte kan ta hand om spädbarn, hänvisar de till studier som visar att pappor både har bra fingertoppskänsla, hörsel och helt okej synfält. ”Enligt Dahlström gör mäns begränsade synfält att de inte kan uppfatta barn eller dammråttor. Vore det så förstår inte vi varför de tillåts vara piloter, taxichaufförer eller flygledare” skriver Chrapowska och Wold.

Att titulera sig som professor är något som ger pondus och respekt. Givetvis är det både en rättighet och av vikt att forskare deltar i den politiska debatten. Men lika viktigt är det att forskare refererar till källor, och att de inte far med osanning.

Chrapowska och Wold skrev i DN 2007 att ”en forskare måste redovisa vetenskapliga fynd på ett korrekt sätt, vare sig hon kommunicerar med allmänheten (‘populärvetenskap’) eller med andra forskare. Det är rentav ännu viktigare att tala sanning för lekmän, eftersom dessa har mer begränsade möjligheter att själva granska sanningshalten i vetenskapliga utsagor. Vi anser att Annica Dahlström har brutit mot denna självklara etiska regel.”

Kanske är det dags för Göteborgs universitet att se över vad deras professorer kan säga för universitets räkning utan att förlora sin titel. 

För åtta och ett halvt år sedan fick jag ett flygblad i handen. Jag var på Heden, på Fritt forum, demokratifestivalen som året innan blivit överkörd av en hord poliser med revanschlusta efter kravallerna på Avenyn. Organisationerna som deltog i Fritt forum var fortfarande skakade av vad som hände året innan och rättegångarna mot aktivister pågick för fullt.

Flygbladet kom från ett gäng journalister som hade fått nog av stadens ensidiga och onyanserade medier som målade upp bilden av poliser och Avenyföretagarna som oskyldiga offer och ”de stenkastande ungdomarna” som ursinniga förövare. Bevakningen av EU-toppmötet var så klart inte den enda bristen hos medierna, men det blev symptomatiskt för deras allmänna hållning och snäva verklighetsbeskrivning.

Journalisterna ville starta en ny tidning med målet ”att vitalisera den demokratiska dialogen i Göteborg, att granska makten och ge fler möjlighet att bli hörda och sedda”. Tidningens slogan var ”med örat mot marken”.

Några dagar senare satt vi på Lagerhuset och gjorde den första av flera pdf-tidningar som vi delade ut på demonstrationer, seminarier och fester med uppmaningen om att teckna en prenumeration så vi kunde nå den gyllene 2 000-gränsen för presstöd.

Hösten 2003 fick Madelene Axelsson, Caspar Behrendt och jag chansen att göra utrikes för Stockholms Fria. Vi fick dela på en 35-procentig tjänst och en dator. Inte mycket, men vi hade i alla fall en bas för att kunna lansera en webbtidning och för att få in de sista prenumeranterna. Till slut, den 29 januari 2005, kom det första numret av GFT på papper.

Sedan dess har vi gett ut fler än 300 nummer – drygt 5 000 sidor med nyheter, kultur och debatt där vi ger utrymme åt berättelser och perspektiv som inte platsar i mittfåremedia. I dagens nummer har vi följt upp några av artiklarna från GFT:s första år.

Den här veckan kommer Fria Tidningen på fredag, alltså julafton.

Våra lokala tidningar tar dock julledigt den 24. I mellandagarna gör Fria Tidningen ett uppehåll och kommer alltså inte på onsdag.

På nyårsafton är alla våra tidningar tillbaka igen.

Vår kundtjänst som du når på 08-600 80 70 och pren@fria.nu har följande öppettider under julperioden:

Vi har mycket på gång, och tack vare alla er som stöder oss nu verkar det som om vi kan få genomföra det.

Om nu våra lokaltidningar klarar presstödsnämndens krav på antal prenumeranter vill vi se till att göra dem ännu bättre. Vi diskuterar olika varianter men en som jag är förtjust i innehåller läsarmedverkan och fördjupning.

Tänk om vi kunde lägga upp idéer till grävprojekt och fördjupningsläsning här på fria.nu och sedan ta med oss alla kommentarer och förslag från er läsare för att jobba fram en färdig artikel till tidningen. Tänk om vi sedan också kunde lägga ut den här innan den går i tidningen för att se till att den läses av många kritiska ögon och kan förbättras ännu mer innan den hamnar i tryck.

Vi vet att vi har många engagerade läsare och tror att det finns gott om folk som skulle vilja ha insyn i den journalistiska processen. Vi driver ju tidningen Landet Runt som till stor del skrivs av läsarna. Om vi kan ta vara på all kreativitet som finns där skulle ett sånt här projekt kunna bli riktigt bra.

Det är bara en av de saker vi funderar på att göra med våra lokaltidningar, om de klarar sig över till andra sidan årsskiftet ...

På vår stödsida kan du läsa mer om varför flera av våra tidningar är nedläggningshotade och om vad du kan göra åt det.

Vi har fått in nästan 1000 prenumeranter på våra olika tidningar på mindre än två veckor. Det är fantastiskt roligt och om det fortsätter så i några veckor till borde det här gå vägen :)

Alla stora svenska prenumererade morgontidningar backar, visar ny statistik.

Det hjälper inte oss, men det är ändå skönt att se att vi inte är de enda som har det tufft. Nya siffror från företaget Orvesto visar att nästan alla tidningar går bakåt. Att vi ligger kärvt till behöver alltså inte bero på att vi gör något fel utan kan ses som en del av en bredare trend.

Tur att vi har så många härliga prenumeranter som hjälper till genom att sprida ordet och ger bort prenumerationer till sina vänner för att vi ska klara oss. Jag betvivlar att GP (minus 4,2 %) eller Sydsvenskan (minus 3,2 %) har lika engagerade läsare.

Gratistidningarna verkar vara de enda som går framåt, vilket gissningsvis beror på att folk har fått det tuffare och väljer det billigaste alternativet.