Nolltaxa på Tallinns spårvagnar minskar bilismen | Göteborgs Fria

Fördjupning


Det finns andra visioner än arbetslinjen

Del 1: Avgiftsfri kollektivtrafik

  • Kristin Blinge är aktiv i Planka.nu som arbetar för avgiftsfri kollektivtrafik.
Göteborgs Fria

Nolltaxa på Tallinns spårvagnar minskar bilismen

Tallinn blev vid årsskiftet första större europeiska stad att införa avgiftsfri buss- och spårvagnstrafik. 76 mil västerut, i Göteborg, ser olika organisationer en möjlighet till offensiv. Men i regionen är nolltaxa långt borta.

Förespråkare för avgiftsfri kollektivtrafik har tidigare mest haft mindre städer att jämföra med: Kiruna och Avesta i Sverige, eller belgiska Hasselt och amerikanska Commerce. Men i Estlands huvudstad Tallinn, betydligt mer lik Göteborg, är nolltaxa nu verklighet för alla invånare sedan årsskiftet. Hittills ser resultaten mest positiva ut: resorna med buss och spårvagn har ökat med 12,6 procent, och mellan december och januari minskade biltrafiken in till stadskärnan med 15 procent.

– Vi får många frågor från hela världen om nolltaxan, konstaterar en lätt stressad Viire Vatsfeldt, ekonomichef på stadens transportavdelning.

Enligt Vatsfeldt är nolltaxan ett led i att Tallinn siktar på att bli ”Europas miljöhuvudstad” 2018. För att bekosta nolltaxan, som kostar ungefär 12 miljoner euro, har departementet räknat in skatteintäkter från en snabbt ökande befolkning, effektiviseringar i samband med att trafikbolag slagits ihop samt fler och dyrare betalparkeringar.

Förändringar har också behövt göras i stadsbilden, något som kostat men också smakar.

– Vissa delar av centrala staden har stängts av för privat biltrafik för att hålla stadsmiljön grön, förklarar Vatsfeldt.

Tallinn hade redan innan införandet av nolltaxa en ganska stor del av kollektivtrafiken betalad genom skatt. Bara en tredjedel av kostnaderna täcktes av biljettintäkter, mot Göteborgs 54 procent. Vatsfeldt påpekar att det därför kan vara en svårare övergång till nolltaxa för Göteborg.

Till de negativa effekterna av nolltaxan i Tallinn hör att taxinäringen fått sig en törn, och inför omröstningen om införandet sågs det av vissa som ett uttryck för populism.

Kristin Blinge och Siri Veileborg är engagerade i organisationen Planka.nu i Göteborg. De är glada över att nu ha en europeisk storstad med spårvagn och buss att jämföra med.

– Det har tidigare inte funnits några städer som varit så lika Göteborg och Stockholm, men nu har man äntligen ett konkret exempel. Det var nog många som inte tog Tallinns beslut på allvar, men nu har de ju faktiskt infört det, säger Veileborg.

Planka.nu kretsar i Göteborg mest kring den så kallade P-kassan, som betalar bötesbelopp för medlemmar som åker utan biljett. Men utvecklingen i Tallinn ger organisationen ett bra läge att jobba mer direkt med de politiska frågorna, tror Siri Veileborg och Kristin Blinge.

Även Ung Vänster kommer att arbeta hårt med frågan lokalt framöver. I augusti ska de börja samla underskrifter i Mölndals kommun för att få genom en folkomröstning där.

– Jag tror att intresset växer. Fler och fler har inte råd, och priserna i kollektivtrafiken höjs ständigt, säger Linnea Sandblom, Ung Vänsters distriktsordförande.

Varken Mölndal eller Göteborg kan införa gratis kollektivtrafik på egen hand eftersom Västtrafik ägs av Västra Götalandsregionen.

Utvecklingen går snarare mot att att öka biljettintäkternas andel. För att nå målet om fördubblad kollektivtrafik år 2025 krävs investeringar för 700 miljoner kronor, och då menar Birgitta Adolfsson (FP), andra vice ordförande i kollektivtrafiksnämnden, att Västtrafiks intäkter från biljetter måste ta en större del snarare än en mindre.

– En så stor kostnad kan inte skattekollektivet ta, säger hon.

Folkpartiet vill i sitt budgetförslag öka Västtrafiks självfinansiering, alltså intäkter från biljetter, från nuvarande 54 procent till 55,5 procent 2016. Moderaterna vill se 60 procent och även de rödgröna räknar med att Västtrafik kan behöva höja biljettintäkterna framöver.

För Linnea Sandblom och Ung vänster fortsätter trots allt kampen, om än med Mölndal som första hållplats.

–Vi ställer krav på en skattefinansierad kollektivtrafik. Om du frågar någon på gatan om de skulle kunna betala någon hundralapp extra i skatt för att man ska kunna röra sig fritt, så svarar de flesta ”ja”, säger hon.

Fakta: 

Det finns andra visioner än arbetslinjen

I en serie på tre delar synar därför GFT hur andra visioner fungerar i praktiken: sex timmars arbetsdag, medborgarlön och avgiftsfri kollektivtrafik.

Göteborg

• 528 014 invånare

• 12 spårvagnlinjer, 8 stombusslinjer, övriga stadsbussar.

• Omkring 219 miljoner påstigande på spårvagn och buss 2011.

• Biljettintäkter står för 54 procent av Västtrafiks inkomster. Resten bekostas med skattemedel.

Källor: SCB, Göteborgs spårvägar årsredovisning 2011

 

Tallinn 

• 395 392 invånare

• 4 spårvagnslinjer, 8 trådbusslinjer, övriga stadsbussar.

• Omkring 105 miljoner påstigande på spårvagn, trådbuss och buss 2011.

• Biljettintäkter stod innan nolltaxan för 12 procent av kollektivtrafikens inkomster. Resten bekostas med skattemedel.

Källor: Statistics Estonia, Årsredovisning 2011, TTTK AS (Tallinns spårvagns- och trådbussbolag)

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

De vill förändra bilden av Angered

Angeredsgymnasiet är först ut i GFT:s nya serie Gymnasiemegafonen, som ger ordet i skolfrågorna till de experter som befinner sig ute i verkligheten – elevkårerna

© 2016 Göteborgs Fria