• Demonstranter i Riga protesterar mot en lagändring som ska bana väg för euro-inträdet i januari 2014.
Fria Tidningen

Lettland inför euro – mot folkets vilja

I onsdags slog EU-kommisionen fast att Lettland uppfyller villkoren för inträde i valutaunionen EMU. Därmed kan euron införas i landet vid årsskiftet, utan att den kritiska opinionen får säga sitt.

EU-kommissionens beslut har mötts av positiva reaktioner från såväl europeiska toppolitiker som kreditvärderingsinstitut, och utmålas som en stor seger av den lettiska regeringen. Men framgången överskuggas av den utbredda euroskepticismen inom landet.

När Lettland för tio år sedan med överväldigande majoritet röstade för ett EU-medlemskap sågs det som en självklarhet att landet skulle ansluta sig till valutaunionen så fort man uppfyllde villkoren. Men sedan finanskrisens utbrott har opinionen svängt kraftigt. Enligt de senaste opinionsundersökningarna säger knappt en tredjedel av letterna ja till euron i dag, medan cirka hälften säger nej. Trots det har regeringen, liksom grannlandet Litauen, avfärdat tanken på en folkomröstning.

– Den här frågan bör inte avgöras av befolkningen utan av de verkliga beslutsfattarna, förklarade Lettlands finansminister Andris Vilks under ett baltiskt toppmöte mars.

Lördagens lokalval kan ses som en fingervisning om regeringens impopularitet. I huvudstaden Riga tog den eurokritiska vänsteralliansen Harmonicentern 58,5 procent av rösterna, medan premiärminister Valdis Dombrovskis parti Enhet inte fick mer än 14 procent.

Dombrovski har varit en varm anhängare av EMU-medlemskapet, som han menar kommer att stärka handeln med västra Europa och skydda landet mot framtida kriser. Men politiker i de baltiska länderna marknadsför också euromedlemskapet som ytterligare en garanti mot inblandning från stormaktsgrannen Ryssland. I ett uttalande på Twitter på onsdagen skriver Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics att euron ”inte bara handlar om ekonomi utan även om djupare geopolitisk intregration med Europa.”

Men det sociala och ekonomiska priset för att nå EMU har varit högt. Beslutet att knyta den lokala valutan till euron 2004 eldade på en lånebubbla där många hushåll tog lån i utländsk valuta till låga räntor, inte minst av svenska storbanker. När landets ekonomi kollapsade 2008 tog regeringen emot ett nödlån på 7,5 miljarder euro från EU och IMF. Villkoret var att landet på kort tid skulle genomföra drastiska nedskärningar och kraftiga lönesänkningar.

Åtstramningspolitiken spädde på den ekonomiska depressionen i landet. När krisen var som värst hade Lettland den högsta arbetslösheten i hela EU. Mot slutet av 2012 var arbetslösheten fortfarande nästan 15 procent, trots att den ekonomiska återhämtningen beskrivits som stark och trots att tiotusentals unga letter valt att lämna landet de senaste åren.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu