Folk stannar på landet | Göteborgs Fria
  • Glesbygden avfolkas och städerna växer medan landsbygdens befolkning ligger på en konstant nivå.
Landets Fria

Folk stannar på landet

Invånarna på glesbygden blir allt färre medan stadsbefolkningen växer så det knakar. Under tiden är antalet boende på landsbygden i stort sett konstant. Det visar en ny kartläggning som Jordbruksverket gjort.

Mellan 2003 och 2011 minskade befolkningen på glesbygden med 5,32 procent. Under samma period ökade stadskommunernas befolkning med 9,08 procent.

– Det lyfts ofta upp i medier att folk flyttar från glesbygden, men ett resultat som kanske förvånar en del är att landsbygdsbefolkningen har legat i princip still. På tio år har befolkningen där bara minskat med 0,01 procent. Så i andel minskar landsbygdens invånare, men inte i absoluta tal. Det är viktigt, säger Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket.

Hon menar att det saknats en samlad bild av landsbygden i Sverige. För att fylla den luckan har Jordbruksverket tagit fram kunskapsprojektet Allt om landet. Den 12 juni presenteras en rad nya rapporter och statistik under landsbygdsforum i Borlänge.

– Vi har velat se nya mönster och har bland annat tittat på hur befolkningsstrukturen, näringslivet och sysselsättningen ser ut på landsbygden, vilken service det finns och hur föreningslivet fungerar. Dessutom har vi valt att se på miljöfrågor ur ett landsbygdsperspektiv, berättar Christel Gustafsson.

Vilka frågor är viktigast för landsbygden?

– De värderingarna gör vi inte. Men befolkningsutveckling är avgörande, liksom service och infrastruktur. Miljö- och klimatfrågorna är de stora utmaningarna.

Resultaten visar tydligt att det ideella arbetet är starkt på landsbygden, framför allt inom folkbildning, kyrka och idrott. I relation till befolkningen är ideella föreningar vanligast på glesbygden och där är det vanligt att man är med i flera föreningar. Christel Gustafsson ser det som föredömligt och tror att det ideella är nödvändigt för landsbygderna, men även i städer.

– Vi har en demografi på landsbygden med många äldre. Det kommer till staden också, men längre fram i tiden. Man får se över hur det ska lösas med skatter och så vidare. Det gäller att se kraften som finns i det ideella och uppskatta det så det fortsätter.

Servicesektorn har centraliserats i alla delar av samhället. När mindre butiker och kassakontor läggs ner får det allvarliga effekter på landsbygden.

– Det finns inte så mycket kvar när man tar bort det lilla, och det påverkar mycket. Det går till en viss gräns, men inte hur länge som helst. Man måste hitta andra lösningar.

Christel Gustafsson menar att centraliseringen är ett strukturellt problem. Orsaken stavas inte landsbygd, utan snarare rationalisering mot större enheter.

– Centraliseringen sker även i städer där små butiker försvinner och folk måste ta sig till stora köpcentrum utanför centrum. Det finns en strukturell orsak som ger samma effekter.

Vad kan man sätta in för åtgärder för att landsbygden ska utvecklas i en positiv riktning?

– Vi har inte tittat på åtgärder. Ansatsen i Allt om landet är att beskriva hur läget ser ut. Vår avsikt är att gå vidare med vissa områden och se vad man kan göra, men det får komma sen. Vi hoppas att personer, kommuner, länsstyrelser och regioner kan använda materialet utifrån egna behov. Det är först när kunskapen används som den får ett värde.

Fakta: 

Fakta

Mer information om arbete och liv på landsbygden kommer att presenteras under Jordbruksverkets landsbygdsforum i Borlänge den 12 juni. Alla deltagare är välkomna att bidra med synpunkter, idéer och förslag kring landsbygdens utveckling.

Den 13 juni presenteras kunskapsprojektet Allt om landet på Jordbruksverkets hemsida.

<div class="faktarubrik">Glesbygd/ landsbygd</div><div>Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3 000 invånare, samt öar utan fast&nbsp;landförbindelse.</div><div>Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter med fler än 3 000 invånare.&nbsp;</div><div class="faktartext">Källa: F.d.&nbsp;Glesbygdsverket</div>

Rekommenderade artiklar

Kampanj mot trafficking under EM

En kampanj mot trafficking i Göteborg under friidrotts EM har dragit igång. Flera frivilligorganisationer har gått samman i Nätverket mot trafficking för att informera olika yrkesgrupper om hur man kan lägga märke till offer för sexhandeln.

Ytterligare en skola lägger ner SU-grupp

Lärarna klagade på dålig arbetsmiljö i den särskilda undervisningsgruppen på Lilla skolan i Lundby. När två av tre lärare bestämde sig för att sluta lades skolverksamheten ner. Sju elever med särskilda behov måste nu byta skola till i höst.

Män toppar höstens kommunval

Moderaterna och sverigedemokraterna är några av årets jämställdhetsbovar. I alla fall om man ser till den kvinnliga representationen på valsedlarna inför höstens val till kommunfullmäktige i Göteborg. Medan flera partier ställer upp med representanter efter principen 'varannan damernas', går enstaka partier mot strömmen.

Män toppar höstens kommunval

Moderaterna och sverigedemokraterna är några av årets jämställdhetsbovar. I alla fall om man ser till den kvinnliga representationen på valsedlarna inför höstens val till kommunfullmäktige i Göteborg. Medan flera partier ställer upp med representanter efter principen 'varannan damernas', går enstaka partier mot strömmen. Detta framgår av en granskning GFT har gjort av alla partierna i Göteborg.

Havstulpaner visar effekterna på klimatförändringarna

På grund av den höga halten ozonämnen i luften stiger medeltemperaturen i både luften och havet. För den värmesuktande svensken låter det kanske inte direkt som en jobbig effekt, men enligt ny forskning kan det på längre sikt påverka hela ekosystem.

© 2019 Göteborgs Fria