Fria Tidningen

Rädda barnen: Skicka inte barn till Afghanistan

De hungerstrejkande flyktingarna från Afghanistan har väckt kritik mot Migrationsverket. Kritiken handlar både om hanteringen av ensamkommande flyktingbarn men också om verkets bedömning av situationen i landet. Enligt experter har läget kraftigt förvärrats och bör tas på större allvar.

Så sent som i februari skrev Fria Tidningen om en afghansk barnfamilj som av Migrationsverket hänvisades till intern flykt i hemlandet. Migrationsverket förklarade då att det är först när man uttömt det nationella skyddet som internationellt skydd är möjligt. Samt att säkerhetsläget i Kabul och andra nordvästra delar inte är tillräckligt allvarligt för att man som flykting inte kan återvända. De senaste veckorna har olika medier rapporterat om tre hungerstrejker som har ägt rum på olika platser i landet: i Boden, i Gävle och i Holmsund utanför Umeå. Det som förenar dem är att de flesta som deltar i hungerstrejkerna är flyktingar från Afghanistan som kräver uppehållstillstånd i Sverige. Budskapet är ”Vi dör hellre här än återvänder”. I Gävle handlar det om sju personer, varav några är under 18 år, som har hungerstrejkat i snart två veckor.

– Vi är medvetna om situationen. I den gruppen av hungerstrejkande i Gävle har de minderåriga inte fått beslut om utvisning utan ärendet ska omprövas i annat EU-land, säger Fredrik Bengtsson, presschef vid Migrationsverket, som hänvisar till den så kallade Dublinförordningen som innebär att om en person har sökt asyl, fått uppehållstillstånd eller visum eller rest in utan tillstånd i ett annat EU-land ska ansökan prövas där.

Migrationsverkets uppgift är att se om asylsökande har skäl som stöds av utlänningslagen och enligt Bengtsson utvisas aldrig en person som riskerar fara för sitt liv eller tortyr.

– Är du i behov av skydd får du stanna oavsett om du är ett barn eller vuxen, säger han.

75 procent av alla vuxna och 95 procent av ensamkommande barn från Afghanistan får uppehållstillstånd i Sverige. Bengtsson förklarar att Migrationsverket bedömer situationen i landet som väldigt hård på vissa ställen, men att läget är annorlunda än i exempelvis Syrien – varifrån alla som söker asyl i dag får stanna.

Anders Fänge, med mångårig erfarenhet som platschef för Svenska Afghanistankommittén menar dock att situationen i Afghanistan är allvarligare än vad som görs gällande från Migrationsverkets sida.

– Till Syrien skickar man inte tillbaka flyktingar eftersom läget i hela landet är så pass farligt, men jag menar att Afghanistan också ligger väldigt nära en sådan situation. Om den inte redan är där så kommer den nog att utvecklas till en sådan inom en snar framtid, säger han.

Anders Fänge anser att uppdelningen av landet som Migrationsverket gör i sin analys av säkerhetssituationen är tveksam, eftersom den väpnade konflikten har spridit sig till 30 av 34 provinser. Enligt Fänge har antalet väpnade incidenter ökat med 47 procent sedan mars förra året.

– Antalet beviljade asylfall från Afghanistan har ökat mycket och det kan man givetvis se som positivt. Men fortfarande skickas fem procent av ensamkommande flyktingbarn ut och jag menar att man allvarligt bör överväga att behandla situationen i Afghanistan som den i Syrien, säger Anders Fänge.

Mats Lignell är internationell kommunikatör för Rädda Barnen och har under fyra år arbetat som kommunikationschef med fokus på barnens situation i Afghanistan. Även han menar att den mörka spiralen som Fänge pekar på verkar gå neråt.

– Situationen har inte blivit bättre sedan 2008. Det går lite upp och ner men trenden är väldigt tydlig tyvärr, säger Mats Lignell.

Vidare menar han att ensamkommande barn ofta har skickats iväg från Afghanistan av familjer som samlat ihop pengar för att betala flyktingsmugglare. Detta i förhoppning om att barnet ska ta sig till Västeuropa för att jobba och skicka pengar tillbaka till familjen.

– Ibland kan man få bilden av att det är unga människor som bestämt sig för att komma till Väst och tjäna pengar men som egentligen befinner sig i en människosmugglingssituation. Det är barn som är traumatiserade på olika sätt. Barn på flykt är barn som är utsatta.

Lignell anser inte att det är en lösning att skicka tillbaka barn till Afghanistan eftersom deras situation inte blir bättre av det.

– Det vi har sett då är att familjerna försöker igen. Ångesten av att bli tillbakaskickad och det trycket på en ung person är nog svårt att föreställa sig.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu