Fria Tidningen

Kritik mot Sveriges hantering av Burma

EU häver nu sanktionerna mot Burma permanent, vilket stöds av den svenska regeringen. Detta samtidigt som det fortsätter komma rapporter om allvarliga övergrepp mot landets minoriteter. Flera organisationer är starkt kritiska och menar att detta skickar fel signaler.

I måndags meddelade EU beslutet att häva sanktionerna mot Burma, förutom vapenembargot. Detta sedan sanktionerna har varit frysta på prov i ett år, då regimen har haft chansen att uppfylla riktmärken som satts upp av EU.

– De handlade bland annat om att släppa alla politiska fångar av vilka det fortfarande sitter hundratals fängslade. Man lovade att upphöra med väpnade konflikter men istället har konflikten i Kachinprovinsen eskalerat. Situationen för rohingyamuslimerna har förvärrats. Konflikterna sprider sig och nu har även övriga muslimer attackerats genom att man bland annat har bränt ner hus och kastat sten på butiker som ägs av muslimer, säger Frida Perjus, Burmahandläggare vid Olof Palmes Internationella Center.

Samma dag som EU offentliggjorde att man hävt sanktionerna gick organisationen Human Rights Watch ut med en rapport som anklagar regimen för att det som just nu sker i Burma är etnisk utrensning.

– I rapporten kan man bland annat läsa om massgravar med rohingyamuslimer och att regimen varit involverade i mord och förstörelse, säger Perjus.

Hon anser att det är olyckligt att man har hävt sanktionerna. Regimen når inte upp till EU:s riktmärken och det sänder fel signaler att belöna Burma när situationen ser ut som den gör, menar hon.

– Sverige har inte protesterat mot att häva sanktionerna och man kan bara spekulera i varför. Jag tror att regeringen är väldigt inriktad på att ekonomisk utveckling är det som främjar även demokratisk utveckling men det krävs mycket mer än så.

Regeringen ställer sig bakom EU:s bedömning och vill stötta den utveckling som man, enligt tidigare uttalanden, tror att bland annat handel och investeringar i Burma bidrar till. Från regeringens håll menar man att ”det är den positiva utvecklingen i landet som gör att EU nu lättar på sanktionstrycket”.

– Sverige och EU förväntar sig att Myanmars regering ska upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter. Sverige har bilateralt framfört detta budskap till Myanmar, och EU gjorde det senast i de rådsslutsatser som antogs vid utrikesministrarnas möte måndagen den 22 april, säger Anna Buhré Kervefors från Utrikesdepartementet.

Detta samtidigt som bland andra Civil Right Defenders, (CDR), uppmärksammar rapporter som tydligt visar att den humanitära krisen i landet snarare håller på att fördjupas. Under det senaste året har hundratals människor dödats och myndigheter i landet begränsar enligt CDR humanitär hjälp till de läger där fler än hundratusen från minoritetsgruppen rohingya bor.

– EU:s rådsslutsatser från i förrgår bagatelliserade MR-situationen i landet. Att de till och med bortsåg från sina egna MR-krav signalerar till Burmas makthavare att de också kan ignorera de mänskliga rättigheterna, säger Shantana Shahid från Svenska Burmakommittén.

Sverige har ett ansvar att öppet kritisera allvarliga brister och kräva motprestationer från Burmaregimen, anser Shahid. Hon poängterar sanktionernas starka symboliska vikt såväl politiskt som diplomatiskt och att det måste till minst lika starka signaler om att man inte blundar för brotten mot mänskliga rättigheter. Omvärlden behöver ta tydligare ställning mot övergreppen på befolkningen och risken med att försköna reformerna är att MR-situationen förvärras ytterligare, menar Shahid.

Förutom att ställa sig bakom de hävda sanktionerna har regeringen som ambition att fördubbla biståndsanslaget till Burma. Beslutet om en ny strategi för biståndet till landet väntades komma i början av det här året men har försenats. Enligt Anna Buhré Kervefors (UD) kommer strategin att presenteras senare under året. Den burmesiska oppositionsledaren Aung San Suu Kyi har uttryckt betydelsen av att omvärldens stöd till Burma är av sådant slag att det stärker befolkningen snarare än regeringen.

Ett exempel på en institution som bildats för att utreda MR-kränkningar är Myanmar National Human Rights Commission, men som enligt Shahid varken är transparent eller oberoende av regimen.

– Om Sverige ämnar stödja MNHRC måste man vara högst medveten om risken i att stärka en institution som i nuläget främst fungerar som en fasad och ett legitimerande av regimen. Ska man stödja nationella MR-institutioner måste stödet just syfta till att göra dem oberoende.

---------------------------------------------------------------------

 

EU:s sanktioner mot Burma:

År 1996 införde EU olika typer av sanktioner mot Burma och dess militärregim på grund av stora brister vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Sedan dess har åtgärderna årligen förlängts och utökats succesivt på grund av bristen på framsteg.

2010 och 2011 genomfördes flera historiska reformer i Burma, bland annat en övergång till ett mer civilt styre, frisläppandet av hundratals politiska fångar och oppositionsledaren Ayng San Suu Kyu har fått en plats i parlamentet. Mot bakgrund av det beslutade EU i april 2012 att tillfälligt frysa merparten av sanktionerna mot landet.

EU:s krav för att permanent lyfta sanktionerna var genomförande av ytterligare reformer. Det handlar om frisläppande av de kvarvarande politiska fångarna, att förbättra situationen för den muslimska minoritetsgruppen rohingyas, att de väpnade konflikterna upphör och att humanitär hjälp till konfliktdrabbade områden ska tillåtas. Mycket kvarstår, bland annat har situationen för rohingyafolket förvärrats kraftigt. Trots flera MR-organisationers vädjanden beslutade EU i måndags att permanent lyfta sanktionerna mot Burma, undantaget vapenembargot och embargot mot export av produkter som kan användas för internt förtryck.

Fakta: 

<h2>Läs Ivar Andersen och Johan Gratzers reportage från provinsen Arakan, i Burma, i lördagens papperstidning (27/4-13)</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu