Göteborg misslyckas med tillgängligheten – igen | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Göteborg misslyckas med tillgängligheten – igen

På söndag, den 31 mars, ska Göteborg vara tillgängligt. Det målet satte kommunen upp efter att ha missat det nationella måldatumet den 31 december 2010. Men kommunens arbete ligger fortfarande bara i startgroparna.

– Tillgängligheten i Göteborg är bedrövlig, det är svårt att ta sig in i offentliga miljöer. Jag stöter dagligen på hinder, säger Anders Westgerd, verksamhetsledare på Göteborgskooperativet för Independent Living, GIL, som vill skapa ett samhälle som är tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar.

År 2000 antog riksdagen den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare. Den innebar att kollektivtrafiken skulle vara tillgänglig och att enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och vid allmänna platser skulle vara eliminerade den 31 december 2010. Att enkelt avhjälpta hinder ska tas bort regleras även i plan- och bygglagen sedan år 2001.

Eftersom Göteborgs stad misslyckades att nå målet satte kommunen upp ett nytt: den 31 mars 2013. Det är på söndag – men fortfarande är arbetet bara i startgroparna.

Första steget är att inventera vilka hinder som finns, och nästa steg är att åtgärda hindren. Men inte ens det första steget är klart ännu. Kommunen har räknat ut att 2 500 objekt behöver ses över, men hittills har endast 32 procent av dessa inventerats. Det innebär att en ännu mindre andel av hindren kan ha åtgärdats, enligt en ny rapport från stadsledningskontoret.

– Det här med enkelt avhjälpa hinder är ingen nyhet, det har pågått i över tio år – och kommunen har inte ens prioriterat att inventera. Man har inte levt upp till sitt uppdrag, säger Anders Westgerd.

Myndighet kritiserar kommunen

Ansvaret för att inventera och åtgärda hinder ligger på fastighetsägarna, såväl privata som offentliga. Kommunen är tillsynsmyndighet och kan ge förelägganden till fastighetsägare som inte inventerar eller åtgärdar hinder. Enligt Lars Estlander, arkitekt vid Boverkets enhet för tekniska egenskaper, bryter fastighetsägare mot lagen om de låter bli att inventera. Huruvida hindren ska åtgärdas bedöms utifrån nytta, kostnad och praktiska förutsättningar – men fastighetsägaren måste enligt lag se över vilka hinder som finns, enligt Lars Estlander. Han säger att Göteborgs stad borde vara klar med sin inventering vid det här laget.

– Ja, det borde vara klart. Lagen gäller ju, men kommunerna är ofta stora fastighetsägare, så det är en stor apparat, men det borde ha gjorts.

Birgitta Mekibes, utredare och arkitekt hos myndigheten Handisam, håller med.

– Meningen var att hindren skulle vara åtgärdade senast år 2010. Att man inte har inventerat och åtgärdat hindren fullständigt är inte bra, absolut inte.

Försenad tillgänglighetsdatabas

Enligt stadsledningskontoret beror Göteborgs stads försenade inventering delvis på att den nya versionen av Tillgänglighetsdatabasen är försenad. Genom databasen kan man se vilka verksamheter som är tillgängliga på Göteborgs stads hemsida. Den nuvarande databasen har sämre funktioner och är inte uppdaterad, och en ny version började utvecklas år 2010. Den väntas nu vara klar inom två veckor. Men det innebär dock inte att hindren kommer att vara åtgärdade.

– Nej, databasen talar bara om vilka hinder som finns, säger Birgitta Branegård, utvecklingschef på fastighetskontoret.

Det kan inte bara vara databasen som gjort att Göteborg inte är i mål. Varför har det tagit så lång tid?

– Det är en bra fråga, säger Birgitta Branegård. När kommuner, stadsdelar och förvaltningar har gjort sina prioriteringar har detta inte kommit högst upp på agendan.

Kommunen har också tänkt att ansvaret är fastighetsägarnas, enligt Branegård.

– Man har suttit och väntat på att fastighetsägarna ska gå ut och inventera. Plan- och bygglagen är fastighetsägarnas lagstiftning, men effekten av att det inte inventeras drabbar medborgarna. Det är allas medborgerliga rättighet att kunna delta i kommunens verksamheter och därför ligger ansvaret också hos verksamheterna. Det synsättet har vi i dag, säger Birgitta Branegård.

Birgitta Mekibes, på Handisam, ser ytterligare orsaker.

– I förarbetena till lagen såg man en farhåga i att kommunerna – eftersom de själva är fastighetsägare – skulle ha svårt att gå på andra om kommunen själv inte åtgärdat sina hinder. Det man befarade redan då kan vara en anledning till att det inte har hänt så mycket, säger Mekibes.

Okunskap bland fastighetsägare

Ett stort problem är att många fastighetsägare inte ens känner till lagen. Enligt Boverkets uppföljning 2010 av enkelt avhjälpta hinder kände en fjärdedel av fastighetsägarna inte alls till föreskrifterna.

Cia Vakoufari är projektledare på Innerstaden Göteborg, som är en sammanslutning mellan Göteborgs Köpmannaförbund, Fastighetsägarna Göteborg och Göteborgs stad. Hon säger att hon märker en ökad medvetenhet bland butiks- och fastighetsägarna, men att arbetet inte har utvecklats de senaste åren.

– Jag tror inte att någon butik har gjort något sedan 2010, tyvärr väntar man så länge som möjligt om det inte är lagstadgat.

När GFT påpekar att det är lagstadgat ändrar Cia Vakoufari sitt svar.

– Ja, men jag vet inte hur väl det anpassas i butikerna. De gör så gott de kan, men det tar tid av olika anledningar, främst arbetsbördan samt att många frågor måste tas högre upp.

Lars Estlander, på Boverket, säger att kommunerna borde ta visst ansvar.

– Om kommunen får kännedom om någon som inte har inventerat eller åtgärdat är det viktigt att göra ett påpekande. I praktiken är det också viktigt att kommuner informerar fastighetsägare om föreskrifterna till lagen.

Rostskandal ger sämre tillgänglighet

Andra områden där tillgängligheten brister är bostadsmarknaden och kollektivtrafiken. Ungefär 90 procent av allmännyttans bestånd i Göteborg har inventerats med resultatet att 12 procent av lägenheterna hittills har klassats som tillgängliga och fått T-märkningen.

Gällande kollektivtrafiken i Västra Götaland har 98 procent av bussarna och 68,5 procent av spårvagnarna en ramp och något större andel har plats för rullstol.

– Hade du frågat övriga göteborgare om de kan tänka sig att åka med 68 procent av vagnarna så hade ingen godtagit det, säger Anders Westgerd.

Rostskandalen har minskat tillgängligheten ytterligare, eftersom flera av de mer tillgängliga låggolvsvagnarna har tagits ur bruk. I media har också handikapprörelsen beskyllts för att ha orsakat inköpet.

– Man har sagt att handikapprörelsen var så stark att man kände sig tvungen att köpa från Ansaldobreda. Det är så lågt. Det är inte vår uppgift att köpa in spårvagnar, säger Westgerd.

Hindren borta tidigast 2014

Måldatumet den 31 mars är inte längre realistiskt. Det konstaterar stadsledningskontoret i sin rapport. Nytt måldatum är därför den 30 juni. Men inte heller då kommer hindren vara åtgärdade.

I september 2011 gav kommunstyrelsen uppdraget till fastighetsnämnden att samordna arbetet med inventering och tillgänglighet. Ulf Kamne (MP) är nämndens ordförande.

I rapporten från stadsledningskontoret står det att ”Målet för när hindren ska vara åtgärdade föreslog flyttas fram till 2013-06-30 av fastighetsnämnden”. Kommer ni vara klara då?

– Det är en tveksam formulering som gör att man kan tro att åtgärderna kommer vara genomförda då, men så kommer det inte att vara, säger Ulf Kamne.

Enligt honom är målet endast att hindren ska ha undersökts och att åtgärdsplaner ska ha tagits fram då. Själva åtgärderna väntas vara klara under 2014.

Det har gått 13 år sedan handlingsplanen om enkelt åtgärdade hinder antogs, och Göteborg är ännu inte i mål. Är det rimligt?

– Om jag ska vara självkritisk har det funnits ett antal ärenden som vi inte har jobbat tillräckligt bra med. Nu tar vi tag i att komma i mål med saker som inte har varit färdiga eller inte har fått hög prioritet, säger Kamne.

Anders Westgerd är skarpt kritisk till kommunens bristande tillgänglighetsarbete.

– Tyvärr lever vi inte i ett samhälle där affärsinnehavaren eller fastighetsägaren tar sitt ansvar. Många affärsinnehavare ser tillgänglighet som en kostnad, man ser oss inte som kunder helt enkelt. Men Göteborgs stad ska ta tillvara på invånarnas intressen och rättigheter. Om inte ens kommunen tar sitt uppdrag på allvar hur ska då resten göra det? Göteborgs stad måste börja ta sitt uppdrag gällande mänskliga rättigheter på allvar.

Fakta: 

Enkelt avhjälpta hinder

Handlar till exempel om att åtgärda mindre nivåskillnader med ramper, att ta bort trösklar, att se till att det finns kontrastmarkeringar, belysning och skyltar. Om hindret räknas som "enkelt" bedöms utifrån nytta, kostnad och praktiska möjligheter. Bedömningen av kostnad görs utifrån verksamhetens ekonomiska förutsättningar.

Allmänna platser och publika lokaler

Är gator, vägar, torg och andra anläggningar som nöjesparker, fritidsområden och parkeringsplatser.

Lokaler dit allmänheten har tillträde, till exempel idrottsanläggningar, biografer, restauranger, kaféer och busstationer, samt reception på exempelvis sjukhus och hotell.

Källa: Boverket och Handisam

Rekommenderade artiklar

Tillgänglighetstest: En vanlig dag i Göteborg

Vilka spårvagnar, kaféer och museer som är tillgängliga går att se på Västtrafiks, Go:teborgs och Tillgänglighetsinventerats hemsidor. Vi gör en testresa med hjälp av dessa innan vi ger oss ut på stan – för att slippa bli stoppade av oväntade hinder.

Revisorer kritiserar kommunala nämnder

Brister gällande upphandling, stöd till elever och gällande familjehemsplaceringar av barn. Det är några av de brister som stadsrevisionen upptäckt i sin granskning av kommunens nämnder. De nämnder som får kritik är Arkivnämnden, SDN Angered, SDN Västra Hisingen och SDN Örgryte Härlanda.

© 2019 Göteborgs Fria