Fria Tidningen

Finanspakten på riksdagens bord

På onsdag avgör riksdagen om Sverige ska ansluta sig till den så kallade finanspakten. Ett ja innebär inte några juridiska förbindelser men kritikerna menar att det kan innebära att Sverige tvingas in i euron bakvägen.

Finanspakten är en överenskommelse mellan euroländer och några icke euroländer som berör den ekonomiska politiken i EU. Samordningen innebär införande av regler som ställer högre krav på euroländernas finanspolitiska ramverk samt krav på att deras budgetar ska vara i balans. På onsdag avgör riksdagen om Sverige ska godkänna finanspakten. Regeringen samt majoriteten i EU-nämnden är positiva till införandet av pakten då man menar att den innebär ett stöd för euroländerna att stärka sina finanser. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har reserverat sig mot ett godkännande.

– Genom att ratificera detta får Sverige ett visst inflytande eftersom det innebär att vi får vara med på eurotoppmötena minst en gång per år, förklarar Emil Antonsson, sakkunnig på finansdepartementet.

Motståndarna till Finanspakten hävdar att detta är ett steg mot ett mer federalt Europa. Pakten ger makt till EU genom att ta kontroll över budgetarbetet och det råder oro för vad detta kommer att medföra i förlängningen.

– Alla krispaket som presenterats har en dold agenda som syftar till att vara byggstenar i utvecklingen mot en federal superstat, säger Per Hernmar från folkrörelsen Nej till EU.

För icke euroländer är det helt frivilligt att gå med i finanspakten och Hernmar tycker därför att det är beklagligt om Sverige väljer att säga ja. Han menar att kräftgången av låg tillväxt riskerar att bli permanent med en sådan här åtstramningspolitik och pekar på att en sådan här pakt skulle kunna medverka till försämrade välfärdssystem och fattigdomsfällor, som i sin tur skapar större klyftor mellan länderna än de som redan finns.

– Det finns också en risk att Sverige bakvägen tvingas in i euron, inte endast genom pakten men det kan vara ett steg närmare, säger han.

Men Emil Antonsson, på finansdepartementet, menar att Sveriges införande av euron är en helt annan fråga och att pakten utifrån ett juridiskt perspektiv inte förändrar någonting.

Marie Granlund, socialdemokratisk riksdagsledamot, hävdar samma sak och förtydligar att partiet annars aldrig hade gått med på att ansluta sig. Socialdemokraterna ställde som krav att Sverige inte skulle omfattas av reglerna för pakten för att ge sitt ”ja”.

– Det hade varit ett alldeles för långtgående ingrepp i det som vi vill bestämma nationellt, säger hon.

Granlund menar att anslutningen till pakten är ett gyllene tillfälle att kunna vara med på sammanträdena utan förpliktelser, samt att kunna föra fram åsikter som handlar om den inre marknaden. Gällande risken för ökade klyftor mellan länderna så är detta en fråga för de länder som berörs av pakten, menar Granlund.

– Vi har valt att inte värdera eller ta ställning till pakten som sådan, säger hon.

Känns inte dessa frågor viktiga med tanke på att vi är medlemmar i EU?

– Det berör inte oss. Vi vill vara med och bevaka den inre marknaden och föra fram våra synpunkter. Det finns mängder av saker som bara rör EMU-länderna och det kan inte vi ta ställning till.

Granlund tror att det finns en stor risk för ökade klyftor rent allmänt inom EU men menar att det finns flera bidragande orsaker till det. När det kommer till frågan om finanspakten som ett steg mot ett mer federalt Europa ser hon det som självklart att så är fallet.

– De förslag som är på gång nu löser inga ekonomiska problem, utan handlar mer om att man vill ha ett federalt Europa och det är ett stort bekymmer tycker jag. Finanspakten är bara en västanfläkt bland alla nya förslag som kommer nu, säger hon.

Fakta: 

Finanspakten:

Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom ekonomiska och monetära unionen, kort kallat finanspakten, är en överenskommelse som skrev under av 25 av EU:s stats- och regeringschefer den 2 mars 2012, däribland av Sverige. Fördraget går ut på att förstärka den ekonomiska styrningen inom euroländerna och öka budgetdisciplinen. Bland annat genom ett budgetmål, som ska föras in i euroländernas nationella lagstiftning, som innebär att budgetunderskottet som lägst får vara -0,5 procent av BNP under en konjunkturcykel.

Icke-euroländer som ansluter sig till finanspakten är inte bundna av budgetreglerna om de inte själva vill det. De får delta på minst ett eurotoppmöte per år och får inflytande över beslut där. För att Sverige ska kunna vara med i finanspakten måste fördraget ratificeras, vilket riksdagen väntas besluta om på onsdag. I januari i år hade 16 EU-länder ratificerat fördraget, varav 12 euroländer och 4 icke euroländer.

Källa: Regeringen, Dagens nyheter

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu