De kämpar för Göteborgs träd | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

De kämpar för Göteborgs träd

Kommunens planerade fällning av träd på Vasagatans, Linnégatans och Älvsborgsgatans alléer har väckt stora protester och tusentals göteborgare engagerar sig nu för träden. Totalt handlar det om ungefär 280 träd på de tre gatorna, enligt park- och naturförvaltningen.

Kampanjen Rädda Vasagatans Lindallé har nu 3 752 medlemmar på Facebook och många engagerar sig också för Linnégatans och Älvsborgsgatans alléer.

– Det handlar i första hand om miljön och luften, äldre träd är en viktig biotop, en miljöresurs som tar upp koldioxid, binder damm och som det bor många arter i. Det är viktiga värden som försvinner, säger Li Östlund.

Hon bor i närheten av Vasagatan och tillsammans med Lotta Lundberg arrangerade hon den första manifestationen för träden i oktober.

Bakgrunden är park- och naturförvaltningens beslut att hugga ner träd i Vasagatans, Linnégatans och Älvsborgsgatans alléer. Orsaken, enligt park- och naturförvaltningen, är att träden är skadade eller sjuka. Bland annat ska träden under 1960- och 80-talen ha beskurits på ett sätt som skapar rötangripna håligheter och gör att de nya grenarna är dåligt förankrade. Sveriges Arboristförbund menar dock att träden inte är i ett så dåligt skick som kommunens studier visar och att det handlar om ett onödigt föryngringsexperiment.

– Kommunen värdesätter inte sina gamla träd, och vill ha förnyelse med ”roligare” träd, säger Cilla Lundström, Sveriges Arboristförbund.

Det har varit omdiskuterat hur många träd det egentligen är som ska fällas. Kampanjen Rädda Vasagatans Lindallé säger att det har stått på kommunens hemsida att 650 träd ska huggas ner i hela staden fram till år 2014 och Sveriges Arboristförbund befarar att samtliga träd på de tre aktuella gatorna ska huggas ner. Men det stämmer inte, enligt Eva Maria Hellqvist, trädintendent på park- och naturförvaltningen.

– Det är felaktigt. Det är klart att folk reagerar om det skulle vara runt 600 träd, men det finns det inget behov av, säger hon.

När GFT begär ut uppgifter om hur många träd som ska fällas på de tre gatorna inom en femårsperiod är svaret att 180 träd ska tas ner på Vasagatan, 90 träd på Linnégatan och 10 träd på Älvsborgsgatan, så länge inte några av almarna drabbas av almsjuka. 700 nya träd ska planteras runt om i staden.

Men de aktiva är rädda att fler träd ska fällas, och menar att vissa av de träd som fällts inte är sjuka, och håller därför koll på hur många som huggs ner. De vill också att kommunen gör en miljökonsekvensanalys och en trädplan.

Nedtagningen av lindarna på Vasagatan påbörjades i oktober, men den 15 oktober blev man varse om att det saknades bygglov, det beviljades dock ett par dagar senare.

De stora protesterna mot fällningarna verkade ta park- och naturförvaltningen på sängen och den 22 oktober meddelade förvaltningen och nämnden att de skulle pausa nedhuggningen på Vasagatan och Linnégatan för att medborgarna skulle bjudas in till dialog. Men de engagerade är inte nöjda med dialogen.

– Deras dialog är en monolog, det är ett demokratiproblem, säger Lotta Lundberg, som menar att kommunen borde agera mer i samråd med invånarna.

Enligt miljöbalkens förordning om områdesskydd har alléer ett generellt skydd. Det har därför diskuterats om det krävs dispens för att hugga ner träd i alléerna, men det behövs inte i de aktuella fallen, enligt länsstyrelsen.

– Det är så som vi tolkar det, eftersom man inte behöver dispens för att ta bort träd i alléer om de står i omedelbar anslutning till bebyggelse, säger Helena Irenesson, naturvårdshandläggare hos länsstyrelsen.

Därmed äger inte länsstyrelsen ärendet, men länsstyrelsens kulturmiljöenhet för dock diskussioner med kommunen.

– Vi har en bra dialog. Det finns vissa sjukdomsproblem och träd som är dåligt underhållna och beskurna på fel sätt. Träden skapar också problem för spårvagnsnätet. Det är stora intressen som står mot varandra, säger Lena Emanuelsson, antikvarie på länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

Länsstyrelsen har nu begärt in ett underlag från Göteborgs stad.

– Vi vill ha ett bra underlag att titta på så inte träd tas ner i onödan, och för att kunna se vilka träd man ersätter med och hur och när det görs. Träd är viktiga för människor och det rör upp mycket känslor när man inte känner sig delaktig. Det är viktigt att kommunen informerar och är medveten om att det man gör nu påverkar framtiden.

Lena Emanuelsson pekar på att lindallén är ett så kallat riksintresse, det vill säga skyddsvärd kulturmiljö.

– Det är viktigt att lagstiftningen följs gällande biotopskydd och eventuellt skyddade djurarter och att de kulturhistoriska aspekterna finns med i planeringen, säger hon.

Jakob Andreasson, verksamhetschef för förvaltning och planering vid park- och naturförvaltningen, skriver i ett mejl till GFT att han ”vill vara tydlig med att påpeka att nuvarande förslag för Linnégatan och Vasagatan är under utvärdering och att det ska ske en dialog med allmänheten kring dessa under våren innan vi tar beslut om en fortsättning”.

38 personer har överklagat marklovet för fällning av träden på Vasagatan, men länsstyrelen har avvisat överklagandet.

– Nu har vi fram till mellandagarna på oss att vässa våra pennor och skriva ännu bättre inlagor. Vi kommer att överklaga beslutet om beviljat marklov så långt vi kan, säger Li Östlund.

Fakta: 

Park- och naturs femårsplan

Vasagatan

Cirka 180 träd fördelade på nio kvarter mellan mellan Haga Kyrkogatan och Södra Vägen ska tas ner. Plantering av nya träd föreslås ske under fyra år vilket innebär att det handlar om ca 40–50 träd per år.

Linnégatan

90 träd fördelade på fem kvarter mellan Linnéplatsen och Prinsgatan tas ner. Plantering av nya träd föreslås under tre år, vilket innebär att det handlar om cirka 20–40 träd per år.

Älvsborgsgatan

Under 2012 tar förvaltningen ner 10 träd, och ersätter dem med 20 ekar. De cirka 50 almarna som finns i alléns centrala delar finns kvar så länge som de är i god kondition och inte drabbas av almsjuka.

Annons

Rekommenderade artiklar

Akut situation för hemlösa romer

Hemlösa barnfamiljer, sjuka som inte vågar söka vård och ett liv på gatan. Det är verkligheten för de romer i Göteborg som flytt förtryck i Rumänien, enligt en ny rapport från Räddningsmissionen. Rapporten finner ingen koppling mellan tiggeri och kriminella grupper.

De kartlägger jämställdheten i kommunerna

Genom en webbkarta kan man nu se hur det står till med jämställdheten i åtta västsvenska kommuner.

– Vi vill få kommuner, näringsliv och ideella föreningar att haja till och titta på hur man ligger till jämfört med andra, säger Janan Zapata, projektledare på Winnet Västra Götaland.

Forskare sågar förslag till ny psykiatrilag

Förslaget till ny psykiatrilag är inte rättssäkert, riskerar att diskriminera psykiskt sjuka och drabbar främst unga kvinnor med självskadebeteende. Det skriver forskare vid Göteborgs universitet i ett remissvar till regeringen.

© 2016 Göteborgs Fria