Ekologiska kycklingar lever i 81 dagar | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Ekologiska kycklingar lever i 81 dagar

Den största skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt uppfödda hönor är att de ekologiska har tillgång till utevistelse och att burar inte får användas. Men ekologiska kycklingar är av samma snabbväxande ras och tuppkycklingar mals levande.

Burar förbjudna

I Sverige får både värphöns och så kallade slaktkycklingar – de kycklingar som ska bli mat – hållas i bur. Men i praktiken används aldrig burar för slaktkycklingar. Däremot hålls värphönor ofta i burar. Inom ekologisk produktion är alla burar förbjudna.

Trångt i stallen

Konventionellt får sju till nio värphönor hållas per kvadratmeter, medan hönor som hålls enligt EU:s och Kravs regler får vara sex individer per kvadratmeter.

För slaktkycklingar max tio individer som väger 20 kilo tillsammans, per kvadratmeter, inom ekologisk produktion. I konventionell produktion får de vara upp till 24 kycklingar som väger 36 kilo tillsammans.

I ekologisk produktion är flockstorleken begränsad, men hela 4 800 kycklingar eller 3 000 värphönor tillåts i varje avdelning i stallet. Krav tillåter dock högst 18 000 värphöns per stall.

Rätt att gå ut

Hönor och kycklingar inom ekologisk produktion har rätt att gå ut, vilket inte gäller konventionellt. EU-reglerna innebär att de ska få gå ut under minst en tredjedel av sitt liv. Slaktkycklingar får hållas utan rastgård upp till en månads ålder, även inom Krav-produktion.

Kort livstid

Konventionellt slaktas kycklingar när de är ungefär 34 dagar gamla, medan Kravs och EU-märkta slaktkycklingar får leva i minst 81 dagar. Vilda hönor kan bli uppemot tio år. Ett problem är att samma snabbväxande, konventionella ras används även inom ekologisk och Krav-produktion. Eftersom de är framavlade för att växa och slaktas snabbt kan kraven på ett längre liv ge individerna problem med ben och hjärta.

Konventionellt används ljusprogram för att öka kycklingarnas tillväxt, något som Krav inte tillåter.

Värphönor lever något längre, ungefär 1,5 år, innan de dödas och byts ut till mer högproducerande hönor. Inom konventionell produktion används ljusprogram som ökar dagslängden från åtta till 16 timmar, för att hönorna ska befinna sig i ett ständigt äggläggande stadium. Ekologiskt uppfödda hönor har rätt till nattvila utan artificiellt ljus åtta timmar om dygnet.

Får grovfoder

Inom ekologisk produktion ställs krav på att alla fjäderfän får grovfoder, vilket inte görs konventionellt.

Transport utan mat och vatten

EU:s ekologiska regler specificerar inte max transportlängd vilket innebär att de konventionella reglerna gäller: att fjäderfän får transporteras upp till tolv timmar utan foder och vatten. Krav-märkta fjäderfän får max transporteras i åtta timmar. Om transporten är till slakt gäller max åtta timmar inom all produktion. Varje år dör ungefär 150 000 kycklingar i transporterna till slakterierna.

Tuppkycklingar mals ner

Hankycklingar som föds inom värphönsinduatrin mals ner levande direkt efter kläckning, både inom konventionell och ekologisk produktion. Ungefär fem miljoner kycklingar dödas på detta sätt varje år.

Bland slaktkycklingarna görs ingen skillnad på honor och hanar, alla blir kött.

Gasas med koldioxid

Ekologiska slakterier får, precis som konventionella, bedöva fjäderfän med bultpistol, kulvapen, koldiox eller elektricitet. Vanligast är strömförande bad eller att koldioxid pumpas in och gasar ihjäl hönorna. I studier har man sett hur hönorna kippar efter andan och gör flyktförsök.

Efter det görs avblodningen genom att båda halspulsådrorna öppnas.

Rekommenderade artiklar

Så mår de ekologiska djuren

Mat&Miljö

Många vill göra både miljö- och djurvänliga val i livsmedelsbutiken. Men vad betyder egentligen en ekologisk märkning för djuren? GFT jämför reglerna för ekologisk och konventionell produktion av slaktkyckling, ägg, mjölk och nötkött.

Alla kor inne större delen av året

Mat&Miljö

De får visserligen vara ute två månader längre än konventionella kor, men fortfarande är ekologiska kor inne majoriteten av tiden. Och de får mjölkas i samma höga tempo.

Sverige missar ekomål för tredje gången

Mat&Miljö

20 procent av Sveriges jordbruk skulle enligt riksdagens mål vara ekologiskt redan år 2005. Sedan dess har målet skjutits fram gång på gång och det senaste budet ligger på att flytta fram målet till år 2020. GFT kan också visa hur statistiken för omställd mark kan vara missvisande.

Bristande kontroll av ekologiskt

Mat&Miljö

Ekomärken på varor signalerar ett miljömedvetet köp. Men brister inom ekologisk produktion riskerar att förbli okända eftersom det görs få oanmälda kontroller. Nu kräver Livsmedelsverket och Jordbruksverket fler oanmälda inspektioner.

© 2019 Göteborgs Fria