Västra Götaland i bräschen för ekojordbruk | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Västra Götaland i bräschen för ekojordbruk

Det skiljer stort mellan olika län när det gäller omställningen till ekologisk produktion. Västra Götaland ligger i framkant och når 20-procentsmålet.

– Det ser ut som att vi når målet, och det är roligt, då kan vi jobba vidare mot nya offensiva mål. Det finns ingen anledning att slå oss till ro här, säger Jan Hill, verksamhetsledare för landsbygdsenheten hos länsstyrelsen i Västra Götaland.

Enligt ett riksdagsbeslut ska 20 procent av Sveriges jordbruksmark vara ekologisk nästa år.

Men 2011 låg andelen omställd mark på endast 12,6 procent. Man brukar även räkna in mark som är under omställning, vilket gör att andelen hamnar på 15,7 procent. Det råder dock markanta skillnader mellan olika län.

Två län som redan är i mål är Jämtland och Värmland. Även arealmässigt stora jordbrukslän som Västra Götaland och Östergötland utmärker sig genom att ha strax över 17 procent ekologiskt omställd mark, och båda länen har så hög andel under omställning att man når 20-procentsmålet. Det kan därför bli aktuellt för Jan Hill och hans arbetskamrater att ta fram nya regionala mål för Västra Götaland.

– Vi har kommit en bra bit i vårt län jämfört med andra och vi kan komma ännu längre, säger han.

Ett län som har ungefär lika mycket jordbruksmark som Västra Götaland, men som ligger långt efter i omställningen är Skåne. Länet ligger sämst till av samtliga när det gäller ekologisk jordbruksmark, med en andel på endast 4,6 procent omställd mark och en procent under omställning. En orsak är monopolsituationen på sockermarknaden, enligt Jan Hill.

– I Skåne odlas mycket sockerbetor och det finns bara en köpare – och det företaget är inte intresserade av att betala mer för ekologiska sockerbetor.

Både Jan Hill och Maria Dirke, verksamhetsledare för Ekologiska Lantbrukarna, säger att en annan anledning till skillnaden är att man har jobbat mer med frågan i Västra Götaland än i Skåne.

– Det finns många duktiga ekologiska företagare i Västra Götaland som inspirerar andra och visar att det går att bedriva ett modernt och nära ekologiskt lantbruk med framgång. Det finns också bra rådgivare och forskare i Västra Götaland som jobbar nära lantbruket, säger Maria Dirke.

Personalen på länsstyrelsen i Västra Götaland var också bland de första i landet att satsa resurser på rådgivning om ekologiskt lantbruk. Redan 1995 satte Jan Hill och hans kollegor igång i relativt stor omfattning.

– I Skåne har man kanske inte arbetat med samma kontinuitet och under lika lång tid, undrar Jan Hill.

För att fler ska ställa om sin åkermark menar Jan Hill att det behövs ett bra miljöstöd som i större utsträckning riktar in sig på slättbygd och intensiv odling. Han anser också att det behövs mer rådgivningsmöjligheter för lantbrukarna.

– Även om man kan visa ekonomiska beräkningar på att det är lönsamt att ställa om så är det mycket frågor som behöver besvaras. Pengar är inte allt när man ska göra en så stor process.

– Alla de företag som finns mellan lantbrukare och konsument behöver också göra ansträngningar och i alla fall inte bromsa den ekologiska utvecklingen, säger Jan Hill.

Fakta: 

Så långt har länen kommit i ekoomställningen (2011)

Andel ekologiskt certifierad jordbruksmark (omställd och under omställning) av total jordbruksmark, i procent.

Jämtland 31,1

Värmlands 26,8

Dalarnas 22,2

Östergötlands 21,4

Västra Götaland 21,1

Gävleborgs 21,1

Västernorrlands 19,8

Jönköpings 18,2

Gotlands 17,8

Södermanlands 17,5

Västmanlands 16,5

Örebro 15,7

Uppsala 15,6

Kronobergs 14,2

Stockholm 12,9

Kalmar 10,5

Hallands 8,3

Blekinge 7,6

Skåne 5,6

Källa: Jordbruksverket

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Sverige missar ekomål för tredje gången

Mat&Miljö

20 procent av Sveriges jordbruk skulle enligt riksdagens mål vara ekologiskt redan år 2005. Sedan dess har målet skjutits fram gång på gång och det senaste budet ligger på att flytta fram målet till år 2020. GFT kan också visa hur statistiken för omställd mark kan vara missvisande.

Så mår de ekologiska djuren

Mat&Miljö

Många vill göra både miljö- och djurvänliga val i livsmedelsbutiken. Men vad betyder egentligen en ekologisk märkning för djuren? GFT jämför reglerna för ekologisk och konventionell produktion av slaktkyckling, ägg, mjölk och nötkött.

Alla kor inne större delen av året

Mat&Miljö

De får visserligen vara ute två månader längre än konventionella kor, men fortfarande är ekologiska kor inne majoriteten av tiden. Och de får mjölkas i samma höga tempo.

Ekologiska kycklingar lever i 81 dagar

Mat&Miljö

Den största skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt uppfödda hönor är att de ekologiska har tillgång till utevistelse och att burar inte får användas. Men ekologiska kycklingar är av samma snabbväxande ras och tuppkycklingar mals levande.

Bristande kontroll av ekologiskt

Mat&Miljö

Ekomärken på varor signalerar ett miljömedvetet köp. Men brister inom ekologisk produktion riskerar att förbli okända eftersom det görs få oanmälda kontroller. Nu kräver Livsmedelsverket och Jordbruksverket fler oanmälda inspektioner.

© 2022 Göteborgs Fria