Här säljs de hotade fiskarterna | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Här säljs de hotade fiskarterna

Rödtunga, hälleflundra och marulk är bara tre exempel på de djuphavs¿fiskar som anses vara hotade. Och en granskning som GFT har gjort visar att det snarare är regel än undantag att fiskar som dessa säljs, främst av fristående fiskhandlare men också av de stora livsmedelskedjorna.

Det är torsdagmorgon i Feskekörkan i Göteborg. Fiskhandlarna lägger upp färsk fisk i diskarna samtidigt som de första kunderna börjar strömma in. Butikerna här anses tillhöra toppskiktet bland fiskhandlare i Göteborg, men vad många inte vet är att flera fiskar som säljs här – till exempel rödtunga, marulk, hälleflundra, havskatt och långa – tillhör arter som är allvarligt hotade.

Djuphavsfiskarna hör till de mest utsatta fiskarna i världen. Det beror dels på ett hårt fisketryck som har pågått under en lång tid och dels på att dessa fiskar reproducerar sig väldigt långsamt. Dessutom används ofta bottentrålning vid djuphavsfiske, en metod som av många miljörgansiationer anses vara förkastlig eftersom den skövlar allt som kommer i dess väg och förstör ekosystemen.

Handlarna i Feskekörkan är knappast ensamma om att sälja fiskarter som är på väg att försvinna. GFT har besökt sju olika fiskhandlare i Göteborg – samtliga sålde någon djuphavsfisk och i vissa fall sålde man så många som sex till åtta olika arter.

Resultatet från GFT:s undersökning stämmer väl överens med en nationell kartläggning av 101 fiskhandlare och livsmedelskedjor som Naturskyddsföreningen gjorde i våras.

Deras undersökning visade att 43 av 44 fiskhandlare och 37 av 57 livsmedelsbutiker sålde någon djuphavsfisk.

Inom EU finns en gemensam fiskepolitik vilket betyder att det är EU-parlamentet som bestämmer hur mycket fisk som får fångas och hur fisken ska märkas. I Sverige är det sedan Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för tillsynen och regleringen av fisket.

Flera av de fiskhandlare som GFT har talat med menar därför att det inte är deras uppgift att hålla koll på var fisken kommer från eller vilka metoder som har använts.

– Den fisk som vi säljer är fiskad enligt kvoter och regleringar. Visst kan man alltid bli bättre, men jag tror att problemet befinner sig på EU-nivå och inte hos enskilda fiskhandlare, säger Feskarbrödernas vd Joakim Pettersson.

Ellen Bruno, sakkunnig i marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen, säger att hon delvis håller med om att det i första hand är en politisk fråga. Men hon menar också att fiskhandlarna har möjlighet att göra skillnad genom att helt enkelt avstå från att sälja de fiskar som är hotade eller som vi har dålig kunskap om.

– Jag hoppas också att fiskhandlarna förstår att de här undersökningarna är till för att hjälpa dem. Om konsumenterna vet vilka fiskar de inte ska köpa så blir det lättare för handlarna, som ofta har denna kunskap, att inte saluföra dem. Vi gjorde en liknande undersökning bland sushirestauranger för ett tag sedan för att se vilka som sålde jätteräkor. Flera av dessa restauranger har nu tagit bort jätteräkorna och tackat oss för att vi gjorde den undersökningen, säger hon.

Flera fiskhandlare instämmer i att det är problematiskt att sälja vissa fiskar, men anser samtidigt att det är en ekonomisk fråga.

– Om jag skulle ta bort alla rödlistade fiskar så skulle jag få säga upp flera anställda. Mina konkurrenter har de här fiskarna och då måste jag också ha dem, annars går kunderna någon annanstans. Om vi ska kunna ändra det här tror jag att det krävs att hela branschen gemensamt bestämmer sig för att inte sälja de här fiskarna, säger Bert Hillberg, vd för Fiskhuset.

Bland livsmedels¿kedjorna som GFT besökte var resultatet något positivare. Varken ICA Maxi i Angered eller Hemköp vid Masthuggstorget (som ägs av Axfood) sålde någon av de hotade fiskarna. Coop Forum Bäckebol sålde rödtunga, men däremot ingen av de andra arterna.

Att just dessa butiker har valt att inte alls eller i låg utsträckning sälja de här fiskarna betyder dock inte att kedjorna som helhet tar avstånd från fiskarna.

Enligt Naturskyddsföreningens nationella kartläggning sålde 70 procent av de besökta ICA-butikerna någon av de hotade fiskarna. Bland Coop-butiker¿na var motsvarande siffra 62 procent och bland Axfood-butikerna 40 procent.

ICA:s hållbarhetschef Kerstin Lindvall säger att hon tycker att det är bra att Naturskyddsföreningen har gjort dem uppmärksamma på att det finns brister när det gäller utbudet av fisk i de olika butikerna.

– Generellt ser vi positivt på den här typen av undersökningar. Sedan fanns det tyvärr även brister i Naturskyddsföreningens undersökning som vi har påtalat för dem. Till exempel hade man tagit med hälleflundra men utan att ta reda på om den var odlad eller ej, säger hon.

Eftersom varje ICA-butik ägs av enskilda handlare kan inte ICA centralt bestämma vilket utbud som ska finnas i butikerna.

– Däremot har vi tagit kontakt med alla butiker som sålde djuphavsfisk och informerat dem om problemen, säger Kerstin Lindvall.

Även Louise König, chef för hållbar utveckling på Coop, menar att Naturskyddsföreningen missat att den mesta djuphavsfisk som de säljer är odlad. När det gäller rödtunga, som säljs i flera butiker, säger hon att Coop bara säljer den från områden där den har möjlighet att utveckla sig hållbart.

Men även odlad fisk kan vara problematisk enligt Naturskyddsföreningen. Till exempel är det vanligt att de odlade fiskarna matas med foder i form av fiskmjöl som kommer från okontrollerat fiske.

Vad som är hållbart och inte när det gäller djuphavsfiske är också svårt att av¿göra då det ofta är svårt att uppskatta bestånden. Därför bygger kvoterna för det mesta på förra årets fångster, något som gör att bestånd som har verkat lovande riskerar att kollapsa inom ett årtionde.

– Om vi inte upphör med djuphavsfisket så finns det flera arter som riskerar att försvinna. Vi har redan kunnat se det på hajar till exempel som nu helt har försvunnit från svenska vatten på grund av dåliga uppskattningar av bestånden. Detsamma skulle kunna hända med till exempel havskatt och och marulk, säger Ellen Bruno på Naturskyddsföreningen.

Fakta: 

Djuphavsfiskarter i butik

Antal djuphavsfiskarter i olika butiker (inklusive hajar och rockor)

Feskarbröderna: 8

Hönö Fisk: 6

Fiskhuset, Selma Lagerlöfs Torg: 4

Fiskvagnen Linné: 4

Öckerö Fisk, Feskekörka: 4

Hunnebo Fisk, Feskekörka: 2

Qvirist, Feskekörka: 2

Coop Forum Bäckebol: 1

Hemköp Masthuggstorget: 0

ICA Maxi Angered: 0

Observera att utbudet kan variera. GFT:s uppgifter bygger på observationer av fiskdiskarna och frågor till personalen.

Så gjordes GFT:s undersökning

Vi har besökt butikerna i Feskekörka eftersom det är en av de populäraste marknaderna för fiskälskare, Feskarbröderna eftersom det är ett av de största företagen på marknaden samt ytterligare tre slumpvis utvalda fiskbutiker: Fiskhuset vid Selma Lagerlöfs Torg, Hönö Fisk utanför ICA Maxi Göteborg samt Fiskvagnen på Linnégatan.

Vi har också besökt de tre största livsmedelskedjornas största butiker med en manuell fiskdisk i Göteborg: ICA Maxi Angered, Coop Forum Bäckebol och Hemköp Masthuggstorget.

Läs även om vilka fiskarter du bör undvika.

Rekommenderade artiklar

Så mår de ekologiska djuren

Mat&Miljö

Många vill göra både miljö- och djurvänliga val i livsmedelsbutiken. Men vad betyder egentligen en ekologisk märkning för djuren? GFT jämför reglerna för ekologisk och konventionell produktion av slaktkyckling, ägg, mjölk och nötkött.

Alla kor inne större delen av året

Mat&Miljö

De får visserligen vara ute två månader längre än konventionella kor, men fortfarande är ekologiska kor inne majoriteten av tiden. Och de får mjölkas i samma höga tempo.

Ekologiska kycklingar lever i 81 dagar

Mat&Miljö

Den största skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt uppfödda hönor är att de ekologiska har tillgång till utevistelse och att burar inte får användas. Men ekologiska kycklingar är av samma snabbväxande ras och tuppkycklingar mals levande.

Sverige missar ekomål för tredje gången

Mat&Miljö

20 procent av Sveriges jordbruk skulle enligt riksdagens mål vara ekologiskt redan år 2005. Sedan dess har målet skjutits fram gång på gång och det senaste budet ligger på att flytta fram målet till år 2020. GFT kan också visa hur statistiken för omställd mark kan vara missvisande.

© 2019 Göteborgs Fria