”Verkstadsbranschen är den minst jämställda” | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

”Verkstadsbranschen är den minst jämställda”

Såväl verkstadsgolven som bolagens styrelser domineras av män. Ett vanligt argument är att det saknas intresserade kvinnor. Men egentligen handlar det om att kvinnor sållas bort. Det berättar bokaktuella jämställdhetsexperten Emmanuelle Sylvain.

Att 20 procent av de anställda inom verkstadsindustrin är kvinnor är en siffra som kan lura en att tro att branschen är mer jämställd än den verkligen är. Detta eftersom de 20 procenten främst återfinns inom vissa positioner inom verkstadsbranschen, såsom inom kundtjänst och personalansvar. Kvinnor är också en grupp som har mycket svårt att klättra uppåt och få chefs- eller styrelseuppdrag. Det berättar Emmanuelle Sylvain, projektledare för Jämställd industri – en utopi? Som en del av projektet skrev hon den nyutgivna boken Kvinnor män och maskiner, på uppdrag av Winnet Västra Götaland. Under arbetet har Emmanuelle Sylvain varit i kontakt med ungefär 18 bolag inom verkstadsindustrin i Boråsregionen, Kronobergs län och i Stockholm och granskat jobbannonser, rekryteringsunderlag och verkstäder, främst hos underleverantörer till fordonsindustrin.

– Verkstadsbranschen är den minst jämställda. Det brukar pratas om att vården är kvinno¿dominerad, men verkstadsbranschen är ännu mindre jämställd. En viktig skillnad är vilka som har makten. Inom vården kan män få höga positioner, vilket sällan kvinnor får inom verkstadsindustrin.

Emmanuelle Sylvain menar att kvinnor motas bort på flera olika nivåer; vid val av utbildning, av jobbannonser, i rekryteringsprocessen och under anställningsintervjuer.

I början av april besökte hon Yrkeshögskolemässan i Göteborg och utgav sig för att vilja söka tekniska utbildningar.

– Det första som mötte mig var jättestora affischer – med enbart män. Inte en enda kvinna fanns med på bilderna där det gjordes något tungt eller smutsigt, som att ligga under en maskin eller köra truck. På de affischer som kvinnor fanns med satt alla med headset och jobbade med kundtjänst eller ekonomi.

Emmanuelle Sylvain sa till de olika yrkeshögskoleföreträdarna på mässan att hon var intresserad av de tyngre jobben, men fick som svar att andra jobb passade bättre.

– Det var mycket lilla-gumman-attityder. Jag fick höra att ”logitisk är bra för dig, kvinnor är ju väldigt bra på multitasking, ni är ju så bra på att ta hand om barn och laga mat samtidigt.” Redan på mässan gallras kvinnor bort.

Vid ett annat tillfälle guidades Emmanuelle Sylvain runt på en fabrik, där hr-cheferna ville visa varför miljön var opassande för kvinnor. På verkstadsgolvet stod fyra män och arbetade med en maskin.

– ”Det är en dam här som ska se hur tungt det är, stäng av maskinen” sa chefen. De stängde av maskinen och jag fick prova att göra uppgiften och det var väldigt tungt helt klart. Men det intressanta var ju att det fanns en maskin som gjorde jobbet! Jag frågade varför jag skulle göra det utan maskinen och då förstod chefen att han sagt något ologiskt.

Chefen kontrade då med att yrket av tradition var mansdominerat.

– Men många av de tunga uppgifter som nu sägs vara opassande för kvinnor utfördes av kvinnor förr, innan maskinerna kom, säger Emmanuelle Sylvain.

Även bolag som försöker nå ut till kvinnor gör ofta fel.

– Att exempelvis skriva i jobb¿annonser att ”vi välkomnar kvinnliga sökande” signalerar att det skulle vara något annorlunda¿ och att det är en mansdominerad arbetsplats.

Personalansvariga hos flera bolag har också påpekat att det inte finns kvalificerade kvinnor att rekrytera och att de kvinnor som trots allt kommer fram till en anställningsintervju ofta hoppar av när de får jobbet.

– Många arbetsgivare – både män och kvinnor – förklarar detta med att kvinnor inte gillar jobbet, att kvinnor inte gillar smuts och buller. Men det finns andra anledningar, säger Emmanuelle Sylvain.

Genom att gå igenom bolagens rekryteringsprocesser upptäckte hon att anställningsintervjuerna skrämde bort kvinnor.

– I intervjuer med kvinnor tog arbetsgivaren upp problem, men i intervjuer med män tog man upp möjligheter. Män får höra att jobbet är lätt, medan kvinnor får höra att det är farliga kemikalier och ”hur kommer du att få ihop det med att hämta och lämna på förskolan”. Vem som helst hade blivit bortskrämd.

Syftet med boken Kvinnor män och maskiner är att utmana och underlätta för företag inom verkstadsindustrin att arbeta mer med jämställdhet. I boken ges konkreta råd och information om varför frågan är viktig.

– Om man vill anställa den bästa är det kontraproduktivt att bara titta på halva gruppen. Statistik visar också att företag som är mer jämställda och har mer mångfald är effektivare, har gladare medarbetare, starkare varumärke och fler kunder. Om företag vill överleva och attrahera de bästa medarbetarna finns inget annat val – jämställdhet måste vara en del av värdegrunden.

Fakta: 

Emmanuelle Sylvains tips till företagen

• Ledningen måste bestämma sig och kommunicera beslutet att arbeta jämställt till hela företaget.

• Jämställdhet måste vara en del av värdegrunden – i praktiken. Se över att arbetsvill¿koren är jämställda och att alla uppgifter och nivåer präglas av jämställdhet.

• Låt jämställdhetskunniga se över jobbannonser och rekryteringen. Till exempel kan man fortsätta söka tills de sökande är 50/50. Ta hjälp av rekryteringsbolag med kompetensen vid behov.

• Företaget måste ha kontakt med utbildningar, för att samarbeta kring att få in fler kvinnor där.

• Företaget bör ta ansvar för jämställdhet även utanför arbetet och uppmuntra män att ta ut föräldraledighet.

Läs även nyhetsartikeln Mansdominerade branscher motar bort kvinnor.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Nio aktivister inför rätta efter asylaktion

I morgon, tisdag, ställs nio asylaktivister inför rätta. I juni försökte de hindra att en psykiskt sjuk, homosexuell man avvisades till Kosovo. De åtalas därför för ohörsamhet mot ordningsmakten.

Göteborgs goaste gubbar

Två av tre spårvagnar namngivna efter män, visar GFT:s genomgång. På torsdag är det dags för Göteborgs spårvägars årliga prisutdelning.

© 2016 Göteborgs Fria