Skärgården är ingen skjutbana | Göteborgs Fria

Debatt


Gudrun Tiberg (Kvinnor för fred)
Göteborgs Fria

Skärgården är ingen skjutbana

Göteborgs skärgård är ett unikt område för bad, båtliv och turism. Under sommaren kommer tusentals människor hit för att njuta av skärgården. Det är inte en lämplig plats för militärens skjutövningar, skriver Gudrun Tiberg, med flera från nätverket Fredsam.

Sedan några år tillbaka erbjuder Sveriges regering internationella militära organisationer att komma till Sverige för att träna militära förband. I Norrbotten har NATO haft flera stora krigsövningar. USA har övat bombfällning där. Som ett led i denna militära strategi ska Göteborgs södra skärgård nu bjudas ut för internationella krigsövningar.

Skärgårdsskjutbanan har använts cirka 20 dagar per år. Nu har Försvarsmakten begärt tillstånd av Länsstyrelsen att få utöka verksamheten och kunna skjuta upp till 115 dagar per år. Man vill således kunna släppa ut två ton bly och ett ton koppar per år bland fiskar och skärgårdsbor. Förutom alla metaller som ska skräpa ner havet, så kommer stora delar av skärgården att klassificeras som bullerzon, vilket innebär förbud mot ny bebyggelse i vissa delar.

Länsstyrelsen har i princip godkänt förslaget. Även Mark- och Miljödomstolen ställer sig på Försvarsmaktens sida (med få undantag och vissa smärre tillägg). Beslutet skall tas av Sveriges Regering. Försvaret hoppas också på att kunna rekrytera svenska unga män och kvinnor till den internationella insatsstyrkan genom att erbjuda övningar i skärgården under sommartid.

2004 presenterades utredningen ”Snö, mörker och kyla”. Där konstaterades att ”en utveckling av den internationella militära test- och övningsverksamheten i Sverige är väl förenlig med den svenska säkerhetspolitiska linjen och gagnar svenska intressen”. Förslaget beskrevs som ”en utvecklingsbar affärsidé”.

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) och Kvinnor för fred protesterade då mot förslaget och föreslog att det skulle läggas ner. Regeringen valde att baka in det i ett försvarsbeslut som riksdagen ställde sig bakom. Nu ser vi resultatet.

Göteborgs skärgård är ett unikt område för bad, båtliv och turism. Här lever cirka 4 500 åretruntboende. Under sommaren kommer tusentals människor hit för att njuta av skärgården. Då är det inte lämpligt att ha skjutövningar där över huvud taget. Förslaget har väckt stor upprördhet bland öborna. Som exempel på nya försvarsanläggningar planeras en handgranatkastarbana på Känsö, en unik miljö i Göteborgs södra skärgård.

På tolv platser i Sverige vill Försvarsmakten utöka verksamheten för svenska och utländska makters militära övningar. Exempelvis vill försvaret fyrdubbla antalet skjutövningar över Vättern. Sjön är dricksvattentäkt och ett paradis för bad och kräftfiske. De boende runt Vättern protesterar med all rätt.

Tidigare verkade Sverige för ett starkt FN och stöd till fattiga länder. Före EU-inträdet satsade Sverige på nedrustning och slopande av kärnvapen.

Fredsrörelsen har under lång tid påvisat hur de ekonomiska intressena i vapenindustrin leder till militära ingripanden istället för fredlig konflikthantering. Kapprustningen har lagt beslag på stora ekonomiska resurser, som kunnat användas till en fredlig samhällsutveckling. Världens ofantliga militära kostnader under ett år skulle räcka till 700 års reguljärt FN-arbete. I dagens krigföring är dessutom 90 procent offer civila personer. Våldtäkt används som ett vapen i öppna konflikter.

De hot som världen lever under i dag utgörs av naturkatastrofer, jordbävningar och översvämningar, som ökar i takt med miljöförstöringen. Därtill fattigdom, svält och brist på utbildning utgör tillsammans med terrorism och kriminalitet de verkliga hoten mot mänsklig säkerhet. Militära insatser mot dessa hot skapar inte en fredligare värld.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2021 Göteborgs Fria