42 procent av lhbtq-patienter är inte öppna med sin könsidentitet eller sexuella orientering i mötet med regionens vård. Av de som är öppna har 29 procent någon gång blivit negativt bemötta, enligt rapporten Jag ska inte behöva outa mig själv i varje samtal, som gjorts på uppdrag av Enheten för rättighetsfrågor vid Västra Götalandsregionen.

Anna Westerståhl, en av rapportförfattarna och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, berättade om rapporten på onsdagen under Hbtq-festivalen.

– Hälso- och sjukvården är en arena för maktutövning, så det ger väldigt starka upplevelser när man inte blir bra bemött, säger Westerståhl.

277 lhbtq-personer har medverkat i enkäten som rapporten bygger på. Några av de negativa upplevelser som framkommer i enkäten handlar om heteronormativt bemötande, okunnighet och homo- och transfobi. Transpersoner tvingas ibland svara på frågor, för att personalen vill utbildas.

– Man förvandlas från patient till utbildare. Det är integritetskränkande.

Överfokusering på könsidentitet och sexuell orientering är också ett problem.

– Det blir fokus för vårdmötet, fast patienten sökt för något helt annat. Det är en väldigt naiv position som vissa vårdgivare intar, säger Anna Westerståhl.

När rapportförfattarna frågade de intervjupersoner som bemötts negativt om de uppfattade det som diskriminering, var det endast var tredje person som svarade ja.

– Men om man blir illa behandlad på grund av könsidentiet eller sexuell orientering så är det diskriminering, säger Westerståhl.

Rapportförfattarna föreslår nu att all personal, på alla nivåer i Västra Götalandsregionen utbildas. Men inte bara kring fakta, utan personalen bör också synliggöra och ifrågasätta sina egna reaktioner och värderingar.

– Konsekvensen av dåligt bemötande kan vara att man slutar vara öppen, att man känner sig kränkt, mår ännu sämre och undviker att söka vård igen, säger Anna Westerståhl.