Miljö och djur hotas när hamnen bygger ut | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Miljö och djur hotas när hamnen bygger ut

Göteborgs hamns exploateringsplaner hotar värdefulla skogsmiljöer och fridlysta djur. Nu pekar biologer på hur naturvärden får stå åt sidan för handeln.

Scandinavian Distripoint AB, ett dotterbolag till Göteborgs Hamn AB, vill ha mer yta för lagring, omlastning och distribution av olika slags gods samt för en bensinstation. Därför vill företaget använda Halvorsäng, som ligger i Biskopsgården. Det handlar om 52 hektar som till stora delar består av naturmark. Där finns bland annat alsumpskog, ädellövsskog, bergsmarker och flera fridlysta djurarter, till exempel mindre hackspett och hasselsnok.

– De står under strikt skydd, man får inte skada dem eller deras livsmiljöer, säger Lennart Gustafson, biolog hos Göteborgs park- och naturförvaltning.

Förvaltningen pekar på att exploateringen av naturmarken innebär en stor miljöpåverkan genom att fridlysta arter och värdefulla skogsmiljöer kommer att skadas.I kommunens miljökonsekvensbeskrivning trycker man på att det kommer behövas så kallade kompensationsåtgärder – att de negativa konsekvenserna för naturmiljön vägs upp någon annanstans i kommunen. Men Halvorsäng räddas inte för det och frågan är om det egentligen går att kompensera för miljö som förstörs?

– Utifrån ett naturvårdsperspektiv är det givetvis bäst att inte exploatera alls. Men vår kommun har bedömt att logistik och handel i detta fall är överordnat andra intressen, vilket drabbar naturvärdena, säger Lennart Gustafson.

Ekologisk kompensation är en idé som är relativt oanvänd i Sverige – men intresset för idén har ökat på senare tid, bland annat efter en konferens som Trafikverket och Länsstyrelsen i Västerbotten arrangerade i april förra året.
Vad det innebär i praktiken är outforskad mark och det saknas en enhetlig tolkning av begreppet ekologisk kompensation. Uppfattningarna om vad som omfattas av begreppet och hur de ska hanteras vid prövning varierar, enligt Naturvårdsverket, som därför vill se en mer enhetlig tillämpning.

– Reglerna är mycket sparsamt tillämpade, särskilt när det gäller kompensation för förlust av naturvärden. Det finns inte så mycket praxis från högre instans, och därför är det svårt att få en heltäckande bild av vad domstolarna tycker motiverar kompensation, säger Jörgen Sundin, handläggare vid Sektionen för Art- och Områdesskydd, Naturvårdsverket.

Han berättar att det är svårt för myndigheten att vägleda när praxis i dagsläget saknas.

– Vi vägleder utifrån tolkning av förarbeten och praxis, och det är där det brister, vilket gör det vanskligt att vägleda. Men det är där vi står i dag, säger Sundin.


Jonas Rudberg, skogsexpert på Naturskyddsföreningen, menar att ekologisk kompensation är viktigt för att åtgärda och förbättra för växter och djur – men att det inte får användas som ett argument för att genomdriva exploatering.

– Vi menar att ekologisk kompensation aldrig ska användas för att motivera olämplig exploatering. Men i många fall används begreppet fel – för att kompensera något som inte alls borde exploateras från början, säger Jonas Rudberg.

Han får stöd från myndigheten Naturvårdsverket som skriver så här på sin hemsida:

“Kompensationsåtgärder är inte en del i ett projekt utan tillkommer separat för att kompensera för oundvikliga negativa effekter som uppstår av en verksamhet trots att skydds- och anpassningsåtgärder vidtagits”.

– Det räcker inte att säga att “vi vill exploatera och kommer kompensera”, utan en förutsättning för dispens är att alla krav är uppfyllda även i övrigt. Kompensationsåtgärder ska inte vägas in i skedet som handlar om dispens, säger Jörgen Sundin, på Naturvårdsverket.

Men Göteborgs stad använder sig av kompensationsåtgärder tvärtemot Naturvårdsverkets information – byggnadsnämndens ordförande Mats Arnsmar (S) menar att byggnadsplanerna kan genomföras om man kompenserar för de skadade områdena.

Var i Göteborg kompensationsområdet kommer att vara är inte bestämt, men en idé som är klar är att behålla ett grönt stråk mitt i det exploaterade området.

Länsstyrelsen har granskat detaljplanen och myndigheten ser positivt på det gröna stråket men pekar på vikten av området behåller sin naturliga miljö och inte görs om till ett parkliknande område. Länsstyrelsen menar också att ett förslag om att alsumpskogen ska vara dagvattenmottagare måste utredas mer – eftersom föroreningar i dagvattnet kan ge negativ påverkan.

I början av december beslutade också länsstyrelsen att det krävs dispens från miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd och artskyddsförordningen för att planen ska kunna genomföras. Därför måste Göteborgs stad nu skicka in en dispensansökan, först efter det kan frågan om kompensationsåtgärder bli aktuell.

– Kompensationsåtgärder gör inte att man får genomföra planen, utan för att genomföra den måste man uppfylla kraven för dispens, säger Teresia Holmberg, på länsstyrelsens naturvårdsenhet, som håller på och granskar planen.

Mats Arnsmar (S) öppnar dock upp för eventuella justeringar av den ursprungliga planen.

– Om vi inte hittar en bra ersättning för hackspetten kan vi hamna i en situation där vi får stryka några hus från detaljplanen. När de gäller de rödlistade arterna måste vi göra så de överlever, där har vi inget att välja på, säger han.


Det bästa för naturen är att inte exploatera området alls – varför vill ni gör det?

– Vi får ständigt slåss om marken i Göteborg, men hamnen är ett riksintresse och den är viktig för Göteborgs stad. Lägger vi inte logistikcentrat här kommer vi få lägga det någon annanstans vilket ger längre transporter, säger Mats Arnsmar.


Så det är de fridlysta djuren som får slåss mot hamnen om marken?

– Det är en ständig avvägning. Vi kommer bevara en grön korridor genom området för att arterna ska överleva, men sedan blir det alltid en påverkan när man gör så här stora saker.

Naturskyddsföreningens lokalgrupp i Göteborg skrev redan 2008 ett yttrande till byggnadsnämnden om att planerna för Halvorsäng och Vikan kommer ha en klart negativ påverkan på naturen. 

– Det är ett problem att man exploaterar naturområde efter naturområde. På Hisingen har stora delar exploaterats och det för det väldigt svårt att skydda den värdefullaste naturen, säger Mats Andersson, från Naturskyddsföreningen Göteborg. 

Fakta: 

Preliminär tidplan

• Utställning: Andra kvartalet 2012

• Antagande: Tredje kvartalet 2012

• Laga kraft: Fjärde kvartalet 2012

 

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Elever strejkar mot utvisningar

Schillerska gymnasiet i skolstrejk mot utvisningar i dag, tisdag. ”Ungdomar har makt att påverka” säger eleven Simon Boerenbeker Klang.

Så vill de rödgröna lösa bristen på bostäder

Antalet bostadslösa barn i Göteborg har ökat med 149 procent på två år – allt under den rödgröna mandatperioden. GFT pratar med ansvarigt kommunalråd Ulf Kamne (MP) om hur han vill lösa situationen.

© 2022 Göteborgs Fria