Fria Tidningen

Resandefolket synliggör sitt kulturarv i konsten

Nästa år är det 500 år sedan den första säkra dokumentationen av resande gjordes i Sverige. Men okunskapen är stor. Det vill Kulturgruppen för resandefolket i Göteborg ändra på genom att visa upp konst som avbildar eller är gjord av resande.

Då resandefolket under tidigare århundraden rörde sig mycket fick de också välja yrken som inte krävde att man var bosatt på samma ställe. Några vanligt förekommande yrken var handelsmän eller hästhandlare, men det är också en stor andel som har försörjt sig som konstnärer eller artister.

– Faktum är att den mesta cirkusen i Sverige fortfarande bärs upp av resande. Även dansbandsmusiker är i hög grad resande, säger Richard Magito Brun, ledamot i Kulturgruppen för resandefolket.

Själv är han konsthistoriker och har som sådan valt att intressera sig för de resandes egen konst och hur andra har valt att porträttera resande.

– Genom att visa upp konsten kan vi förstärka resandes självkänsla samtidigt som vi sprider resandekulturen, säger han.

Ett av de allra äldsta konstverken som föreställer resande återfinns i en tysk bok från 1552. Träsnittet i boken föreställer en tysk resandefamilj klädd i för tiden ganska dyrbara och eleganta kläder.

Richard Magito Brun berättar att resandefolket under den första tiden, både i Sverige och andra länder, hade en respekterad ställning. Genom tillstånd från kungahuset kunde resande färdas som de ville och blev ofta väl bemötta. Men ganska snart förändrades detta utan att någon egentligen vet varför.

– En förklaring skulle kunna vara att staten, under perioder av hungersnöd, blev avogt inställd mot de som inte försörjde sig som jordbrukare, säger Richard Magito Brun.

Det blev därefter allt vanligare att resande häktades för lösdriveri och det finns även målningar från 1700-talet som visar avrättningar av resande.

Ett flertal kända konstnärer har under århundradenas lopp intresserat sig för de resandes kultur, däribland den franske målaren Henri de Toulouse-Lautrec. Det finns också målningar av de svenska konstnärerna Nils Kreuger och Carl Larsson som föreställer resande.

Cirkusmotiv är överlag dominerande bland bilder som avbildar resande. När det gäller resandefolkets egen konst är istället landskapsmotiv vanligt förekommande. Bakgrunden är att många levde på att åka runt och sälja tavlor och fick därför välja motiv som var både säljbara och snabbproducerade.

– Uttrycket Hötorgskonst är nog ganska passande för en del målningar, men det finns också de som håller en mycket hög kvalitet. I vissa tavlor kan man se tydliga influenser från till exempel expressionismen, säger Richard Magito Brun.

Bland moderna kulturarbetare med en resandebakgrund nämner han den danske blockflöjtisten Michala Petri och den svenska illustratören Ann-Charlotte Eisfeldt.

– Många som är resande vet inte om det själva eller skäms över det. Men nu börjar vi se hur fler och fler berättar att de är resande och känner stolthet över det, säger Richard Magito Brun.

Fakta: 

Resande och romer

• Resandefolkets ursprung är omdebatterat, men de flesta menar att de är romer som utvecklat en särskild kultur.

• Romerna utvandrade från Indien till Europa runt 1000-talet och kom till Sverige i början av 1500-talet eller tidigare. På 1800-talet kom en annan grupp romer från Rumänien till Sverige.

• I dag uppskattar man att det i Sverige finns omkring 40 000 resande och ungefär lika många romer med ursprung i Östeuropa och Balkan, men ingen vet med säkerhet.

• Eftersom de två grupperna har levt åtskilda i flera århundraden har de utvecklat egna kulturer och olika språk. I en riksdagsproposition från 2005 står det ”i Sverige räknas resandefolket till romerna”, något som många resande vänder sig mot eftersom de inte vill bli hopblandade med de romer som kom senare till Sverige.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Festival som ger oväntade möten

En skärgårdsfestival med ambitionen att lyfta fram nya artister som vågar ta ställning – så skulle man kunna beskriva Festival del Mar, som arrangeras på Asperö till helgen.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu