”Vi ska finnas till för alla barn” | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

”Vi ska finnas till för alla barn”

De flesta anser att man bör värna om barnen. Ändå mår många barn dåligt. FRIA har träffat Karin Johansson, psykolog och utredare på Barnens rätt i samhället, Bris, i Göteborg. Hon vill att samhället ska bli bättre på att prioritera barnen.

Barn som behöver någon vuxen att prata med kan antingen ringa eller mejla till eller chatta med Bris. Orsakerna till att barn kontaktar Bris varierar, men oftast handlar det om relationer till viktiga människor i barnens liv.

– Det är vanligt att det handlar om kamrater eller skolan. Många ringer också om situationen i hemmet och relationerna där. På femte plats över vad som är mest förekommande är mobbning, säger Karin Johansson.

En del barn far riktigt illa och berättar om våld och övergrepp. På Bris märker de att många barn har brist på människor i sin omgivning som de kan prata med.

– Det finns inte vuxna som har tid eller förmåga att lyssna på barnen när det gäller svåra saker. De barnen som ringer har det gemensamt att de inte hittat någon att prata med, säger Karin Johansson.

Det händer även att barn hör av sig till Bris om problem som är kopplade till en dålig ekonomi.

– Under loven är det barn som mår dåligt över att de inte har råd att göra saker som andra gör. Det är många vänner som reser bort och de kan känna sig ensamma. När barnen kommer tillbaka till skolan på hösten är det ofta ett obligatoriskt inslag att de ska beskriva vad de har varit med om på lovet. Då händer det att barn ljuger eftersom de skäms för att de inte har haft råd att göra någonting.

Bris har fem regionalkontor, varav ett finns i Göteborg där nio personer är anställda. Utöver det jobbar 120 personer ideellt i Göteborgsregionen med kontakten med barnen. Eftersom barnen är anonyma går det inte att föra någon regional statistik, men de vet att en del av barnen är från Göteborg eftersom det ibland etableras en så kallad utökad kontakt. Det är när ett barn vill gå vidare för att träffa en kurator eller liknande. I de fallen vet de lite mer om barnen. Men resurserna sätter till viss del stopp för hur mycket Bris kan finnas där för barnen.

– Vi har som målsättning att vi ska finnas till för alla barn alltid, men resurserna sätter stopp för att vi ska kunna ha öppet linjen dygnet runt. Det finns behov bland barn att kunna ringa även på natten och vårt nästa steg är att göra det möjligt.

Ibland kommer inte alla som ringer fram, det kan bli telefonkö eller i värsta fall om det är riktigt tryck kan det tuta upptaget. Karin Johansson ser det som ett stort bekymmer att alla barn som vill nå Bris inte kommer fram.

Än så länge har de också bara resurser för att hjälpa barn på det svenska språket, men deras erfarenhet är att barn lär sig språket väldigt fort och kan få stöd.Förra året hade Bris drygt 23 000 stödkontakter där barn sökte stöd av en vuxen, fördelat över samtal, mejl och chatt. Om diskussionsforum på internet också räknas in var siffran 36 000 år 2006 och omkring 50 000 förra året.

– Det har ökat. Det kan bero på att vi bygger ut verksamheten och blir mer kända, att barn har lättare att be om hjälp – eller att barn har det värre, säger Karin Johansson.

Enligt henne behövs bättre relationer med barnen både i hem och i skolan.

– I skolan tänker man ofta att målet är kunskapsinlärning. Man saknar ibland kopplingen mellan hur barn mår och hur de presterar i skolan. Är det så att man mår dåligt, är mobbad, har psykisk ohälsa eller har det jobbigt hemma så kan man inte prestera bra i skolan, säger Karin Johansson.

Hon anser att det är viktigt att skolan fungerar som en bra plattform för sociala relationer.

– Eleverna måste först och främst må bra och sedan kan de ta in kunskap. Det ser jättebra ut på vissa ställen, på andra ställen slås barnen ut väldigt tidigt.

Karin Johansson anser att det är viktigt med små barngrupper och ser det som ett problem när resurserna för att anställa personal inte räcker till. De som jobbar med barn bör även ha utbildning för att kunna hantera barn som mobbas eller inte mår bra.

Det är också ett problem att föräldrar inte är tillräckligt närvarande och kan prata med barnet. Bris har märkt att emotionell omsorgssvikt, brist på närhet, bekräftelse, kärlek och närvaro, kan märkas även i socioekonomiskt välmående hem.

– Det är föräldrar som prioriterar bort barnen och renoverar, reser bort och fokuserar väldigt mycket på sig själva. Deras barn mår också ofta dåligt. Det är även ett problem att man måste engagera sig så mycket i arbetet och kanske tar med sig det hem. Arbetet tar tid och engagemang från barnen även utanför arbetstid.

För att motverka att barn mår dåligt anser Karin Johansson att samhället måste bli bättre på att upptäcka barn som far illa på ett tidigt stadium och sätta in stöd. Nu upptäcks många problem först i tonåren då barnet har farit illa under lång tid.

– Man måste våga tänka långsiktigt när man planerar samhället. Om man prioriterar barnen nu så är det en investering för framtiden, säger Karin Johansson.

Annons

Rekommenderade artiklar

De tar beslut om stadsdelar som de inte själva bor i

Det har nu gått ett halvår sedan några av Göteborgs stadsdelar slogs ihop. Men det är inte alla politiker som bor i den stadsdel som de beslutar om. Det visar FRIA:s kartläggning. I vissa stadsdelar är det också en skev representation av de olika områden som ingår efter hopslagningen.

Somalier tar revansch mot fördomar

I media utmålas etniskt ursprung ofta som en orsak till problem. Somalier har beskrivits som ett folk på väg att gå under av kriminalitet, missbruk och arbetslöshet. Men det finns också de som kämpar för att slå hål på fördomarna. Genom positiva förebilder vill organisationen Göteborgsinitiativet lyfta fram en annan bild.

Lång väg kvar för Göteborgs miljöarbete

Årets rapport om kommunens miljömål är mycket av en repris. Precis som FRIA rapporterat om tidigare år når inte Göteborg sina mål nu heller. På flera håll i staden når inte ens luftkvaliteten upp till lagstadgade normer.



Stopp för rullstolar på spårvagnarna

Nu hindras många från att åka spårvagn när ett mekaniskt fel gör att ramperna inte kan användas på två veckor.

– Jag använder rullstol och åker spårvagn varje dag men nu kan jag ju inte det, säger Robert Kindberg, ombudsman för Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet i Göteborg.

© 2018 Göteborgs Fria