De tar beslut om stadsdelar som de inte själva bor i | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

De tar beslut om stadsdelar som de inte själva bor i

Det har nu gått ett halvår sedan några av Göteborgs stadsdelar slogs ihop. Men det är inte alla politiker som bor i den stadsdel som de beslutar om. Det visar FRIA:s kartläggning. I vissa stadsdelar är det också en skev representation av de olika områden som ingår efter hopslagningen.


Vid årsskiftet trädde den nya indelningen av Göteborgs stadsdelar i kraft. Det som tidigare var 20 stadsdelsnämnder har slagits ihop till 10. Till exempel är Kortedala och Bergsjön nu Östra Göteborg. Den nya organisationen innebär också en omdaning av de politiska nämnderna i stadsdelarna. FRIA har undersökt om de ordinarie ledamöterna i de nya nämnderna själva bor i den stadsdel de bestämmer över.
Ann-Sofie Lagerstedt (FP), ledamot i Angereds stadsdelsnämnd, bor själv i stadsdelen och hon anser att man ska bo där man verkar – men att undantag måste kunna ske för små partier som har svårt att tillsätta sina uppdrag. Trots allt påverkas inte politiker som inte själva bor i stadsdelen av de beslut som de fattar.
FRIA:s kartläggning visar att de flesta av ledamöterna bor inom den stadsdel de är satta att styra över. Mindre än tio procent, 9 av 110, bor i en annan stadsdel än den de beslutar om.
Östra Göteborg, det som förut var Bergsjön och Kortedala, är det område där flest ordinarie ledamöter bor utanför områdets gränser. Tre av de elva ledamöterna bor inte inom stadsdelen och endast två av de elva politikerna i nämnden bor i Bergsjön. Tre av ledamöterna bor i det betydligt mindre villaområdet Utby.
Sedan sammanslagningen har representationen av de gamla stadsdelarna i de nya blivit skev i vissa områden. Liknande den situation som finns i Östra Göteborg finns även i stadsdelen Angered. Där bor två ledamöter i andra stadsdelar och endast en ledamot i Hammarkullen.

En av de politiker som inte bor i stadsdelen är Michael Jonecrantz (V). Han sitter i nämnden för Östra Göteborg men flyttade nyligen till Kvilletorget på Hisingen. Eftersom han inte fick någon större lägenhet i Kortedala tvingades han, genom den svåra bostadssituationen i Göteborg, att byta stadsdel.
– Vänsterpartiet har som praxis att man verkar där man bor, vilket innebär att det inom det närmsta året kommer att diskuteras om en efterträdare som ska ersätta mig, säger Michael Jonecrantz.
Även Lars Leonardsson (FP), som har sin hemadress i Örgryte-Härlanda, sitter i Östra Göteborgs stadsdelsnämnd. Han ser inga problem med att politiker bor i en annan stadsdel än den de beslutar över.
– Jag har själv inga problem med att alla politiker inte bor i den stadsdel där man sitter i nämnden. Själv har jag bott i Bergsjön i ungefär 30 år, men nu flyttat till en bostadsrätt i Björkekärr, säger Lars Leonardsson.
Samma sak anser Anders Hyllander (M), som bor i Norra Hisingen men sitter i Lundby stadsdelsnämnd. Han har suttit många år i nämnden i Hisings-Backa, och för egen del handlade bytet om att få pröva på någonting nytt. Han berättar att de resonerat en del kring frågan och att han inte ser det som negativt med att bestämma över en stadsdel som han inte själv bor i.
– Jag ser inga problem med det. Många andra kommuner har ju en central nämnd för hela kommunen. Det som är viktigt är att man lär sig stadsdelen, och besöker verksamheterna. Engagemanget är lika stort oavsett om jag beslutar om Lundby eller Hisings-Backa, säger Anders Hyllander.

Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att politiker måste kunna tänka på annat än bara sina egna intressen och att det är viktigare än exakt representation.
– Det kan vara en nackdel med att kräva att det ska vara exakt geografisk representation, för det implicerar att alla bara skulle tänka på sina egna intressen, även när det gäller kön, klass och etnicitet till exempel. Tänker alla bara på sin egen gata så spårar det ur – man ska kunna representera andra än sig själv, säger han.

Även om Mikael Gilljam anser att det viktigaste är engagerade politiker, pekar han på att idén med stadsdelarna är just en geografisk representation.
– De är till för att komma nära området och människorna. Man får anta att politikerna har den insyn i området som behövs, men har de det? Det är ett delikat problem, men det kanske är så att politikerna som bor i Kortedala jobbar i Bergsjön och vice versa. Sen får det ju inte bli så att den ena delen gynnas mer än den andra, och det tror jag politikerna själva är medvetna om. Hur det sedan går med det i det praktiska arbetet i nämnderna får framtiden utvisa, säger Mikael Gilljam.

Rekommenderade artiklar

”Vi ska finnas till för alla barn”

De flesta anser att man bör värna om barnen. Ändå mår många barn dåligt. FRIA har träffat Karin Johansson, psykolog och utredare på Barnens rätt i samhället, Bris, i Göteborg. Hon vill att samhället ska bli bättre på att prioritera barnen.

Somalier tar revansch mot fördomar

I media utmålas etniskt ursprung ofta som en orsak till problem. Somalier har beskrivits som ett folk på väg att gå under av kriminalitet, missbruk och arbetslöshet. Men det finns också de som kämpar för att slå hål på fördomarna. Genom positiva förebilder vill organisationen Göteborgsinitiativet lyfta fram en annan bild.

Lång väg kvar för Göteborgs miljöarbete

Årets rapport om kommunens miljömål är mycket av en repris. Precis som FRIA rapporterat om tidigare år når inte Göteborg sina mål nu heller. På flera håll i staden når inte ens luftkvaliteten upp till lagstadgade normer.



Stopp för rullstolar på spårvagnarna

Nu hindras många från att åka spårvagn när ett mekaniskt fel gör att ramperna inte kan användas på två veckor.

– Jag använder rullstol och åker spårvagn varje dag men nu kan jag ju inte det, säger Robert Kindberg, ombudsman för Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet i Göteborg.

© 2018 Göteborgs Fria