9 av 30 restauranger fixade hinder | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

9 av 30 restauranger fixade hinder

2010, kallat tillgänglighetsåret, genomfördes Alla ska fram-kampanjen som kartlade restaurangers tillgänglighet. Resultatet var att 9 av 30 restauranger åtgärdade hinder. Men det är fortfarande många restauranger som stoppar personer med rullstol eller ledarhund i dörren.

I augusti förra året skrev FRIA om kampanjen Alla ska fram, som initierats av kooperativet Göteborg Independent Living, GIL. I kampanjen inventerades 40 krogar och restauranger i Göteborg och Varberg och varje vecka hängdes tre otillgängliga ställen ut på webben. Av de 40 inventerade restaurangerna var endast 10 tillgängliga.

– Det är diskriminering, man väljer bort en målgrupp. Sedan tycker jag att jag som samhällsmedborgare och skattebetalare ska ha rätt att delta, men det har jag inte. Vår kampanj är ett bevis på att kommunen och fastighetsägarna inte har gjort tillräckligt, annars hade vi inte hittat så många hinder, säger Anders Westgerd, GIL.

Enligt plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas. Det innebär exempelvis att tunga dörrar, trösklar och trappsteg bör åtgärdas med exempelvis dörröppnare, ramper och kontrastmarkeringar. Paragraferna omfattar allmänna platser och publika lokaler, dit krogar och restauranger hör. Enligt den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare skulle hindren vara åtgärdade senast 31 december 2010.

Det Alla ska fram-kampanjen undersökte var möjligheten att ta sig in i lokalen med rullstol. Andra viktiga saker, som att det finns en toalett och att kunna ta sig runt i lokalen, lämnades åt sidan för det mest basala: entrén.

Till målet är det fortfarande långt, men Alla ska fram har dock gett resultat. Nio av de 30 otillgängliga restaurangerna åtgärdade hindren, främst genom att sätta upp olika typer av ramper. Bellini Ristorante på Nordenskiöldsgatan är en av dem. Tidigare bar de in personer i rullstol, men efter Alla ska fram-kampanjens påpekande om att det kan vara förnedrande att bli buren in och att tillgänglighet handlar om att kunna ta sig in på egen hand satte Bellini upp en ramp.

– De tyckte att vi skulle ha en ramp så då skaffade jag det. Alla har samma rätt att äta god mat, säger restaurangägaren Jacop Devici.

Reaktionerna från restaurangerna var dock blandade.

– En del var förbannade, en ägare kallade mig ”den jobbige jäveln” inför sin personal, men hon visste inte att jag kände en av servitriserna så jag fick reda på det, säger Anders Westgerd.

En del krogar svarade inte alls. En av dem var gayklubben Gretas.

– Det är konstigt eftersom vi kämpar på olika sätt, men för inkludering, säger Anders Westgerd.

Krogen ligger i bottenplan, och hindret består av en tröskel. Gretas vd, Aslan Ek, säger att han inte visste att Alla ska fram försökt kontakta dem.

– Jag vet inte varför vi inte har en ramp, ansvaret ligger såklart på mig. Vi har stammisar i rullstol, då hjälper vakterna dem in.

En del menar att det är förnedrande att inte kunna ta sig in själv.

– Det har jag inte tänkt på. Finns det rampar att beställa? Om det finns ramper som är enkla att flytta fram och tillbaka säger vi inte nej till en sådan, säger Aslan Ek.

En annan tillgänglighetsfråga gällande restauranger och krogar är möjligheten att ta in ledarhund. Enligt Livsmedelsverket tillåts ledarhundar på restauranger och det finns också en överenskommelse mellan Synskadades Riksförbund och Astma- och Allergiförbundet från 1997 om att båda grupperna har lika stor rätt att tillträda offentliga utrymmen och lokaler. Därför vill de se att restaurangägare låter ledarhundsförare och allergiker själva lösa eventuella konflikter, till exempel genom att ledarhundsekipaget och pälsdjursallergikern sitter långt ifrån varandra.

Ändå stoppas ofta personer med ledarhund med hänvisning till allergier och livsmedelssäkerhet.

– Min upplevelse är att det har hårdnat, att det har blivit svårare att få ta in ledarhund, berättar Stina Hörberg, från Sveriges Ledarhundsförare, SLHF, Göteborg.

I Sverige använder ungefär 285 personer ledarhund, och störst andel personer med ledarhund finns i Västra Götaland.

En anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, DO, från i år berättar om hur det kan vara:

”Jag var i Göteborg på tjänsteresa för att besöka mitt huvudkontor. På kvällen skulle jag gå ut med några vänner. Jag är blind och tar mig fram med ledarhund som får vistas i serveringslokaler i och med ett medgivande från Livsmedelsverket. Mina vänner ville ses på Kellys pga. miljön och maten och på grund av att övriga vänner också hade synnedsättningar och därmed hänvisade till ställen där man hittar. Men vid baren frågade vi vart vi kunde sitta lämpligast med hunden och möttes av en nästan överdrivet trevlig och välvillig i personalen som meddelade att man tyvärr bestämt att inte låta ledarhundar vistas i lokalen eftersom det ‘kan komma en allergiker’.”

Kellys vd, Tomas Börnfelt, känner varken till händelsen eller DO-anmälan.

– Men generellt har vi inte hundar inne pår restaurangen, jag vet inte vad myndigheterna skulle säga om det.

Enligt Livsmedelsverket får ledarhundar vara inne på restauranger.

– Jasså du, det hade jag ingen aning om. Naturligvis ska ledarhundar få komma in om lagen säger det, det ska jag informera personalen om.

Efter att FRIA kontaktade Kellys meddelar företaget att de kommer att kontakta SLHF och Astma- och Allergiförbundet för att få råd om hur de kan tillgodose båda grupperna.

Just personals okunskap om lagar och regler är ofta det som hindrar personer med ledarhund att komma in på restauranger, enligt Stina Hörberg.

– Vår erfarenhet är att när man kommer med hund så får man stå och dividera, många ägare har inte koll på lagen och eftersom de är rädda att förlora tillståndet vågar de inte chansa, säger Hörberg.

– Många tror att hunden kan vänta utanför, men hunden är en förutsättning för att jag med mitt funktionshinder jag kunna komma in i lokalen.

Den 15 augusti kommer Alla ska fram 2 att startas. Då är det inte restauranger och krogar som kommer att undersökas, men vad det blir är än så länge hemligt. 

Fakta: 

De fortsätter hindra gäster

Alla ska fram-kampanjen sökte upp 40 restauranger för att prata tillgänglighet. Här är listan på de Göteborgsrestauranger som trots det inte åtgärdat hinder.

• Salt & Peppar, Värmlandsgatan
• Lai-Wa, Storgatan
• Gretas, Drottninggatan
• Bryggeriet, Kungsportsavenyen
• Hostaria Casa Nostra, Vegagatan
• Mitt andra hem, Andra långgatan
• Plain Kitchen, Risåsgatan
• På Hörnet, Magasinsgatan
• Hello Monkey, Magasinsgatan
• Sandberg Månsson, Magasinsgatan
• Mediterraneo, Västra hamngatan
• Trattoria Da Pasquale, Sten Sturegatan
• Alin's medelhavskök och bar, Kungsgatan
• Södra liden, Kungsgatan
• Zaika, Teatergatan.

Övriga kontaktade restauranger som inte åtgärdat hinder ligger i Varberg.

 

Rekommenderade artiklar

Tillgänglighetstest: En vanlig dag i Göteborg

Vilka spårvagnar, kaféer och museer som är tillgängliga går att se på Västtrafiks, Go:teborgs och Tillgänglighetsinventerats hemsidor. Vi gör en testresa med hjälp av dessa innan vi ger oss ut på stan – för att slippa bli stoppade av oväntade hinder.

Göteborg misslyckas med tillgängligheten – igen

På söndag, den 31 mars, ska Göteborg vara tillgängligt. Det målet satte kommunen upp efter att ha missat det nationella måldatumet den 31 december 2010. Men kommunens arbete ligger fortfarande bara i startgroparna.

© 2019 Göteborgs Fria