Fullt av hinder i Göteborg | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Fullt av hinder i Göteborg

Den 31 december 2010 var måldatumet. Då skulle alla enkelt avhjälpta hinder vara borta och samhället mer tillgängligt. Så blev det inte. I serien Göteborg – den otillgängliga staden granskar vi hur det egentligen blev med tillgängligheten.

"Sverige i dag – 2010 – är till övervägande del fortfarande otillgängligt. Det är något som Sveriges över miljonen personer med funktionsnedsättning tvingas leva med dagligen."

Så skrev organisationen Marschen för tillgänglighet på sin webbsida förra året – då Sverige skulle vara tillgängligt.

Det var år 2000 som riksdagen antog den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare, med målet att alla så kallade enkelt avhjälpta hinder skulle vara borta senast vi utgången av 2010. Enkelt avhjälpta hinder är exempelvis tunga dörrar, trösklar och trappsteg och sätt att åtgärda dem är exempelvis dörröppnare, ramper och kontrastmarkeringar. Frågan om enkelt avhjälpta hinder skrevs därefter in i plan- och bygglagen.

I själva lagen fanns inte måldatumet 2010 med, men den 2 maj i år trädde en ny plan och bygglag i kraft och den innebär tydligare krav på att hinder ska undranröjas snabbt, enligt Agnes Jensen-Carlén, arkitekt vid Boverket.

– Hindren ska åtgärdas så snart de är identifierade, säger hon.

Otillgänglighet bryter också mot FN-konventioner och Europarådets sociala stadga. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska bristande stöd- och anpassningsåtgärder förbjudas – och Sverige har ratificerat konventionen.

Och genom Europarådets reviderade sociala stadga åtar sig parterna att ”främja fullständig social integration och deltagande i samhällslivet för personer med funktionshinder, särskilt genom medel – inbegripet tekniska hjälpmedel – som syftar till att övervinna hinder för informationsutbyte och rörlighet och möjliggöra deras tillgång till transportmedel, bostäder, kulturell verksamhet och fritidssysselsättning”.

Göteborg ligger inte jättebra till. Ett sätt att mäta kommuners tillgänglighet är Humanas tillgänglighetsbarometer. Göteborgs stad har inte svarat på årets enkät och finns därför inte med i barometern, men 2010 var Göteborg med och kom då på plats 66.

Enligt barometern 2010 fanns det i Göteborg noll procent tillgängliga badplatser och kommunen hade inte inventerat om butiker, offentliga lokaler och lekplatser var tillgängliga.

Mer ljust såg det ut gällande att det fanns en ansvarig person i kommunen och att kommunen ställde krav på att alla uteserveringar skulle vara tillgängliga.

De största hindren för tillgänglighetsarbetet menade Göteborgs stad var otillräckliga ekonomiska resurser och bristande kompetens hos privata aktörer.

Något som påpekades i barometern var avsaknaden av mätbara mål gällande tillgänglighet i kommunens översiktsplan.

Så är det fortfarande. I Översiktsplan för Göteborg – uppföljning 2010 – som antogs av Byggnadsnämnden den 5 april i år – står inte ett ord om tillgänglighet.

– Det missades i den här översiktsplanen, det är så mycket som ska med så någonting försvinner ju, om någon har ett specialintresse i en fråga kommer den med, annars finns en risk att en fråga försvinner. Men nästa gång skulle man uppmana att tillgängligheten ska komma med, säger Kjell Björkqvist (FP), 1:e vice ordförande i Byggnadsnämnden.

Kommunerna är för långsamma, konstaterar Sveriges kommuner och landsting, SKL, i rapporten Enkelt avhjälpta hinder (2011). Där ges exempel på hur kommuner undanröjt hinder på vissa ställen. Det är ingen heltäckande inventering, och resultaten är därför snarare fingervisningar än fakta, men kan användas som ögonöppnare, enligt SKL.

Den 31 december 2010 hade så här stor andel av hindren tagits bort i Göteborg:

• Sportanläggning: 56 procent.

• Bibliotek: 60 procent.

• Kommunhus: 61 procent.

• Socialtjänst: 53 procent.

• Fullmäktige: 42 procent.

• Badhus: 51 procent.

• Skola: 44 procent.

• Vårdcentral: 52 procent.

• Gångväg: 87 procent.

• Buss/järnvägsterminal: 79 procent.

– Frågan om tillgänglighet har en bra förankring hos den politiska ledningen, men det finns fortfarande mycket kvar att göra i Göteborg, kommenterar Sören Hansson, utredare och civilingenjör hos myndigheten Handisam.

– Det borde vara naturligt att tänka på att våra kommunmedlemmar är olika och att allt ska fungera för så många som möjligt, för att slippa särskilda lösningar – sådana är dyra. Många har inte förstått att tillgänglighetsfrågorna är lönsamma och en del har inte förstått att de ska serva alla kommunmedlemmar. Det handlar om att kunna lyssna på debatter, vara på lekplatser, förflytta sig på trottoarer och i parker. Att kunna handla och komma till och från jobbet, säger Sören Hansson.

Linda Karlsson, ordförande för Unga Rörelsehindrade Göteborg, menar att Göteborg tar sig framåt – men alldeles för långsamt.

– Det har blivit bättre de senaste fem-tio åren, men det finns fortfarande mycket kvar att göra, säger hon.

Sören Hansson, Handisam, tror att en orsak till att hinder inte åtgärdas är att kommunerna själva äger många fastigheter.

– De är en av de största fastighetsägarna och eftersom kommunerna har så många egna hinder att åtgärda vill de inte ställa krav på andra innan de åtgärdat sina egna. Förhoppningsvis kan kommunen ställa mer krav på andra fastighetsägare när de gjort sitt, säger Sören Hansson.

Den som upptäcker ett hinder kan anmäla det till stadsbyggnadskontoret. I FRIA:s tillgänglighetgranskning 2009 avslöjade vi att inte en enda anmälan om enkelt avhjälpta hinder hade lett till någon åtgärd.

Nu har dock Göteborgs stad börjat åtgärda anmälningar om hinder.

– I ett och annat fall har det behövts åtgärder, berättar Fredrik Andersson, bygglovschef vid Stadsbyggnadskontoret.

Genom plan- och bygglagen har kommunen möjlighet att genomföra sanktioner mot fastighetsägare som inte åtgärdar hinder, till exempel kan kommunen kräva viten. Men sanktionsmöjligheterna används sällan av kommunerna, enligt Handisam. Göteborg är ett exempel på det – de senaste tre åren har inget vite utkrävts.

Vad som är ett enkelt avhjälpt hinder är omdiskuterat, men det är åtgärder där priset ställs mot nyttan av att ta bort hindret. Kostnaden ställs också i relation till verksamhetens omsättning.Det finns ännu ingen praxis för vad som är ett enkelt avhjälpt hinder, men det finns ett domstolsbeslut från Lund.

– Det handlar om en dörröppning till en butik, där kommunen fick rätt i domstolen och butiken fick åtgärda hindet, säger Agnes Jensen-Carlén, Boverket.

För att praxis ska skapas krävs det att fler anmälningar kommer upp till domstolsnivå, menar hon.

Birgitta Mekibes, utredare och arkitekt hos Handisam, hoppas att kommunerna kommer ta i mer med hårdhandskarna.

– Byggherrar och verksamhetsansvariga behöver både morot och piska. Det är en del i att driva fram så att alla oavsett funktionsförmåga kan vara delaktiga i samhället. Besökare och anställda ska kunna komma in och ut ur en lokal, man ska inte behöva skada sig på omarkerade glasrutor och man ska kunna vara med på ett möte även om man har hörselnedsättning, säger Birgitta Mekibes.

Independent Living Institute har en tjänst där man kan anmäla hinder och diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Sedan år 2000 har 77 anmälningar gällande Göteborg gjorts via tjänsten. Endast åtta av dessa hinder har åtgärdats.

Trots att bristande tillgänglighet ännu inte räknas som diskriminering anmäler många bristande tillgänglighet till Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Under 2010 tog DO emot 39 anmälningar där personer anmäler diskriminering på grund av funktionsnedsättning eller funktionshinder i Göteborg. Hittills under 2011 har 12 sådana anmälningar kommit in.

Det handlar bland annat om diskriminering vid kontakt med Arbetsförmedlingen, vid utbildning och skola, vid tjänstetillsättning, på arbetsplatsen, i kontakt med vården, bristande tillgänglighet vid resor och i affärer och vid krog- och restaurangbesök. Listan kan bli lång.

Under våren kommer regeringen att ta fram en ny strategi som tar vid där den nationella handlingsplanen fram till 2010 slutar.

Ett skäl till att man inte nått målet 2010 menar Agnes Jensen-Carlén är att handlingsplanen saknade delmål.

– Och att alla kom igång för sent. I handlingsplanen fanns tidsramen till 2010, men inte i lagen. Minsta lilla otydlighet gör lätt att man slirar, säger hon.

Robert Kindberg, ombudsman hos Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, DHR, i Göteborg, hoppas att kommunen ska sätta upp mätbara mål för tillgängligheten.

– De enkelt avhjälpta hindren skulle vara åtgärdade vid utgången av 2010. Fortfarande har vi inte sett någon strategi för hur man ska hantera de hinder som är kvar, säger han.

Fakta: 

Läs fler artiklar i serien Göteborg – den otillgängliga staden:

Tillgänglighetspanalen: Hur tillgängligt är Göteborg?

Demonstranter krävde tillgänglighet för alla

Marschen för tillgänglighet: "Politikerna ligger långt efter"

Otillgänglighet kan bli diskriminering med ny lag

 

Läget i Göteborg

• Göteborg ligger på plats 66 av alla kommuner (Tillgänglighetsbarometern 2010)

• 8 av 77 anmälningar som gjorts via Independent Living Institutes anmälningstjänst har åtgärdats.

• Hittills i år har 12 anmälningar gällande diskriminering kommit in till DO. Under 2010 inkom 39 anmälningar.

• I Översiktsplan för Göteborg – uppföljning 2010, som antogs av Byggnadsnämnden den 5 april i år, står inte ett ord om tillgänglighet.

 

 

Rekommenderade artiklar

Elever strejkar mot utvisningar

Schillerska gymnasiet i skolstrejk mot utvisningar i dag, tisdag. ”Ungdomar har makt att påverka” säger eleven Simon Boerenbeker Klang.

Så vill de rödgröna lösa bristen på bostäder

Antalet bostadslösa barn i Göteborg har ökat med 149 procent på två år – allt under den rödgröna mandatperioden. GFT pratar med ansvarigt kommunalråd Ulf Kamne (MP) om hur han vill lösa situationen.

© 2019 Göteborgs Fria