Tillgänglighetspanelen: Hur tillgängligt är Göteborg? | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Tillgänglighetspanelen: Hur tillgängligt är Göteborg?

Göteborg har långt kvar till målet om tillgänglighet. FRIA:s tillgänglighetspanel vittnar om att det saknas ramper, markutjämningar, visuella brandalarm, ledstråk, skyltar och varor med punktskrift, toaletter och möjlighet att ta in ledarhund på många restauranger.

Margo Csizik verksamhetsledare, Göteborgs dövas förening:

– Det satsas hemskt lite på oss döva. Säg att man sitter på toaletten på till exempel ett badhus, då märker inte vi om alla har sprungit ut för att det har gått ett brandalarm. Trots att optiska larmsignaler finns och det inte innebär någon dyr kostnad satsas det inte på det.

Robert Kindberg, ombudsman, DHR:

– Det är inte så tillgängligt. Man har gjort mycket de senaste fem åren – men inte fullt ut. Till exempel har man genom Kolla-projektet åtgärdat en del av tillgängligheten, men man bestämde att bara ena sidan av varje väg skulle vara tillgänglig, så är man inte på rätt sida kan man komma till en hög kant som det inte går att forcera.

Anders Josby, Göteborg:

– Att vara blind medför främst orienteringssvårigheter att självständigt förflytta sig mellan olika platser.Ett sätt att försöka klara detta är ledarhunden, men det har blivit allt svårare att få tilllåtelse att ta in ledarhunden på restauranger och matställen, vilka för de flesta andra invånare är en naturlig mötesplats.– Köpcentrum saknar tydliga och kännbara ledstråk. Skyltarna har inte punktskrift. I många butiker kan man inte få hjälp med att handla.

Britt Artursson, Synskadades Riksförbund Skaraborg:

– Att förflytta sig i gatumiljö är en prövning med trottoarpratare, uteserveringar och extraprisvaror som effektiva hinderbanor på trottoarerna.

Cecilia (vill inte publicera sitt efternamn) Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka:

– Det kunde ha varit bättre. För oss handlar det främst om tillgång till toaletter. I Göteborg har park- och natur avtal med vissa kaféer och restauranger, men det kostar ofta fem kronor och det blir mycket pengar. Många toaletter är också bara bås, där finns det inte möjlighet till privatliv vare sig när det gäller lukt eller ljud och många medlemmar upplever det som besvärande.

Catarina Ahlquist, ombudsman Unga Synskadade Väst:

– Många av våra medlemmar är beroende av personlig service för att handla i butiker, och det funkar inte överallt. Vissa butiker säger att man kan komma klockan nio på morgonen, men då arbetar jag. Vårt mål är att vi ska ha jämlika villkor som seende, man skulle ju aldrig säga till en andra kunder att de måste handla på speciella tider. Apoteket är ett föredöme med punktmärkta varor, det är viktigt för då kan man använda varan när man kommer hem.

Thomas Martinsson (MP), kommunalråd med ansvar för mänskliga rättigheter och funktionshinder:

– Göteborg är tillgängligare än för tio år sedan, men det är långt ifrån tillgängligt. Till exempel har vi egna lokaler som inte är anpassade. Orsaken till att vi inte har åtgärdat alla enkelt avhjälpta hinder är att det inte har prioriterats så högt som det borde. Sammantaget har Göteborg inte klarat att leva upp till lagstiftningen, det är misslyckat att vi inte har fått färdigt det till 31 december 2010.

– I budgeten för 2012 har vi tryckt på tillgängligheten och hur vi ska få upp frågan på dagordningen, vi ger även ökade ramar till lokalnämnden för att de ska kunna ställa om lokaler. 

Rekommenderade artiklar

Elever strejkar mot utvisningar

Schillerska gymnasiet i skolstrejk mot utvisningar i dag, tisdag. ”Ungdomar har makt att påverka” säger eleven Simon Boerenbeker Klang.

Så vill de rödgröna lösa bristen på bostäder

Antalet bostadslösa barn i Göteborg har ökat med 149 procent på två år – allt under den rödgröna mandatperioden. GFT pratar med ansvarigt kommunalråd Ulf Kamne (MP) om hur han vill lösa situationen.

© 2019 Göteborgs Fria