Zombies – de nya vampyrerna? | Göteborgs Fria

Recension


Göteborgs Fria

Zombies – de nya vampyrerna?

Den första delen i Carrie Ryans postapokalyptiska zombietrilogi lämnar inga bestående intryck. Trots sin avsaknad av personlighet ter sig zombierna som de klart mest intressanta karaktärerna, skriver FRIA:s recensent.

De senaste årens besatthet av övernaturliga varelser, främst vampyrer, men också till exempel varulvar, har också inneburit en revival för zombiegenren. Robert Kirkmans framgångsrika grafiska bok The Walking Dead har blivit en framgångsrik tv-serie, klassikern Dawn of the Dead har filmatiserats på nytt och så kallade zombie walks, där människor klär ut sig till zombies och hasar runt i grupp arrangeras titt som tätt. På litteraturfronten har man roat sig med att baka in zombies i västerlandets litterära kanon med resultat som romanen Stolthet och fördom och zombier.
Göteborgsförlaget Kabusa hakar nu på trenden och ger ut sin första zombiebok på dotterförlaget Styxx Fantasy.

De vassa tändernas skog är amerikanska Carrie Ryans romandebut och den första delen i en postapokalyptisk zombietrilogi. I boken lever en liten enklav människor i en by djupt inne i en skog omringade av ruttnande, själlösa zombies med smak för människokött. Zombierna har funnits så länge som någon kan minnas. I den lilla byn känner man inte till något om världen utanför dess stängsel, fokus ligger på att överleva.
Protagonisten Mary är en föräldralös ung flicka som drömmer om de historier hennes mamma berättade om livet innan apokalypsen. Hon tror att denna värld fortfarande existerar och ger sig av i sällskap med några vänner för att söka efter den. Sedan följer en del action, ett par trånande blickar, ett kort nervöst sammanbrott och det klassiska draget att låta sina karaktärer kastas mellan hopp och förtvivlan. Allt till ett gemytligt bakgrundssorl av jämrande zombies.
Strängt taget är det inte helt rätt att nämna zombies i samma andetag som vampyrer, spöken och dylikt. Den moderna zombien är inte övernaturlig på det magiska sättet, utan är resultatet av en pandemi orsakad av människans hybris. Som arketyp är zombien apokalyptisk. De är en slö, hjärndöd massa som sakta men säkert avancerar och slukar de levande.

Trots sin avsaknad av vampyrisk sex appeal och individualitet är zombien än mer intressant som medel för att kritisera en samhällsordning. Zombien är en del av ett kollektiv, den har ingen egen personlighet, inga egna tankar, inget fritt val. Dess ”liv” dikteras av hungern. I dessa tider där individens ”fria” val framställs som skapelsens krona torde denna karaktärslösa hop förefalla som det värsta tänkbara ödet. ”Det enda som skiljer de levande från de oheliga är möjligheten att välja, den fria viljan”, sägs det i De vassa tänderna skog.
Man kan självklart också vända på liknelsen och se zombierna som symboler för mänskligheten i dag, som under sken av valfrihet har hamnat i en politisk apati utan dess like, driven av ständig konsumtionshunger och med smak för förstörelse.

Tyvärr inbjuder inte De vassa tändernas skog till sådana reflektioner, mycket på grund av att den medvetet är skriven som första delen i en trilogi och därför inte avslöjar särskilt mycket om världen innan apokalypsen eller om zombierna. Detta är en felbedömning från författarens sida då historien om överlevarna är alldeles för tunn för att kunna fånga och behålla intresset. Trots sin avsaknad av personlighet ter sig zombierna som de klart mest intressanta karaktärerna.

Fakta: 

LITTERATUR
De vassa tändernas skog

FÖRFATTARE Carrie Ryan

FÖRLAG Styxx Fantasy/Kabusa

Rekommenderade artiklar

Dockteater för både barn och vuxna

Recension

Teater Sesams version av Alice i Underlandet vill väcka tankar om lekens funktion och betydelse. Lilla Alice använder sig av lekens och kreativitetens kraft för att skapa en värld som är både underhållande och utvecklande.

Indiens kastlösa kvinnor säger ifrån

Recension

I norra Indien har tusentals kastlösa kvinnor organiserat sig i sin kamp mot det förtryckande kastsystemet. Lätta att känna igen i sina chockrosa saris tar de upp konflikten med polis och äkta män i kampen för att säkra kvinnors rättigheter.

Teater Tamauer vågar ta ställning

Recension

Whatever love means är en ordagrann överföring av Liv Strömquist serier till teaterscenen. Med intelligent regi och skådespel lyckas Teater Tamauer med konststycket att både fånga och behålla den charm och politiska engagemang som finns i Liv Strömquists serier.

Endast den starke överlever

Recension

Isak & Billy, Kristofer Folkhammars skönlitterära debut, är en beskrivning av en kärleksaffär men också en kommentar till ett samhälle där yta och framgång sätts i första rummet.

© 2019 Göteborgs Fria