"Skärgården blir en krigszon" | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

"Skärgården blir en krigszon"

Orimliga bullernivåer, djur och miljö påverkas negativt och den turisttäta skärgården fövandlas till en krigszon. Det är en del av kritiken mot militärövningarna som invånare i Göteborgs södra skärgård för fram i överklaganden till Miljödomstolen.

– Det är här som militären kommer att förstöra miljön.

Göte Westberg står vid den gamla lotsstugan på utkiksberget på Brännö och ser ut över skären nedanför. I nio generationer har hans familj bott på ön och i skäret där nere vid bergets fot håller roddföreningen som han är aktiv i till. Det är också där, mellan Galterö och Känsö, som Försvarsmakten vill utöka sin verksamhet. Göte Westberg och Andrea Hedenskog är två av en stor grupp öbor som organiserar sig mot de utökade militärövningarna.

– Redan i dag störs jag av bullret 20 dagar om året. Jag jobbar i förskolan här, så jag är på ön hela dagarna, och och tvingas ha helikoptersmatter och skottlossningar som en ljudmatta i bakgrunden, säger Andrea Hedenskog.

Så är det i dag i militärområdet i Göteborgs Södra Skärgård. Cirka 25 dagar om året avlossas ungefär 100 000 skott. Men med det nya beslutet från länsstyrelsen får Försvarsmakten rätt att skjuta 1,3 miljoner skott under 115 dagar per år.

Informationen om beslutet har varit bristfällig från Försvarsmaktens och länsstyrelsens sida, menar öborna. Den 9 november 2009 hölls ett öppet möte om Försvarsmaktens ansökan, men efter det har det varit tyst. Tre notiser i Göteborgs-Posten var allt, inga anslag fanns att läsa på anslagstavlan vid Brännö färjeläge och information gick heller inte ut till de boende i området på något annat sätt.

– Vi blev tagna på sängen när vi fick höra om det den 19 januari, och då var tillståndet redan givet, säger Andrea Hedenskog. Jag är pacifist, jag gillar inte vapen, militär och krig. Nu känns det som att vi kommer leva i en krigszon, med helikoptrar, robotar, handgranater och obemannade flygplan.

Nu har bland andra hon och ytterligare 21 brännöbor och 21 styrsöbor skrivit överklaganden till Miljödomstolen, och kampanjer på Facebook och via protestlistor har samlat över tusen namn. Enligt Miljödomstolen kommer det att ta minst fyra veckor innan de vet när ärendet kan tas upp.

Militärövningar har ägt rum på Brännö sedan 1940-talet. Många har vant sig vid militärövningarna, men Göte Westberg menar att det då handlat om ett begränsat antal dagar varje år – inte var tredje dag som det nuvarande beslutet tillåter.

– Det här är en katastrof, både för boende på ön och miljö och vatten, säger Göte Westberg. Det verkar inte som att Miljöprövningsdelegationen har en susning om de lokala förutsättningarna.

Enligt länsstyrelsens beslut ska försvaret få släppa ut två ton bly och ett ton koppar i naturen varje år.

– Det blir väldigt mycket spill, och allt material tar ju vägen någonstans, inflikar Göte Westberg. Redan nu hittar vi sprängda granater här och det kan ju vara icke utlöst ammunition.

Området som länsstyrelsen beviljat försvaret tillträde till är också ett populärt rekreationsområde. Både invånare i skärgården och från Göteborgs fastland har sina båtplatser i närheten och många turister kommer till området för att vandra i naturen.

På Galterö betar också 200 får. Enligt ett uppdrag från länsstyrelsen ska området hållas öppet med hjälp av fåren.

– Ska fåren söka skydd när det är militärövningar? frågar sig Andrea Hedenskog, som själv har får i området.

Att de internationella övningarna ligger utanför det angivna antalet skott och övningsdagar väcker också oro.

Brännöborna ifrågasätter också att det nu är Generalläkaren som ska få ge tillstånd för internationella övningar – eftersom Generalläkaren är nära kopplad till Försvarsmakten – och om verksamheten kan räknas som svenskt försvar när det handlar om träning för internationella insatser.

– Vi är inte med i Nato och vi är ett neutralt land, men nu rustar de för att ta emot utländska soldater, det är en väldig dubbelmoral, säger Andrea Hedenskog.

Enligt Folke Borgh, jurist och chef för Försvarsmaktens miljöprövningsenhet, kan det bli aktuellt med samövningar med EU-länder och Nato-anslutna länder. Han pekar på att Försvarsmakten inte kommer att utnyttja de 115 dagarna varje år, utan att det handlar om hur behovet ser ut.

Ett annat problem som inte har utretts är hur ambulansfartyget ska kunna ta sig fram under militärövningarna.

– Det nämns inte ens i utredningen, säger Andrea Hedenskog.

Öborna är också kritiska till att länsstyrelsen inte ens har utrett någon alternativ plats för militärövningarna. Folke Borgh, vid Försvarsmakten, menar att det inte behövdes.

– Vi behöver öva även på Västkusten eftersom områdena i Stockholms och Blekinges skärgård inte är lika varandra. Det handlar om att vara förberedd på förändringar av säkerhetspolitiska situationer och då måste vi klara av olika typer av miljöer, säger Folke Borgh.

– Det blir lätt diskussioner om att vi ska vara någon annanstans – det tycker man i Stockholm och Blekinge också. Men det är bättre att vi är i de områden vi redan har sedan länge än att vi letar upp nya. Då kan nya störningar dyka upp, säger han.

Vad händer då om öborna inte får igenom sitt överklagande i Miljödomstolen?

– Då får vi förankra oss i båtarna, säger Andrea Hedenskog. Vi kommer genomföra protestaktioner naturligtvis. 

Rekommenderade artiklar

Elever strejkar mot utvisningar

Schillerska gymnasiet i skolstrejk mot utvisningar i dag, tisdag. ”Ungdomar har makt att påverka” säger eleven Simon Boerenbeker Klang.

Så vill de rödgröna lösa bristen på bostäder

Antalet bostadslösa barn i Göteborg har ökat med 149 procent på två år – allt under den rödgröna mandatperioden. GFT pratar med ansvarigt kommunalråd Ulf Kamne (MP) om hur han vill lösa situationen.

© 2021 Göteborgs Fria