Elever väljer bort språk | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Elever väljer bort språk

Allt fler skolelever i Göteborg avstår från att lära sig ytterligare ett språk efter engelskan. Trenden oroar då efterfrågan på språkkunskaper samtidigt ökar på arbetsmarknaden. 

1994 fattades beslutet att moderna språk, tidigare kallade B-respektive C-språk, inte längre skulle ingå i den obligatoriska undervisningen. Det var samtidigt som den senaste läroplanen för svenska grundskolan infördes.
Resultatet har blivit stora avhopp från de moderna språken, och regeringen försöker nu komma till rätta med problemet genom att införa särskilda meritpoäng för språk i slutbetyget från gymnasiet. De planerar även att införa ett liknande system i grundskolan under 2014.

Mona Arfs, viceprefekt vid institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs Universitet, har noterat att elevernas förkunskaper minskat på senare år. Det gör att en del får problem att hänga med i undervisningen på grundutbildningarna. Många andra har valt att inte läsa språk alls på grundskolan och gymnasiet och de får i stället börja med att läsa en av universitetets nybörjarkurser i språk. Efterfrågan på dessa kurser växer stadigt.
– Universitetets nybörjarkurser har som målsättning att ge behörighet till fortsatta universitetsstudier i språket, men det vore onekligen mycket bättre om studenterna hade påbörjat sina språkstudier redan på högstadiet och gymnasiet. Det tar tid att lära sig språk, säger Mona Arfs. 
Hon tror personligen inte att avhoppen från språkundervisningen beror på att eleverna skulle vara mindre språkligt intresserade än tidigare, eller att kvalitén på undervisningen försämrats. Snarare menar hon att utvecklingen är ett resultat av att språkstudier är arbetskrävande och att det därför krävs mer för att få ett högt betyg än i vissa andra valbara ämnen.
– Dagens elever är otroligt betygsmedvetna och de vet att de måsta ha många MVG för att komma in på den gymnasieskola de vill in på efter grundskolan. Många väljer inte språk för att det utifrån det perspektivet är ett strategiskt dåligt val. Det är detta missgynnande man nu försöker motverka genom att vikta ämnena så att språkämnen får extra poäng, säger hon.

Maria Bergman är lärare på Bergumsskolan i Olofstorp och undervisar i spanska för årskurs 6-9. Hon märker att i årskurs sex är lusten att lära extra stor.
- De yngre eleverna sitter som fågelungar och vill lära. Då gäller det att ta vara på den lusten så den hänger med upp i åldrarna och inte döda den med mycket grammatik tillexempel. Jag jobbar funktionellt och satsar på att eleverna ska lära sig att kommunicera i första hand, säger hon.
Parallellt med införandet av meritpoäng arbetar Skolverket just nu på uppdrag av regeringen med att kartlägga de möjligheter som finns när det gäller att få fler elever att studera moderna språk. Såväl skolverket som regeringen ser med oro på situationen och rapporten förväntas därför vara färdig redan till jul.
– Den största utmaningen för oss är att skapa en undervisning i moderna språk som får eleverna att dels välja språket i grundskolan, dels behålla det upp i gymnasieskolan och även senare, säger Gunnar Stenberg, undervisningsråd för moderna språk vid Skolverket.

Stenberg betonar även att undervisningen i moderna språk i vissa delar behöver förbättras. Exempelvis anser han att det talas för lite av målspråket under lektionstid, även från lärarens sida.
Maria Bergman försöker tala så mycket spanska som möjligt. Även utanför klassrummet använder hon spanskan i en del av kommunikationen med sina elever.
- Jag säger aldrig hej till mina elever i korridoren, det är alltid ”hola”. I matsalen så småpratar vi på spanska, berättar hon.
Det är dock inte enbart avhoppen i de vanliga grundskolespråken franska, spanska och tyska som är ett bekymmer. Alltför få skolor verkar hittills ha tagit fasta på att kursplanen i ämnet moderna språk är skriven så att den kan tillämpas på samtliga språk utom teckenspråk och de klassiska språken latin och grekiska. Det innebär att Sveriges alla skolor själva kan välja att erbjuda språk som mandarin, arabiska och persiska utifrån samma kursplan som för tyska, franska och spanska.

En orsak till att så få skolor erbjuder undervisning i andra språk än de traditionella kan vara  svårigheten att hitta behöriga lärare i dessa språk. Samtidigt har det aldrig tidigare i Sveriges historia funnits så många människor med olika modersmål som i dag. Ett breddat språkerbjudande är därför enligt många bedömare viktigt inte bara för elevernas egen framtid utan även en bidragande faktor till ett fungerande mångkulturellt samhälle.
Ann Lundgren, kommunalråd i Göteborg, är en av dem som är bekymrade över att så få skolor i Göteborg erbjuder andra språk än de traditionella.
– Jag hade gärna sett införandet av exempelvis mandarin, persiska och arabiska som alternativa skolspråk här i Göteborg. Jag är rädd att vi missar möjligheter till internationella möten genom att enbart erbjuda de traditionella språken, säger hon.  

Annons

Rekommenderade artiklar

Passivhus på modet

Intresset för energisnåla passivhus ökar i Göteborg. Lägenheterna i HSB:s första passivsatsning, brf Öjersjö, sålde slut strax efter att bygget påbörjas. Nu väljer allt fler byggbolag att hoppa på trenden.

"Utryckningar ett slöseri med resurser"

Västtrafik spränger alla tidigare gränser vad gäller antalet bötfällda resenärer. Hittills i år har nästan 28 000 personer fått böter i kollektivtrafiken, vilket är 10 000 fler än under samma period förra året.

© 2016 Göteborgs Fria