Sjukvård är en konstvetenskap | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Sjukvård är en konstvetenskap

Den svenska sjukvården är alltför starkt präglad av den naturvetenskapliga världsbilden. Om sjukvården skall bli bättre på att möta patienter och hantera det utbredda missnöjet med vården måste läkarna bli humanister. Det menar åtminstone företrädarna för humanistisk medicin.

Det finns internationella studier som visar att läkarstudenter riskerar att bli känslomässigt avtrubbade och förlora en del av sin inlevelseförmåga under sin utbildning. Orsaken är förmodligen ganska enkel.

För att klara av att ställa diagnoser och hantera människors livskriser kan det vara naturligt att läkaren distanserar sig från patienterna. Det handlar kort och gott om en strategi för att klara av sitt jobb.

På de allra flesta läkarutbildningar i Sverige försöker man komma runt det här problemet genom att tidigt i utbildningen låta studenterna möta patienter.

Men frågan är om problemet inte har djupare orsaker än så. Handlar det enbart om läkarnas psykologiska förmåga, eller finns det djupare problem inom den medicinska vetenskapen?

– Det verkar vara så att samtidigt som medicinen tekniskt blir alltmer framgångsrik, uppenbaras också vår tids medicinska kris, vilken består i ett bristande humanistiskt perspektiv.

Detta säger Carl-Magnus Stolt, professor i humanistisk medicin vid Karolinska institutet i Solna. Han menar att sjukvård består av två delar, dels den medicinska vetenskapen och dels läkekonsten. Den medicinska vetenskapen är en naturvetenskap, medan läkekonsten är en humanvetenskap.

– Den naturvetenskapliga sidan av medicinen är omistlig och har inneburit oerhörda framsteg för att lindra mänskligt lidande. Vi kan i ;dag verkligen åstadkomma mycket mer i kampen mot sjukdom och lidande än någonsin tidigare i människans historia. Men medicin är också i sin praktik en bemötande- och förståelsekonst. För att studera och förstå denna praktik och det humanistiska förhållningssättet, men även för att förstå mänskligt lidande, behövs tolkningsläror. Sådana redskap återfinns i humanvetenskapen. Där kan man också betrakta medicinen och vården i ett bredare kulturellt sammanhang. Då kan man ställa frågor som: Varför vårdar vi? För vem? Vilka är drivkrafterna? Var går gränsen mellan friskt och sjukt?

Humanistisk medicin är en tämligen ny del av den medicinska vetenskapen. Sedan 1998 finns ämnet på Karolinska institutet i Solna, där Carl-Magnus Stolt är professor. Än så länge är ämnet i sin linda och alla kurser i humanistisk medicin för läkarstudenter är frivilliga. Men Carl-Magnus Stolt är övertygad om att ämnet kommer att växa och får större betydelse om vårdgivarna ska klara av att hantera dagens sjuka och dagens sjukvård.

– Den vetenskapssyn jag hade när jag började studera medicin på 1970-talet var strikt biologisk och naturvetenskaplig. När jag började praktisera som läkare hade jag goda kunskaper om människan som biologiskt system, den mänskliga maskinen. Ganska snart fann jag att dessa kunskaper i vissa vårdsituationer inte räckte till. Det var uppenbart att det många gånger krävdes mer än att bara kunna förklara. Jag försökte därför tillägna mig psykologiska kunskaper och jag fördjupade mina studier av humaniora och skönlitteratur. Allt för att förstå det mänskliga.

Av samma anledning tycker Carl-Magnus Stolt att alla studenterna på läkarutbildningen måste tillägna sig humanistisk kunskap. De behöver läsa skönlitteratur och poesi, men framför allt måste de ta till sig den humanvetenskapliga metoden. De måste lära sig att se människan som en helhet, som en berättelse, och inte enbart som en biologisk maskin.

– Kärnan i en humanistiskt präglad medicin är insikten om att människan och tillvaron är mångtydig och inte låter sig fångas eller beskrivas med ett enda synsätt eller en enda metod. Medicinens naturvetenskapliga tradition har sedan 1800-talets mitt medfört att alternativa synsätt har haft svårt att få gehör i utbildning och praxis. Och då menar jag inte alternativa medicinska system, utan alternativa metoder att betrakta, beskriva och förstå människan ur en existentiell synvinkel.

Carl-Magnus Stolt menar att dagens medicinska forskning, och därmed utbildningen av läkare, blir alltmer fokuserad på att studera människans allra minsta beståndsdelar, vilket får till följd att man glömmer att studera sjukdomen i ett brett samhälleligt och socialt perspektiv.

Carl-Magnus Stolt är själv en stor konsument av litteratur, och i sina böcker och föreläsningar låter han sig gärna inspireras av olika författare. Särskilt ofta återkommer han till den svenske poeten Tomas Tranströmer, som ofta berör djupt existentiella frågor. 

Carl-Magnus Stolt lyfter gärna fram ett citat av Tomas Tranströmer som han tycker sammanfattar mycket av den humanistiska medicinens världsbild:

”För mig är det naturligt att se livet som ett mysterium. Den vanliga materialistiska världsbilden är en arbetsmodell som fungerar hyggligt i våra dagliga liv – och vår varseblivning är ju så konstruerad att den i allmänhet utestänger saker som inte svarar mot den världsbilden. Men samtidigt är det uppenbart att den materialistiska hypotesen inte ger någon bild av hur verkligheten egentligen är beskaffad. Jag känner mig övertygad om att den konventionella världsbilden är otillräcklig...”

Annons

Rekommenderade artiklar

Patienter vittnar om kränkningar i vården

Förra veckan anmäldes Västra Götalandsregionen för diskriminering av en patient som är transperson. Det är ingen unik händelse. Få anmäler, men GFT har haft kontakt med flera transpersoner som vittnar om kränkningar – och som kräver att alla patienter får ett värdigt bemötande.

© 2016 Göteborgs Fria