Lyxhotell på väg - men Långgatorna är en bättre förebild | Göteborgs Fria

Fördjupning


Mattias Hagberg
Fria.Nu

Lyxhotell på väg - men Långgatorna är en bättre förebild

Om knappt två år kan Göteborg ha ett nytt superlyxigt hotell. Då blir Drottningtorget ett vattenhål för de allra rikaste.
Samtidigt är det Långgatorna som borde vara en förebild för stadsutvecklingen. Här finns den blandstad som politikerna och planerarna så ofta talar sig varma fö, menar en expert.

Göteborg saknar den riktiga lyxen. Hotell i världsklass, affärsstråk med märkeskläder, klockor, diamanter, kaféer och restauranger för dem med riktigt tjock plånbok.
Men snart är den bristen avhjälpt. Om allt går enligt planerna kommer det gamla Posthuset på Drottningtorget att byggas om till lyxhotell med affärsgalleria, spaanläggning, restauranger och konferenscentrum. Enligt planerna skall hotellet slå upp portarna under 2008.
- Vårt mål är att skapa ett urbant förstaklasshotell, en internationell mötesplats för kunder, gäster och göteborgare, sa Petter A. Stordalen, ordförande i Choice Hotels Scandinavia när han presenterade planerna för allmänheten i slutet på april i år.
Och Clas Hjort, vd för Home Properties, fyllde i:
- Vi vill med omsorg bevara byggnaden och samtidigt tillföra nya influenser som skapar en öppen och välkomnande atmosfär. Vi vill bidra till att omgivningen vid Drottningtorget och Åkareplatsen blir mer levande, attraktivt och folkrikt. En mötesplats där människor kan träffas i en spännande miljö.
Men vilka ska då träffas i denna nya spännande miljön?
Planerna talar sitt tydliga språk. Det nya hotellet kommer att få mellan 500 och 550 rum. Det dyraste rummet kan bli en svit på runt 400 kvadratmeter som kostar 50 000 kronor natten. Vanliga dubbelrum kommer att ligga på runt 3 000 kronor natten. Till detta kommer ett tiotal lyxbutiker, så kallade 'flagship stores', det vill säga affärer som enbart säljer ett exklusivt märke och som fungerar som reklampelare för det enskilda märket och för hotellet.
Däremot finns det inget utrymme för Teater Uno som verkat i Posthuset under många år. Teatern är redan uppsagd och så här kommenterar teaterns ledning saken:
'Tider förändras, posthuset vid Drottningtorget blir lyxhotell, teaterscenen förvandlas till galleria och säkert kommer man kunna handla fina märkeskläder i foajén... men Teater Uno fortsätter enträget att verka mot strömmen.'
Frågan är bara var.

Vid Långgatorna i Hagakvarteren är bilden en annan. Dessa stråk borde vara en förebild för stadsutvecklingen. Här finns den blandstad som politikerna och planerarna så ofta talar sig varma för. Det menar Joakim Forsemalm, etnolog och expert på stadsomvandling.
Blandstad har blivit ett omhuldat begrepp inom politiken. I dag talar de flesta tongivande personer inom Göteborgs stad om behovet av att blanda bostäder, arbetsplatser och affärer för att skapa trevliga och levande stadsdelar.
Joakim Forsemalm är etnolog och han har under många år arbetat med en avhandling om just stadsomvandling. Enligt honom har stadsplanerarna och politikerna ofta en alldeles för enkel bild av blandstaden. De tror att det räcker med att bygga just bostäder, kontor och affärer lite blandat för att staden skall bli livfull och kreativ.
Joakim Forsemalm har bland annat intresserat sig för Långgatorna, väster om Järntorget, och han lyfter gärna fram dem som ett gott exempel på hur en levande stadsdel kan se ut.
- Långgatorna, med sin speciella atmosfär, har vuxit fram under lång tid. Men det är inget som har kommit till av sig själv eller som några planerare på stadsbyggnadskontor kunnat regissera. Istället är det en mängd olika aktörer som format och formar Långgatorna. Det handlar om fastighetsägare, krögare och affärsinnehavare.
När Joakim Forsemalm började studera Långgatorna för fyra år sedan deltog han i de planeringsprojekt som stadsbyggnadskontoret initierat för att eventuellt omforma området.
- Såväl planerna som fastighetsägarna och affärsinnehavarna insåg ganska snabbt att de vill behålla området ungefär så som det ser ut. Man insåg att ganska små förändringar skulle kunna förändra hela områdets karaktär.
Joakim Forsemalm berättar att man i planeringsgruppen talade om att belägga Långgatorna med gatsten och att göra en gårdsgata av Andra Långgatan, ungefär som i Haga. Men att man snabbt ändrade sig.
- När vi diskuterade saken blev det tydligt att denna lilla förändring skulle kunna sätta igång en process som efterhand skulle kunna omforma hela området. Om Andra Långgatan blev en gårdsgata skulle förmodligen porrbutikerna försvinna, eftersom de är beroende av kunder som kommer i bil. Om porrbutikerna försvinner stiger hyrorna eftersom området blir mer attraktiv och då skulle många av de andra butikerna i området också försvinna.
Joakim Forsemalm säger att det finns en hat-kärlek till porrbutikerna bland de som verkar i området.
- Man är beroende av porrbutikerna för att området skall kunna behålla sin karaktär samtidigt som man inte gillar deras verksamhet.
Joakim Forsemalm tycker att det är viktigt att tala om makt när man talar om stadsomvandling. Självklart har politiker och stadsplanerare makt, men det har även mindre aktörer.
- Det finns alltid makt inblandat när områden förändras. Makten kan komma uppifrån, men den kan också komma nedifrån. Långgatorna är ett exempel på när makten har kommit nedifrån och många olika aktörer har varit med och skapat området. Här har mindre fastighetsägare och starka butiksinnehavare velat behålla området som det är, eftersom de gillat Långgatorna, även om värdet på fastigheterna skulle öka om många av dagens butiker och restauranger byttes ut mot andra butiker och andra restauranger.

Annons

Rekommenderade artiklar

Gatsten ska förnya Göteborg

Göteborg är inne i ett intensivt omvandlingsskede. Det planeras, byggs och renoveras på otaliga platser i stan, särskilt i centrala Göteborg. Denna omvandling reser frågor om stadens framtid. Vem får ta plats och vem får inte utrymme i denna nya stad? GFT bad Mattias Hagberg pejla stämningen på några olika ställen.

Fria.Nu

Allt vanligare med privata fängelser

Den privata säkerhetsindustrin går på högvarv. Väktare, ordningsvakter och övervakningssystem är en allt vanligare del av vardagen i Sverige.
I USA, Storbritannien och många andra länder har privatiseringen tagit ett steg längre. Där har delar av kriminalvården privatiserats. Frågan är när den trenden når Sverige.

Fria.Nu

"Islam - en väg till integration"

Göteborg är en delad stad. Segregationen är stark och alla är överens om att något måste göras. Frågan är bara vad.
På islamiska skolan i Gårdsten går man bakvägen till integration.

Fria.Nu

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

© 2017 Göteborgs Fria