Neurodiversitet – en demokrati i tiden | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Neurodiversitet – en demokrati i tiden

Istället för att låsa sig vid medicinska synsätt, som ofta betonar brister eller svagheter, kan man se det positiva i neurologisk och psykologisk mångfald. Det menar förespråkarna för ND eller neurodiversitet, en rörelse som växer sig allt starkare.

Begreppet neurodiversitet kommer från USA. Grundtanken inom ND-rörelsen är att icke-typisk utveckling av psyket eller hjärnan är en normal avvikelse från majoritetsbefolkningen och att den bör respekteras som en mänsklig variation. Vad det handlar om är olika personlighetstyper, som alla är värdefulla och kan bidra till samhället.

Den brittiska intresseorganisationen DANDA, som verkar för personer med neuropsykiatriska diagnoser, räknar med att minst tio procent av befolkningen är starkt neurodiversiva. Till denna grupp hör till exempel personer med diagnoser som ADHD eller Aspergers syndrom.

Personer som räknas som neurodiversiva har ofta en ojämn begåvningsprofil, vilket innebär att man kan ha lätt för vissa saker och svårt för andra. Inom ND-rörelsen ser man det inte som meningsfullt att skilja mellan friskt och sjukt när det gäller olika begåvningar. Istället menar man att skillnader människor emellan är naturliga. Alla är inte stöpta i samma form. Kravet att vara normal, att vara som alla andra, kan bli ett slags förtryck.

 

Om man frångår den medicinska modellen av sjukdomar och funktionsnedsättningar och istället talar om en naturlig mänsklig variation – ja, då behöver man ju inte heller lägga tyngdpunkten på att bota patienter, utan kan istället hjälpa människor till ett bättre liv genom sätt som de själva önskar.

 

Neurodiversitet är kopplat till begreppet empowerment och idén om att människor med olika diagnoser själva i första hand bör föra sin egen talan istället för att företrädas av andra, exempelvis experter, myndighetspersoner eller anhöriga. Det är en demokratisk kamp. De som stöder ND vill att deras livsstil och sätt att förhålla sig till livet och världen ska uppfattas som likvärdiga andras.

Dessa tankar kan verka nya, men man kan jämföra dem med samhällets förhållningssätt till homosexualitet. I Sverige klassades officiellt denna sexuella läggning ända till slutet av 70-talet som en psykisk sjukdom som skulle botas. I dag ser de flesta av oss homosexualitet som en naturlig variation inom det mänskliga släktet. Hbt-rörelsen är på så vis en förebild för ND-rörelsen.

 

Tidigare i somras, den 18 juni, firades den årligt återkommande Autistic Pride Day över hela världen. Initiativet togs av en amerikansk grupp som kallar sig Aspies for Freedom, Aspergare för frihet. Tanken med Autistic Pride är att hylla den mänskliga regnbågens alla färger och att se potentialen och möjligheterna hos människor med bland annat autism och Asperger.

 

Annons

Rekommenderade artiklar

Tankar från britsen

Jag ligger på en smal brits med bara en nattskjorta på mig. Långa tygstycken hänger från taket och delar av rummet. Där bakom ligger andra patienter, och precis som jag funderar de säkert också över hur det ska gå.

Se inte svart-vitt på elchocker

Behandling med ECT kan mildra ångest och ge en stor lättnad. Men det är inte den slutgiltiga lösningen, man måste också hitta meningsfullhet i livet. Därför behövs en öppen diskussion om fördelar och nackdelar, skriver Håkan Kristensson som är aktiv i Inre Rum i en kommentar.

Allt fler nyheter handlar om psykisk sjukdom

Frågor om psykisk sjukdom får allt större plats i tv-nyheterna. Samtidigt är det vanligare att media tar upp ämnet upp i negativa sammanhang än i positiva. Det visar en doktorsavhandling från Göteborgs universitet.

"Mitt liv blev något att driva offentligt med"

Har du någonsin mött galningen på gatan? Den som pratar högt för sig själv och som kan väcka rädsla, eller i alla fall lite osäkerhet? Kanske var det mig du mötte. Och jag är inte farlig.

© 2018 Göteborgs Fria