Vart är vården på väg | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Vart är vården på väg

Den svenska sjukvården står inför stora utmaningar. Missnöjet med vården ökar och det gör även antalet sjuka. Hur ska vården hantera den här situationen? GFT ska i en serie artiklar undersöka nya vägar för sjukvården och medicinen. Men först ska vi undersöka själva problemet - orsaken till missnöjet.

Den moderna sjukvården är motsägelsefull. Trots att den räddar fler liv än någonsin finns det ett utbrett missnöje hos allmänheten. Tillgängligheten motsvarar inte förväntningarna och fler vårdgivare än någonsin anmäls.
I Västra Götalandsregionen är den här motsägelsen extra tydlig. Invånarna i regionen har tillgång till ett av Sveriges, och därmed ett av världens, mest avancerade sjukvårdssystem. Samtidigt är missnöjet bland invånarna i regionen större än på andra håll i landet. Det visar vårdbarometern, den enkätundersökning som regionerna och landstingen i Sverige genomför varje år.
Vårdbarometern bygger på intervjuer, och resultatet är tydligt. Över 30 procent av svenskarna upplever att köerna och väntetiderna är för långa. Cirka 25 procent klagar på tillgängligheten över huvud taget. Och lika många skulle vilja se mer personal i vården.
I många av undersökningens kategorier placerar sig Västra Götalandsregionen sämst eller bland de sämsta. I regionen saknar exempelvis 15 procent förtroende för vården och 12 procent uppger att de inte har tillgång till den vård de behöver.
På frågan om det skulle vara värdefullt med en fast läkarkontakt svarar över 90 procent i såväl regionen som landet som helhet ja. I Västra Götalandsregionen har endast 41 procent en fast kontakt med läkare.
På frågan om vad man skulle vilja förbättra i vården är det tre saker som medborgarna först och främst lyfter fram: kortare köer, mer personal och mer kontakt med läkare och sjuksköterskor. Samtidigt säger endast 6 procent att de vill ha mer specialistvård och högre kompetens bland personalen.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Runt en fjärdedel av invånarna i Sverige upplever att sjukvården inte kan ge dem vad de förväntar sig. De saknar framför allt tillgänglighet, närhet och kontinuitet.
Under de senaste åren har anmälningarna till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, den nämnd som tar hand om klagomål från allmänheten, ökat kontinuerligt. Nämnden har inte hittat någon annan orsak till ökningen än ett växande missnöje.
P C Jersild är författare och läkare. Han har i romaner och artiklar beskrivit sjukvårdens alla problem och brister och han menar att den största orsaken till att vårdtagarna känner sig missnöjda är personalens tidsbrist.
- En förklaring till att sjukvården lider av brist på personal är att man prioriterar den medicinska tekniken, som måste fungera. När den inte fungerar, som vid ett datorhaveri, kan man inte mana på och tjata på datorerna, som man kan med människor.
P C Jersild tror inte att det finns några enkla lösningar på det här problemet, men att man kan komma en god bit på väg genom att avsätta mer tid för varje läkarbesök och förenkla administrationen inom sjukvården.
- Det märkliga är att läkarna i dag, jämfört med när jag var ung, träffar betydligt färre patienter per arbetsdag. Någon har föreslagit att man borde sätta upp en taxameter på varje personalsammanträde som visar hur mycket patienttid som går förlorad.
Men frågan är om mer tid och mer resurser kan lösa sjukvårdens problem. Karin Johannisson är idéhistoriker och hon har under många år studerat sjukvårdens och medicinens utveckling. Hon menar att missnöjet med vården har djupare förklaringar.
- Jag tror att missnöjet beror på stegrade förväntningar på sjukvården och på nya definitioner av vad sjukdom, hälsa och vård är för något. I dag förväntar vi oss att sjukvården skall avhjälpa alla möjliga problem. Våra föreställningar om vad som är sjukt och vad som är friskt har blivit så komplexa.
Karin Johannisson menar att det
i dag råder förvirring kring centrala begrepp som hälsa, sjukdom och diagnos. Parallellt med denna utveckling mot större osäkerhet har patienterna blivit mer självsäkra och mer pålästa. Samtidigt försöker sjukvården montera ner hierarkier och göra relationen mellan läkare och patient mer jämbördig.
- Sjukvården är inne i en positiv förändring som innebär att medicinen blir mer öppen för impulser utifrån och mer lyhörd för patienterna. Det paradoxala är att denna förändring för med sig osäkerhet som ger upphov till missnöje.
Samtidigt, påpekar Karin Johannisson, får man inte sticka under stol med att sjukvården lider av en del strukturella problem. Ett sådant problem är att den medicinska vetenskapen är mer inriktad på sjukdomen än på den sjuka människan. Ett annat, rent praktiskt problem, är att köer och dålig tillgänglighet ger intryck av att sjukvården inte är till för patienten. Och ett tredje problem är att den moderna medicinen har svårt att hantera kroniska sjukdomar.
- Den moderna medicinen klarar helt enkelt inte av att ta hand om människor med diffusa och kroniska besvär. Det tror jag är den stora utmaningen för framtiden.

Annons

Rekommenderade artiklar

'Det saknas inte resurser inom vården'

Den svenska sjukvården står inför stora utmaningar. Missnöjet med vården ökar och det gör även antalet sjuka. Hur ska vården hantera den här situationen?
Detta är den fjärde och avslutande delen i GFT:s serie om framtidens sjukvård:
Sjukvården i Västra Götalandsregionen kan bli bättre. Det menar Johan Assarsson, regiondirektör.
- Medicinskt håller sjukvården en hög kvalitet, med när det gäller bemötande och tillgänglighet tror jag att vi har en del att lära fortfarande, säger han.

Sjukvård är en konstvetenskap

Den svenska sjukvården är alltför starkt präglad av den naturvetenskapliga världsbilden. Om sjukvården skall bli bättre på att möta patienter och hantera det utbredda missnöjet med vården måste läkarna bli humanister. Det menar åtminstone företrädarna för humanistisk medicin.

'Alla läkarstudenter borde gå i terapi'

Alla blivande läkare borde gå i egenterapi för att få en större förståelse för sina egna tillgångar och brister. Allt för att skapa bättre möten med patienterna. Det menar Johanna Bengtsson, läkarstudent.

Vårdtiden räcker inte

Maj-Britt Hasselblad har stor erfarenhet av den svenska vården. Hon har jobbat som barnmorska i över 30 år och hon har själv utnyttjat vården otaliga gånger på grund av sin kroniska lungsjukdom.

© 2016 Göteborgs Fria