De vill se en queer hbt-rörelse | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

De vill se en queer hbt-rörelse

Nätverket Transmilitanta brigaden vill ha en queer analys av trans och i dag arrangerar de därför Queertransfestivalen som riktar en känga mot begreppet hbt. "Hbt-rörelsen slickar jävligt mycket heteromansröv" säger Lasse Långström i brigaden.

Transmilitanta brigaden bildades under heterohatets dag förra året, en dag som varade en hel vecka. De jobbar för ”en total omstörtning av det binära könssystemet” och är vänsterradikala queerfeminister.

– Jag hatar ju alla system av alla slag, säger Juli från brigaden. Och nu sitter jag fast i ett system som har makt över mitt kön och det finns helt föråldrade lagar som styr. Det systemet kallas ju för könsutredningen.

Juli, som inte vill uppge sitt efternamn eftersom det snart ska bytas, ingick i gruppen TS väst, som kämpade för att transexuella personer överhuvudtaget skulle få könsutredande vård i Västra Götaland. Det gav resultat. Sedan 2007 kan man vända sig till Lundströmmottagningen i Alingsås för könsutredning.

Brigaden vill i sitt politiska arbete koppla ihop olika kamper och att ordna en festival är i deras fall politik.

– Det finns en sundhet i transidentitet eller könsöverskridande identitet, och då är det viktigt att höja sig över någon sorts diagnos. Från det privata och personliga till att det är politiskt. Det tycker jag att festivalen förmedlar, säger Lasse.

– Det finns en könsfascism i samhället som ingen pratar om. Man pratar om jämlikhet och jämställdhet, men borde också prata om att staten inte ska bestämma. De har ingen kompetens att könsbestämma en liten varelse. Det är lätt att bli kallad militant och radikal. Jag tycker inte att det är ett dugg militant att vilja bryta upp könsapartheid. Men det är militant då  människor som försöker göra det blir utsatta.

Hur då?

– Folk blir hånade, misshandlade och mördade för att de går emot det binära könssystemet, säger Lasse.

Och namnet Transmilitanta brigaden, som klingar rätt hårt, är i sig en protest mot ett system där transpersoner dels utsätts för våld, dels blir utmålade som offer.

– Det uttrycker en bash back-attityd som är viktig. På något sätt måste man slå tillbaka för sin självkänslas skull, för att inte försvinna, säger Juli.

Lasse och Juli är rädda att hbt-rörelsen ska gå i en riktning som vill anpassa sig till heteronormer, till vilket äktenskap kan räknas, och kommersialism. Något de tycker att Pride-festivalen i Stockholm gör. Och att den då inte är queer.

Ni verkar inte tycka att Hbt-festivalen är en queer festival? Och gillar ni inte uttrycket hbt?

– Hbt-rörelsen slickar jävligt mycket heteromansröv. Jag gillar inte kommersialiserat gaytjafs. Då är det viktigt med queer och mer analys kring klass, kön och etnicitet, säger Lasse, men understryker att det är bra att jobba på olika plan, att det från Hbt-festivalens sida kan finnas ett behov av att rikta sig till en heteropublik också.

Men Lasse poängterar att Queertransfestivalen är ett exempel på en röst som inte anpassar sig efter samhällsnormer. Juli berättar att det funnits ett förslag att Hbt-festivalen skulle heta Göteborgs queerfestival, men att det inte blev så.

– Vi kommer att ha en festival med en queeranalys av trans. Till skillnad från hbt-tjafs, till skillnad från att ”Vi vill gå i en regnbågspromenad.” Klart vi vill ha rättigheter. Klart vi inte vill bli steriliserade. Men det är ett problem att hbt vill assimileras in i ett skittråkigt heteropatriarkat, säger Lasse.

Begreppet assimilering används i regel för att beskriva en process där en grupps kulturella markörer försvinner, eller överges, i mötet med ett majoritetssamhälles kultur. Genom krav på anpassning till normer för hur man beter sig socialt, till exempel.

Tasso Stafilidis, verksamhetschef på Hbt-festivalen, tycker dock att festivalen är queer. Särskilt som det står i stadgarna att den ska vara normkritisk och syfta till attitydsförändringar, till skillnad från Pride i Stockholm som enligt stadgarna ”varje år ska arrangera en kulturfestival”. Han tycker inte att Hbt-festivalen löper någon risk att springa ett heteronormativt patriarkats ärenden. Och han rekommenderar ett kritiskt seminarium om var Q:et tog vägen i Hbt-festivalen.

– Det som är unikt är att det är en bred festival där alla olika grupper får lov att vara med. Den är i stort sett öppen för alla riktningar av vårt community. På andra festivaler kan det vara så att det är någon som bestämmer en inriktning, men här har vi bara bestämt att det är en konst- och kulturfestival. Men hela den här diskussionen är oerhört viktig för vi har valt att vara en inkluderande festival.

Hbt-festivalen grundades av Göteborgs Stadsteater, Kulturhuset Blå Stället, Pustervik, Röhsska Museet och Världskulturmuseet.

– Efter fyra år kan man konstatera att aktivisterna vill vara med och bygga den, säger Tasso Stafilidis.

Transmilitanta brigaden kommer delta i Regnbågspromenaden i ett queer-block. 

Fakta: 

• I dag, fredag, börjar den tolv timmar långa Queertransfestivalen, som hålls på Världskulturmuseet.

• QUEER GÖTEBORG. Läs fler artiklar i serien:

Queera arbetare diskrimineras 

Få transpersoner anmäler diskriminering

Bland röda bögar och lesbiska ligor

Annons

Rekommenderade artiklar

Bland röda bögar och lesbiska ligor

Nu vajar regnbågsflaggorna runt om i staden och Hbt-festivalen är i full gång. Det är en lång kamp som har gjort det möjligt och FRIA passar på att göra några nedslag i Göteborgs hbt-historia.

Queera arbetare diskrimineras

Cecilia Gomez Sonesson blev utfryst på sitt jobb inom hemtjänsten efter att ha berättat för ”fel kollega” att hon är lesbisk. I glappet mellan lag och verklighet sitter fortfarande arbetare i kläm. 

Regnbågsparaden lockade tusentals

På söndagen gick regnbågsparaden längs Avenyn som avslutning på Hbt-festivalen. Paraden präglades av dans och glädje, utom när personer från queertransblocket hamnade i en konflikt med Livets Ord.

Få transpersoner anmäler diskriminering

Ett och ett halvt år efter att könsöverskridande identitet och uttryck infördes som en diskrimineringsgrund har endast sju personer gjort anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, DO. Det beror på media och på okunskap inom DO, enligt utredaren Peter Tai Christensen.

Svårt att få stöd vid diskriminering

Cecilia Gomez Sonesson blev utfryst på sitt jobb inom hemtjänsten efter att ha berättat för ”fel kollega” att hon är lesbisk. I dag är det högtidsdag för den internationella arbetarrörelse som kämpar för arbetsrättslagstiftning för alla arbetare. Men i glappet mellan lag och verklighet sitter fortfarande arbetare i kläm.

© 2016 Göteborgs Fria