Boihop vill se socialt hållbara bostäder utanför ramarna
Det är för många likatänkande män och för få nytänkare och kvinnor i byggbranschen vilket gör att utvecklingen har stagnerat, menar Birgitta Rang, ordförande i föreningen Boihop. Föreningen vill se friska fläktar och nya tankar inom byggbranschen, och ser kollektivhus på Backaplan och i Östra Kålltorp som nästa steg på vägen.
Föreningen, som hade sitt startskott på 80-talet, vill sprida kunskap och sätta fart på diskussionen om hur hållbar utveckling inom stadsplanering och bostadsbyggande kan skapas om den sociala dimensionen tas som utgångspunkt, istället för bara den ekonomiska. Boihops svar på den frågan är så kallade kollektivhus, där de boende har egna lägenheter, men har gemensamma utrymmen som kök och hobbyrum och hjälper varandra i vardagliga situationer, till exempel genom att städa och laga mat gemensamt. Tanken är att kvinnor och män ska hjälpa till lika mycket i hemmet.
Hittills har föreningen varit med och uppfört bogemenskaperna Kornet i Mölndal och Majbacken i Majorna. Föreningen kämpar i dagsläget för att kunna uppföra hus även på Backaplan och i Östra Kålltorp.
– Ett av våra problem är att vi hela tiden slåss mot bostadsrätterna, eftersom de drar in mer pengar till kommunerna än vad hyresrätterna gör. Dessutom är det svårt att hitta byggare som är intresserade av de här projekten, säger Birgitta Rang, men menar vidare att byggandet av kollektivhus kan vara en liten lösning, bland många, till bostadsbristen i Göteborg.
Birgitta Rang påpekar att byggarnas svala intresse för kollektivhus kan ha någonting att göra med att byggbranschen domineras av män och oftast av likatänkande män. Hon anser att den fördelningen måste ändras för att tänket inom byggbranschen ska kunna utvecklas.
– Vi efterlyser som sagt en boendeform, som inte är i samklang med samhällets norm. Det tillhör i dag inte det normala att personer, som inte är släkt med varandra, bor tillsammans och delar på vardagligt hemarbete och omsorg, säger Birgitta Rang och menar att Boihop till skillnad från bostadsbolagen tror att det finns en marknad för bogemenskaper i form av kollektivhus.
– Tyvärr syns inte de här människorna eftersom de knappt vet att det finns något som heter kollektivhus, menar hon.
Därför ska Boihop finnas på Boplats och informera från och med mars i år. Där kan besökarna få information dels om vad ett kollektivhus eller en bogemenskap går ut på men även om vad det innebär att bo i de kollektivhus som finns i Göteborgsområdet i dag.
Birgitta Rang säger att det i nuläget inte finns något som visar hur stads- och bostadsplaneringen ska ske så att den främjar en så hållbar utveckling som möjligt, speciellt gällande den sociala dimensionen.
– En del i tanken med kollektivhus är att hyresgästerna ska få vara involverade i hela plan- och byggprocessen. Vi ser hellre ett samarbetstänk istället för det uppifråntänkande som råder i dag, säger Birgitta Rang och menar att eftersom fler människor får vara delaktiga i hela förloppet leder det till ett socialt mer hållbart byggande.
– Det är ett långsiktigt arbete men vår förhoppning är att fler göteborgare inom en snar framtid börjar efterfråga en socialt hållbar produktion av bostäder, som erbjuder många olika sorters hem med mer eller mindre gemensamhet mellan grannarna, avslutar hon.
