Säregna underströmmar som går på tvärs
Kultur, mångfald, fantasins kraft, leken och allvaret är teman som berörs på Göteborgs Konstmuseum just nu där utställningen Undercurrents06 pågår.
När jag vandrar runt bland verken får jag en känsla av att befinna mig i en medeltida stadskärna. Utställningsrummet är uppbyggt av en mängd små utrymmen som är sammanlänkade utifrån en oregelbunden struktur med smala passager. Ljuden från några av verken blandas med varandra. Röster från olika håll smälter samman med ljudet från en helikopter som ökar och minskar i styrka.
Jag söker mig mot det cirkulära motorljudet som ingår i Lida Abduls videoverk Dome. Inuti en till hälften raserad byggnad utan tak rör sig en pojke oavbrutet runt med blicken riktad mot himlen, som om han försökte följa ljudet av helikoptern. Kameran växlar perspektiv så att betraktaren ömsom får följa pojkens blick, ömsom se honom utifrån. Det slår mig hur ofta som man är fångad i sitt eget
seendeperspektiv, såväl utifrån som inifrån. Såväl i stort som smått.
'Den verkliga mångfalden omfattar det säregnas bräckliga verklighet.' Jag fastnar för formuleringen som är hämtad ur katalogen till utställningen. Dariush Moaven Doust, som fungerat som curator, problematiserar begreppet mångfald och låter det spränga rumsliga gränser. Utifrån katalogtexten uppfattar jag det som mångfald i betydelsen alla de variationer som kommer till uttryck genom den skapande kraft som springer ur en självständig fantasi. En skapande kraft som inte följer upptrampade spår.
Det är framför allt i Michel Nedjars och Henry Dargers verk som jag ser det säregna. Här vävs det lekfulla ihop med en påfallande närvaro av allvar. Michel Nedjar har skapat figurer som vid första anblicken ser ut att vara gravfynd, förtorkade rester av människor och djur. Men när man tittar närmare ser man att de består av gammal lump, lager på lager av textilmaterial, sockor, dragkedjor och knappar som är sammanfogade med brun lera.
Enligt konstnären själv, vars far var skräddare och farmor sålde begagnade kläder på loppmarknaden i Paris, berör dockorna sökandet efter identitet. På en skylt står en uppmaning att inte röra vid dockorna som är mycket bräckliga. Men i sin bräcklighet vittnar de märkliga figurerna ändå om en kraft som genomsyrar de sammansatta skapelserna av material från olika miljöer, upplevelser och tider.
Är det kanske här, i sammanfogningen, under tyglagren och sprickorna i Nedjars dockor, som man kan hitta spår av det säregnas bräckliga verklighet? Eller i Henry Dargers sällsamma fantasivärldar i akvarell.
Darger gestaltade ofta barn i sina målningar som han utarbetade efter förlagor i tidningar. Överföringen skapar en slags skevhet i framställningen. Kanske är det den som gör att jag dröjer mig kvar vid hans bilder.
Undercurrents 06
Dariush Moaven Doust står för arrangemanget som även omfattar ett seminarieprogram. De deltagande konstnärerna/konstnärsgrupperna är ARC, Michel Nedjar, Barbad Golshiri, Lida Abdul, Speculative Archive, Chen Chieh-jen, Maxence Denis, Henry Darger.