Debatt


Simone Lindsten
Göteborgs Fria

Kvinnors kompetens värderas lägre än mäns

Kvinnor som är ingenjörer tjänar en tusenlapp mindre i lön än sina manliga kollegor. På gymnasienivå har tjejerna högre betyg än killarna i så gott som alla ämnen. Det finns fler kvinnor än män med eftergymnasial utbildning. Varför syns inte detta i lönekuvertet, undrar Anna Frisk och Simone Lindsten.

Det är uppenbart att kvinnors kompetens och kunskaper värderas lägre just på grund av att de är kvinnor. Redan i skolan behandlas tjejer och killar olika beroende på vilket kön de har. I skolan skapas och formas identiteter som eleverna bär med sig under resten av livet. En ny studie visar att stereotypa könsuppfattningar även styr resultat i skolan. Ju starkare koppling mellan män och naturvetenskap, desto större skillnad mellan pojkars och flickors resultat inom naturvetenskap – till flickornas nackdel. Enligt läroplanen ska skolan jobba aktivt mot stereotypa könsroller vilket många gör bra. Men mönstren är svåra att förändra och kunskaperna om vad de beror på är många gånger bristfälliga.

Tjejer lär sig tidigt att inte värdera sin kompetens lika mycket som killarna. När killar och tjejer ska förklara varför de presterar bra i skolan förklarar killarna det med att de själva är bra och kompetenta. Tjejerna hänför sina framgångar till externa orsaker som att läraren är bra, ämnet är lätt, och att de jobbat hårt. Killar och tjejer förklarar även sina misslyckanden på olika sätt. I det tjejdominerade ämnet psykologi presterar killar generellt sämre än tjejer och de förklarar sina misslyckanden med att de inte är intresserade. Tjejerna förklarar sina misslyckanden inom tekniska ämnen med att de inte har förmågan.

Mönstren återkommer på arbetsmarknaden. Löneskillnaderna grundläggs redan vid anställningstillfället, där mäns ingångslöner ofta sätts något högre än kvinnors vid lika eller likvärdiga meriter. Timlönen för undersköterskor är lägre än den för flera yrken inom industrin. Kvinnor når sin lönetopp mycket senare än män. Dessutom erbjuds många kvinnor inom kvinnodominerade yrken tjänster på deltid. Kvinnor antas önska detta för att lättare kunna kombinera förvärvsarbete med ansvar för hem och familj. Ibland är det till och med svårt att få heltidsarbete.

Effekterna blir att kvinnor får sämre löneutveckling och karriärmöjligheter samt lägre pension. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, är kvinnors löner, sett till hela arbetsmarknaden, 84 procent av mäns löner. Så har det varit sedan år 1992. Ungefär hälften av denna löneskillnad kan förklaras av att kvinnor och män har olika utbildning, befattningsgrad, arbetstid och finns inom olika sektorer. Olikheter består exempelvis av att män i högre grad finns i branscher med högre löneläge än kvinnodominerade branscher. Män finns på högre positioner än kvinnor i arbetslivet och har därmed högre löner. Men om dessa skillnader räknas bort genom så kallad standardavvägning av statistiken återstår fortfarande en löneskillnad mellan kvinnor och män på sju procentenheter.

Alla har rätt att värderas utifrån sin faktiska kompetens oberoende av kön. Kvinnor har ambitioner, vill använda den utbildning de investerat i och göra karriär på samma sätt som män. Föräldrar, lärare och arbetsgivare, måste betrakta pojkar och män som blivande föräldrar på samma sätt som flickor och kvinnor. Flickor och kvinnor ska se sig själva som kompetenta individer och kräva att bli bemötta och behandlade som sådana.

 

Fakta: 

Anna Frisk är fil. kand. i pedagogik.

Simone Lindsten är pensionerad jämställdhetsexpert.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Barnen, livet och arbetet

Många barn mår dåligt. Orsakerna varierar, men med föräldrar som inte har tillräckligt med tid för att verkligen vara närvarande, ökar risken. I ett samhälle där vi ska arbeta allt mer växer detta till ett stort problem. Simone Lindsten, som är pensionerad jämställdhetsexpert, tycker att Sverige borde kunna ge alla barn en bra och jämställd uppväxt.

Fria Tidningen
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu