Ilskan mot orättvisor är Renzos drivkraft | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Ilskan mot orättvisor är Renzos drivkraft

Renzo Aneröds trilogi är avslutad. Löftet handlade om våldet i förorten medan uppföljaren Vildsvinet skildrade invandrarnas Gårdsten och Angered inifrån. Nu ligger Fienden på bokhandelsdiskarna – en stark beskrivning av ungdomars dragning till extremism.

Filmare, författare, debattör, föreläsare… Renzo Aneröd är en man med många talanger. Just nu är han aktuell med Fiender, hans tredje roman som realistiskt visar ungdomar utifrån deras egen synvinkel. Boken är en del av hans subkulturskildring, som även innefattar dokumentärfilmer. Den senaste är den gripande Jag vill inte leva detta livet, där han och Bo Harringer följer några ungdomar med GHB-missbruk. Det är en omskakande film.

Berör gör även Fiender. Det är stundtals ganska skrämmande, läsning om till synes normala tonåringar som av olika anledningar hamnar i osunda gängtillhörigheter, drogmissbruk och våld. Asteröd skildrar hur samhället formar ungdomar, hur svåra omständigheter får unga lättpåverkade människor att reagera och hur vuxenvärldens representanter i många fall står handfallna.

Mycket i Renzos böcker har han själv sett, under flera år arbetade han som ungdomsledare i områden som Kärra och Hammarkullen.

– Jag såg på nära håll vad som hände där när arbetslösheten ökade och födde en ilska, berättar han. Det var frustrerande, man jobbade utan att något hände, som att banka huvudet i väggen.

Renzo återkommer ofta till arbetarklassbegreppet, som han menar är grundläggande.

– Alla i de här ungdomarna tillhör arbetarklassen, men de har valt olika ideologier, som exempelvis nazism. Ofta blir det en slump vilken de dras till. Det kan vara en enskild händelse som får en att välja sida. På senare tid har religion fått en allt större betydelse och den kan splittra klasstänket. Det är inte lätt, det finns en del att brottas med när man vill få olika grupper att mötas.

Dessutom har segregationen ökat vilket har fört med sig att stora gäng tar över hela områden. Renzo är noga med att påpeka att det inte spelar någon roll vilken nationalitet eller religion de har, det är agerandet det är fel på. Ett segregerat samhälle öppnar för gängproblematik.

– Rasism är rasism, oavsett var man kommer ifrån, säger han med eftertryck. Det är samma sak med till exempel kvinnohat. Det går inte att försvara. Vad jag vill säga är att alla är lika, man ska inte göra skillnad på folk.

Renzo Aneröd är en djupt engagerad person, och menar att hans engagemang helt enkelt har fötts i hatet mot orättvisor. Skillnaden mellan honom och andra som blir förbannade är att han agerar, vilket inte alltid är populärt. Hans namn finns med både på nazistiska och islamistiska webbsidors listor över problematiska personer. Men han är inte rädd.

– De är bara blåsta om de ger sig på mig. Jag försöker bara förstå, jag propagerar inte för något.

Fiender vänder sig till både tonåringar och vuxna, och det är nog många som skulle behöva läsa den.

– Förortsungar har kommit fram och sagt att det är den första boken de har läst utan att bli tvingade. Jag blir väldigt glad av att höra det, då fyller den ett syfte. Även ett kulturellt sådant – kultur ska inte lämnas bort till medelklassen. Det kan ju också vara en uppmuntran till arbetarklassen, att det går att göra.

Viljan att föra diskussion är tydlig och i Fiender lyckas Renzo även göra reklam för sig själv som föreläsare. När skolan som skildras ska bjuda in lämpliga deltagare till en temadag om rasism diskuteras Renzo Aneröd som en tänkbar gäst. Han gör en Hitchcock så att säga – inkluderar sig själv i sin historia.

– Äsch, jag är ju en sådan de skulle kunna ta in som föreläsare i ett sådant sammanhang, säger Renzo med ett snett leende.

Fakta: 

Renzo Aneröd är uppväxt i Bergsjön och Örgryte och blev tidigt medveten om klasskillnader, något som har funnits med honom sedan dess.

Har en bakgrund som musiker i olika hårdrocks- och punkband, har även drivit skivbolag, varit självförsvarsinstruktör och ungdomsledare.

Har drivit ett projekt med att föra samman nazister och invandrare, och är en flitig föreläsare på skolor, bl a om nazism och rasism.

Hans författardebut skedde i antologin Med sökarljuset på vitmaktrörelsen 2000, som var en lärobok om nynazism för lärare.

Romandebuten var Löftet som kom 2004. Hans andra roman Vildsvinet kom 2007 och belönades med en Silverpocket för 30 000 sålda böcker. Han har även en bakgrund som krönikör i dagstidningar, bl a i GT.

Tillsammans med Bo Harringer har han gjort tre filmer om ungdomars problem, Under en blågul himmel 2004, Islams barn i Folkhemmet 2006 och Jag vill inte leva detta livet 2008.

Rekommenderade artiklar

En teatervärld full av professionella amatörer

Amatörteater – en folklig tradition som engagerar många. Men också en värld som möter fördomar om dålig konstnärlig kvalitet. Att det är ett fritidsintresse har dock inget med kvalitet att göra, enligt utövarna.

© 2018 Göteborgs Fria