Klyftorna ökar i Göteborg | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Klyftorna ökar i Göteborg

Det senaste året har arbetslösheten i Göteborg nästan fördubblats och allt fler lever med knapp ekonomi. Men fattigdomen slår olika hårt mot olika befolkningsgrupper och stadsdelar. "Det handlar om strukturer", säger Hans Swärd, professor i socialt arbete.

Göteborg är Sverigest mest etniskt segregerade stad, en av de kommuner som har högst andel barnfattigdom, den stad som har flest hemlösa per capita och sedan början av 90-talet har inkomstklyftorna mellan rika och fattiga stadsdelar ökat.

I kommunens rapport Göteborgssamhällets utveckling 2009 skriver man att ”lågkonjunkturen kan komma att förstärka utsattheten för de grupper som redan lever under knappa förhållanden”.

– Samhället polariseras och klyftan ökar mellan de som har det gott ställt och de som har det sämre. Det ger utslag på bostadsmarknaden, där uppdelningen mellan fattiga och rika områden växer, säger Roger Andersson, professor i kulturgeografi, som har studerat den ökande segregationen i Göteborg mellan 1990–2006.

 

Precis som Göteborgs Stad, tar EU-kommissionen i en rapport upp att det är de mest utsatta i samhället som kommer att drabbas hårdast av finanskrisen. Därför tillägnas år 2010 åt bekämpningen av fattigdom och social utslagning.

Vad är då fattigdom? Det finns flera olika sätt att mäta det på. Traditionellt har man räknat fattigdom i kronor och ören för att se exakt vad man minst behöver för att klara sig. Men det är uträkningar som har fått mycket kritik, enligt Hans Swärd, professor i socialt arbete, som forskar om fattigdom och sociala problem. Han menar att det är viktigt att se fattigdomen ur ett relativt perspektiv, det vill säga i förhållande till hur andra i samhället har det.

– Annars kan man säga: titta på svältande i Indien, hur kan unga vuxna i Sverige vara fattiga? Därför bör man ta in faktorer som kulturell fattigdom och om man är utestängd från viktiga arenor som arbetsmarknaden. Fattigdom kan vara att inte ha någon att låna pengar av i kristider. Det handlar också om att inte kunna delta i kulturlivet, som att kunna gå på teater och om barn som inte kan åka på skolresor eller gå på discon.

I Rädda Barnens årsrapport om barns ekonomiska utsatthet från 2008 rankas Sveriges 290 kommuner efter vilka som har lägst andel barn som lever i familjer med låg inkomst eller med socialbidrag. Där kommer Göteborg på plats 283.

Andelen fattiga barn skiljer sig åt mellan olika stadsdelar i kommunen. Till exempel levde 58 procent av barnen i Bergsjön i ekonomisk utsatthet år 2006, medan 2,5 procent av barnen i Torslanda gjorde det.

Det hänger samman med arbetslösheten bland vuxna, där 11,5 procent av invånarna i Bergsjön var arbetslösa i augusti i år. Samma siffra i Torslanda var tre procent.

Sedan augusti förra året har arbetslösheten i Göteborgs Stad nästan fördubblats. Nu är ungefär 19 000 arbetslösa och ökningen är störst bland ungdomar. Hanna Gudmundson är en av dem som vet hur det är att leva på lite pengar. Hon sökte alfakassa i juni, men har ännu inte fått några pengar därifrån.

– Jag har haft några extra timanställningar på skolor och dagis, så jag har fått ut ungefär 2 000 i månaden och så har jag sparade pengar, säger Hanna Gudmundson, som berättar att hon ändå inte är orolig för sin ekonomi.

– Man vänjer sig vid att ha lite pengar. Visst, jag kan inte spara, och jag kan bara köpa sådant som är nödvändigt, som mat och hygienartiklar. Men jag har kunnat göra roliga och billiga saker ändå.

På samma arbetsförmedling, i Gamlestaden, väntar Ahmed al-Najem på ett inbokat samtal med handläggare. Tidigare har han läst en elutbildning och jobbat som butikschef, men nu har han varit arbetslös i två månader.

– Jag hoppas att jag har en chans att få jobb. Nu får jag leva på sparade pengar och så har jag lånat av min kusin för att betala hyran och för bilen. Det är så tråkigt att bara vara hemma, och om man går ut för att göra något så kostar det oftast pengar.

 

Hans Swärd menar att det finns fördomar kring fattigdom och att det kan vara stigmatiserat att berätta att man till exempel lever på försörjningsstöd.

– Det råder gamla föreställningar om fattiga, att det handlar om den enskilda individen som är lat, inte vill ta arbete och ligger samhället till last, säger Hans Swärd som menar att sådana åsikter ofta bottnar i att man vill stöta problemet ifrån sig.

– Hur ska medborgare som har både ett hus och ett sommarhus och sover gott om natten kunna hantera att 18 000 människor i Sverige är hemlösa? Då är det lättast att tänka att majorietssamhället inte har något med det att göra istället för att se att det beror på strukturella orsaker. Studier visar att de som förknippar fattigdom med strukturer har större tolerans för skattehöjningar.

Här har media också ett ansvar att visa på strukturerna, säger Hans Swärd.

– Media spär på fördomarna av fattiga. Många tidningar älskar att porträttera skuldsatta, fattiga personer och i de artiklarna är strukturerna ganska osynliga.

 

Målet med det europeiska fokusåret om fattigdom är att bekämpa fördomar om fattigdom och att se till att fattiga får en skälig inkomstnivå. Att fattigdomen beror på strukturer och inte på den enskilda individen är uppenbart, enligt Hans Swärd.

– Titta på vilka det handlar om i dag: det är unga som ännu inte har etablerat sig på arbetsmarknaden och utomnordiska invandrare. Det ligger många strukturella problem bakom. Det är bra att medlemsländerna tar fattigdomen på allvar, men då måste den svenska regeringen också göra det.

Fakta: 

EU har utsett 2010 till det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Därför tar FRIA pulsen på Göteborg – en stad som har långt kvar till EU: s mål.

Det här är del 1 i en artikelserie. Läs de andra delarna här:

Del 2: Maria tigger om ett bättre liv

Del 3: Jag möter fattigdom varje dag

Del 4: Kommunen tror på ideellt stöd för att klara situationen

 

 

EU vill bekämpa fattigdomen år 2010

Målen med det europeiska året mot fattigdom är att erkänna grundläggande rättigheter för människor som lever i fattigdom, bekämpa stereotypa uppfattningar om fattiga människor och att hjälpa dem som lever i fattigdom att bli självständiga genom att ge dem möjlighet att tjäna en anständig inkomst.

Källa: EU-kommissionen

 

Många socialt utsatta i Göteborg

• Hemlöshet. I Göteborg är 2 620 personer hemlösa. Räknat per invånare är det högst i landet. En fjärdedel av de hemlösa är kvinnor. Många av stadens hemlösa är födda utanför Sverige.

• Socialbidrag. Antalet hushåll i Göteborg som har socialbidrag minskade med knappt 39 procent mellan år 2000 och år 2008. Förra året hade 18 366 hushåll socialbidrag. Det senaste året ökar dock utbetalningarna av socialbidrag.

• Arbetslöshet. I augusti var 19 182 personer arbetslösa i Göteborg. Det kan jämföras med samma månad året innan, då var 9 997 personer arbetslösa. Utöver det är 7 237 personer i program med aktivitetsstöd.

Källa: Faktum, Göteborgs Stad

 

 

Rekommenderade artiklar

Elever strejkar mot utvisningar

Schillerska gymnasiet i skolstrejk mot utvisningar i dag, tisdag. ”Ungdomar har makt att påverka” säger eleven Simon Boerenbeker Klang.

Så vill de rödgröna lösa bristen på bostäder

Antalet bostadslösa barn i Göteborg har ökat med 149 procent på två år – allt under den rödgröna mandatperioden. GFT pratar med ansvarigt kommunalråd Ulf Kamne (MP) om hur han vill lösa situationen.

© 2018 Göteborgs Fria