Hur farliga är tillsatserna? | Göteborgs Fria
Fria Tidningen

Hur farliga är tillsatserna?

Tillsatserna i maten har debatterats mycket på senare tid. Men debatten skiljer inte alltid på tillsatser som behövs och sådana som är farliga. Natriumglutamat är den första tillsats som borde tas bort, menar Bengt Ingerstam på Sveriges konsumenter i samverkan.

Bröd som inte blir förstört trots veckor i kylskåpet, smördeg utan smör och artificiella rökaromer i frukostflingor. Det är bara några exempel på hur tillsatserna under de senaste decennierna förändrat vår mat.

Efter Mats-Eric Nilssons bok Den hemlige kocken har tillsatserna i maten hamnat i fokus. Boken beskrev hur livsmedelsbranschen manipulerar vår mat för att bland annat kompensera brister i råvarorna.

Men frågan är om debatten om tillsatser blivit för onyanserad. Enligt Bengt Ingerstam, ordförande för Sveriges konsumenter i samverkan, har Nilssons bok haussat upp människors rädsla för alla tillsatser. Vi bör i stället skilja mellan tillsatser som behövs och dem som är onödiga och kanske rent av farliga, menar Ingerstam:

– Mycket är bra och nyttigt men vissa saker måste vi få bort.

En tillsats som Bengt Ingerstam och Sveriges konsumenter i samverkan vill få bort från våra livsmedel är syntetisk natriumglutamat, eller E621.

– Natriumglutamat är en av värstingarna och det första som ska tas bort, anser Ingerstam.

Ingerstam berättar att syntetiskt natriumglutamat fungerar som ett neurotoxin, det vill säga som ett stimuleringsgift. Vid överdosering kan ämnet skada hjärnan.

Natriumglutamat finns även naturligt i mat – till exempel i parmesanost – men det är det artificiellt tillsatta glutamatet som behöver tas bort, menar Ingerstam. Skälet är att naturligt glutamat är bundet i proteiner och tas upp långsammare än det tillsatta fria glutamatet som snabbt kommer ut i blodet och når farliga nivåer.

Sveriges konsumenter i samverkan menar att vi i dag får i oss alltför mycket glutamat, inte bara genom alla tillsatser i mat utan även av ingående naturliga ingredienser. Det kan leda till att kroppens skyddsmekanismer överbelastas och att nervcellerna kan börja ta in kalcium. Följden kan då bli att cellen dör.

Nils-Erik Ilbäck på Livsmedelsverket har en annan uppfattning. Enligt honom fungerar naturligt och artificiellt glutamat på samma sätt i kroppen. Han ser inte heller några faror med natriumglutamat om det intas i normala koncentrationer, det vill säga via mat:

– Vid väldigt stora mängder kan det ge skador på nervsystemet men det går inte att jämföra med de mängder som man får i sig när man äter mat.

Känsliga personer kan dock få en reaktion av glutamat i orientalisk mat, berättar Ilbäck:

– Vissa personer kan få värmekänsla och hjärtklappning när de äter orientalisk mat, men det är väldigt ovanligt och det krävs stora mängder för det.

En annan effekt med glutamat som Ingerstam vill peka på är att det stimulerar aptiten:

– Natriumglutamaten kan därför vara en orsak till övervikt.

Ilbäck håller inte med om att natriumglutamat skulle påverka aptiten:

– Effekten skulle i så fall vara att maten smakar godare. När det gäller direkt effekt på aptiten finns det inga vetenskapliga studier som visar att natriumglutamat skulle påverka den.

En annan typ av tillsatser som kritiserats mycket är azofärgämnena. De förbjöds i Sverige 1980 men tilläts åter två decennier senare efter ett EU-beslut. Ämnena förekommer mest i godis och läsk och kan enligt en uppmärksammad brittisk studie orsaka hyperaktivitet hos barn.

Azofärgerna har inte heller någon annan funktion än att de ger produkterna en mer attraktiv färg:

– Det finns inget positivt med dem och de har flera negativa effekter, anser Ingerstam.

Men enligt Ilbäck finns det inga bevis för att azofärgerna skulle vara farliga. Han berättar att det tidigare förbudet i Sverige grundades på misstankar om allergier. Detta har omprövats efter nya studier och för närvarande pågår en ny översyn.

Ilbäck menar att det inte heller finns några belägg för att azofärger skulle ge hyperaktivitet hos barn:

- Det gjordes en studie i England och den kunde inte visa sådan effekt. Den byggde på små studier och slutsatserna var inte tydliga. Det behövs ytterligare studier.

De flesta tillsatserna måste godkännas för att få användas. Det finns 316 livsmedelstillsatser som är tillåtna i Sverige och andra EU-länder. Men det finns tusentals aromämnen som tillverkare inte behöver specificera på förpackningarna.

Ilbäck pekar på de praktiska svårigheterna med att specificera aromämnen:

– Vad är ett aromämne? En arom kan bestå av ett enskilt ämne eller mängder med ämnen. Man kan inte specificera dem, det är väldigt många ämnen.

Ingerstam menar att aromämnena inte är den största faran för hälsan men att det är ohederligt av producenterna att använda dem:

– Det är lurendrejeri. Man skapar kemiska substanser och då är man inne på parfymeri.

Fakta: 

Tillsatser:

Tillsatser är ämnen som medvetet tillsats livsmedel av producenten. Det finns två typer av tillsatser: berikningsmedel och teknologiska tillsatser. Berikningsmedel används för att förbättra livsmedels näringsvärden. Teknologiska tillsatser används för att öka hållbarheten, för att påverka konsistens eller för att påverka färg eller smak

Källa: Livsmedelsverket

Annons

Rekommenderade artiklar

Löjligt långsam lunk är bäst i längden?

Det är knappt att jag lyckas sega mig förbi dem, de promenerande grannarna som jag passerar på lokalgatan. Det måste se märkligt långsamt ut när jag lunkar fram. Jag undrar vad de tänker – för de har väl märkt att jag ofta beger mig ut för att träna. ”Han som tränar så mycket och ändå springer så illa”, är en observation som ligger nära till hands.

Fria.Nu

Skapar fikakulturen sockerberoende?

Det svarta beroendeframkallande kaffet kan verka riktigt tveksamt ur hälsosynpunkt. ”Gift”, brukade min studiekamrat Lasse säga – och köpte alltid en stor kopp med ett kaffebröd till. Men jag frågar mig om det inte var bullen eller kakan som var det mest tveksamma ur hälsosynpunkt – mycket värre än kaffet.

Fria.Nu

Trafiken förorenar även i framtiden

Som trafikingenjör träffar jag ibland personer som hävdar att bilarnas utsläpp snart kommer att vara ett löst problem. Till exempel drabbades jag nyligen av en representant för en företagarorganisation som självsäkert hävdade att så kallade plug in-hybrider snart skulle eliminera bilens alla miljöproblem och att vi därför borde planera för en starkt ökad bilism.

Fria.Nu

Hur mycket näring är optimalt?

På livsmedelsförpackningar anges normalt ”rekommenderat dagligt intag” för vitaminer och mineraler. Det finns näringsexperter som menar att ”optimalt dagligt intag” vore en bättre nivå, men Livsmedelsverket ifrågasätter detta synsätt.

Fria.Nu

Är du stressad utan att veta om det?

Märker du att du har fått ett högre tempo på senare tid – att du rastlöst jobbar och fixar större delen av dagen, med en känsla av att du annars halkar efter din personliga tidtabell? Eller brukar du ofta vakna några timmar för tidigt på morgonen med en känsla av att det snart är dags att ”starta racet” igen?

Fria.Nu

© 2017 Göteborgs Fria