De allsvenska klubbarna, framför allt Stockholmslagen, IFK Göteborg, Gais, Malmö och Helsingborg har länge haft delar av sina supporterföljen i den så kallade kategori C, eller ”risksupportrar” som polisen väljer att benämna dem. I massmedias rapportering av de riskfyllda matcherna förmedlas en bild av fotbollen som en arena för våld och stök. En känsla av att problemet med våld kring fotbollen ökar för varje år.

Hittills i år är det Göteborg som tagit ledningen i antal rubriker som kopplar samman fotboll med våld. Efter stökigheter både i samband med IFK Göteborgs hemmapremiär mot Djurgården och en GAIS-match mot Helsingborg nådde uppmärksamheten utanför sportsidorna, bland annat i form av ett reportage i Göteborgs-Posten med rubriken Hata, hata, hata i samband med matchen Öis – AIK. GP:s ägare Peter Hjörne skrev även ledare där han svarade på kritik från läsare som ansåg att tidningen förmedlade en överdriven bild av våldsproblematiken kring fotboll.

Händelserna i Göteborg följdes upp av en debattartikel där Västra Götalandsregionens länspolismästare Ingemar Johansson och länsordningspolisens chef Erik Nord framförde radikala krav: Matcher klockan 17 på vardagar, torrläggning av stadens krogar på matchdagar och ett konstaterande att Gamla Ullevi ur ett säkerhetsperspektiv borde ha byggts utanför stadskärnan.

– Så har man löst problemet ute i Europa, säger Nord. Där kan borgmästare gå ut och beordra krogarna att stänga på matchdagar och det är inte orimligt att säga att man inte ska kunna supa sig berusad klockan fem på eftermiddagen.

Nord vänder sig även mot förekomsten av ståplatsläktare:

– Ståplatsförespråkarna pratar om att stämningen försvinner om alla sitter ner, men stämningen på läktaren och stämningen på stan hänger ofta samman och jag anser att ståplats skapar en stökig stämning.

I debattartikeln hänvisar Nord och Johansson till en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) från 2008.

Men det 94-sidiga dokumentet nämner ingenstans alkoholförbud i städerna eller matcher som startar kl 17 på en vardag. Tvärtom föreslår Brå att högriskmatcher förläggs på helgdagar vid lunchtid.

Rapporten riktar även kritik mot polisens kunskap om hantering av folkmassor och föreslår en kompetenshöjning med nyckelorden hämtade från Storbritannien: ”Friendly but firm” och ”low policing”.

Enligt statistik från Svenska Fotbollförbundets disciplinnämnd utdelades flest bötespåföljder till klubbarna 2007. Siffran minskade 2008, även sett ur ett femårsperspektiv.

De senaste två säsongerna har över en halv miljon personer passerat Ullevis vändkors i Göteborg för att se de 56 allsvenska matcher som spelats. Endast 27 av dessa har gripits för misstanke om brott utanför arenan. I Stockholm finns ingen liknande statistik, men det derby som spelats i år, det mellan Hammarby och Djurgården föranledde inga större polisinsatser.

Statistikens bild av att våldsproblematiken kring fotbollen är kraftigt överdriven i media delas av supporterklubbarna som organiserar en stor del av de hängivna fansen. Bland organiserade fans finns en tilltagande känsla av frustration som allt mindre vänder sig mot de få som faktiskt ställer till med problem kring matcherna och allt mer mot det som fotbollspubliken upplever som ett massmedialt drev som svartmålar engagemang och hetsar fram åtgärder som framför allt drabbar den skötsamma majoriteten.

En åsikt som även delas av supporterpoliser som är ute på fältet.

– Våldet har inte ökat de senaste åren, säger Göteborgspolisen Kent Landin.

Han menar att vårens uppmärksammade händelser i Göteborg hade undvikits om IFK:s match mot Djurgården och Gais match mot Helsingborg inte placerats på en helgdag utan klockan 19 en vardag.

– Efter den senaste tidens skriverier i media får jag som polis en hel del frågor från oroliga föräldrar som undrar om de vågar gå på fotboll, på det svarar jag ja, säger Landin.