Göteborgs Fria

Att rivas eller inte rivas – det är frågan för Gårda

De gamla landshövdingehusen i Gårda, som ägs av fastighetskontoret, har varit rivningshotade i över 30 år. Nu vill Svenska Mässan bygga ut sina lokaler och 100 av Gårdas lägenheter riskerar därför att rivas. Ett tiotal lägenheter står redan tomma, och i väntan på ett kommunalt beslut får inga nya hyresgäster flytta in.

Landshövdingehusen på de båda sidorna om Fabriksgatan ser ut att vara från två olika tidsepoker. På ena sidan lyser mintgröna och rosa fasader i kontrast mot de smutsgula husväggarna mittemot. Avgaserna och tiden har rivit färgen från väggarna.

– Att inte måla om är ett medvetet beslut av kommunen, de vill skapa en bild av nedgångna rivningshus, säger Måns Almered, som bott i ett av husen i tio år. Han är en av dem som kämpar för att bevara Gårda. Måns tycker det är viktigt att lägenheterna får finnas kvar och säger att de passar bra som billiga övergångslägenheter för till exempel studenter, nyseparerade eller arbetslösa.

– Det finns perioder i livet då man kan acceptera en lägre standard.

Det var under hösten 2007 som Svenska Mässan i Göteborg lämnade ett förslag till byggnadsnämnden om att utvidga sin verksamhet. De vill använda delar av Focushuset i Gårda till utställningslokaler, och även bygga ett nytt parkeringshus. Om förslaget går igenom ska parkeringsplatserna i Focushuset flyttas, de gamla arbetarkvarteren i södra Gårda rivas och ett nytt parkeringshus ska uppföras.

Men planerna på att riva husen i Gårda har funnits i minst 30 år. Precis som alla områden i Göteborg omfattas Gårda av en långsiktig plan, och här är den alltså att bygga parkering.

Till skillnad från lägenheterna på andra sidan Fabriksgatan ägs inte de omdiskuterade kvarteren av något bostadsbolag, utan av Göteborgs fastighetskontor. Annette Gustavsson, förvaltningschef på fastighetskontoret, säger att kommunen köpte in lägenheterna i slutet av 70-talet.

– Det var för att husen skulle rivas. Hade målet varit att behålla bostadsområdet hade lägenheterna legat på ett bostadsbolag istället. Det har länge varit tal om att riva de här kvarteren, men sist det var uppe var opinionen så stark att man sköt upp det.

Statsbyggnadskontoret har utformat programmet med riktlinjer för hur området ska förändras. Där står det till exempel att man ska ”integrera mässverksamheten med de verksamheter och bostäder som finns”. De tilltänkta parkeringshusen ska eventuellt kläs med en fasad och ges en utformning av äldre bostadshus med Gårdakaraktär.

– På så vis är ombyggnaden förenlig med översiktsplanen för Göteborgs stad, säger Lena Malm (S), ledamot i byggnadsnämnden, som är för Svenska mässans förslag.

Rune Elofsson på stadsbyggnadskontoret är handläggare av detaljplanen för Gårda. Han berättar att de fått in många synpunkter från bland annat boende, hyresvärdar, organisationer och företag som berörs. Nu ska synpunkterna sammanställas.

– Det är ett omfattande arbete som inte beräknas vara färdigt förrän i april, säger han.

När synpunkterna har sammanställts ska byggnadsnämnden yttra sig. Om förslaget godkänns ska en detaljplan utarbetas av stadsbyggnadskontoret. Detaljplanen ska sedan skickas till berörda myndigheter som får kommentera planen. När den slutliga planen är färdig ställs den ut. Då är sista chansen att lämna skriftliga synpunkter, om man vill kunna överklaga senare.

Efter utställningen kan mindre ändringar göras innan planen skickas till kommunfullmäktige för omröstning. Om den antas kan de som lämnat synpunkter under utställningen överklaga hos länsrätten och därefter kammarrätten och slutligen regeringsrätten.

Trots att det kommer ta lång tid innan en rivning ens är aktuell, kommer alltså husen att successivt tömmas, och flera lägenheter står redan tomma.

Det är ingen nyhet att det råder stor bostadsbrist i Göteborg. Bara Boplats har 84 000 bostadssökande.

Linda Rosenqvist har varit aktiv i jagvillhabostad.nu, ett politiskt obundet nätverk för unga som vill göra något åt bostadsbristen, sedan 2005. Hon berättar att bostadsbristen i Göteborg är den största i hela landet, och att det fattas 20–30 000 bostäder. Hon tror att eftersom bostadsbristen är så stor, skulle många vara intresserade att bo i de tomma lägenheterna, även om det bara är på rivningskontrakt.

– Det löser inte bostadsbristen, men rivningskontrakt är bättre än ingenting, säger hon. Vi är emot att riva billiga lägenheter. Det är just den här typen av bostäder som behövs, men de rivs och istället bygger man nya som till exempel ungdomar inte har råd att flytta in i.

Annette Gustavsson på fastighetskontoret berättar att de inte kan låta någon flytta in i de tomma lägenheterna, eftersom de inte vet vad för slags kontrakt de ska erbjuda.

– Det är möjligt att det blir tal om rivningskontrakt men vi kan inte ta ställning i den frågan än. Vi väntar på byggnadsnämndens beslut. Innan det kommer vi inte hyra ut till några nya hyresgäster, säger hon.

Fastighetsägare bestämmer själva om och till vilka de vill hyra ut. Rent juridiskt sett är det alltså lagligt att inte hyra ut tomma lägenheter. Men väljer man att inte hyra ut brukar det finnas starka skäl till det. Kjell Björkqvist (FP), vice ordförande i fastighetsnämnden, är emot rivningen och kritisk mot att inte hyra ut lägenheterna.

– Jag förstår varför de inte gör det i det här fallet. Det blir mindre kostnader i väntan på ett beslut, och mindre motstånd vid rivningen ju färre som bor där, säger han.

Svenska Mässan är viktig för Göteborg, det är alla inblandade överens om. Men meningarna om hur den ska expandera går isär. Kjell Björkqvist i fastighetsnämnden är en av dem som tagit fram alternativa lösningar till hur man ska kunna bygga ut Svenska Mässan utan att riva landshövdingehusen. Ett av förslagen går ut på att utnyttja de stora ytor som finns mellan Valhallabadet och Svenska Mässan. Ett annat förslag är att bygga ut Svenska Mässan eller Focushuset på höjden.

– Ingen har ens tänkt över våra förslag. Det verkar som att de har bestämt sig för att bygga i Gårda, säger Kjell Björkqvist som tycker att lägenheterna på Fabriksgatan utgör en värdefull del av de få verkligt billiga boenden som finns kvar i centrum.

Bullernivån och den dåliga luften är för många politiker huvudargument för rivningen av husen i Gårda. Mats Arnsmar (S), är ordförande i byggnadsnämnden och är för en rivning. Han menar att ett parkeringshus på den plats där landshövdingehusen i dag står skulle förbättra luftkvaliteten för de boende på andra sidan Fabriksgatan.

– Framtiden för de husen skulle se betydligt ljusare ut då, men jag kan inte lova att de kommer få stå kvar för alltid.

Men Kjell Björkqvist menar att argumentet om luftkvaliteten är något av ett svepskäl.

– Den sämsta luftkvaliteten i Göteborg finns runt Sprängkullsgatan, och där finns ju många bostäder. Det finns flera tekniker för att förbättra luften som man skulle kunna använda även i Gårda. Ett bättre bullerplank och regleringar av trafiken skulle göra stor skillnad.

Stationen för att mäta luftkvaliteten i Gårda är placerad två meter från E6:an. I en rapport från länsstyrelsen konstateras det att mätstationen är olämpligt placerad. Därför anser länsstyrelsen ”att de värden som uppmäts vid Gårda inte bör användas som underlag vid bedömningar av huruvida miljökvalitetsnormen för partiklar uppfylls i Göteborg.” De konstaterar även att luften är bättre bara några meter från mätstationen.

Lena Malm (S) i byggnadsnämnen säger att problematiken med Gårda uppstod på redan på 60-talet. Då byggdes Tingstadstunneln och man drog leden rakt igenom Göteborg förbi Gårda. På den tiden kunde man inte föreställa sig hur mycket trafik det skulle innebära för området i dag.

– Hade husen stått på en annan plats hade de haft värde, självklart! Då hade vi sett till att de rustats upp. De som bor där kanske tycker att lägenheterna har en tjänlig standard, men inte vi som samhälle, säger hon.

Måns Almered, boende i Gårda, håller inte med.

– Den lägre standarden är en del av konceptet som lockar. Lite ny färg på fasaderna och ett bättre bullerplank är allt som behövs. Det är en unik miljö som borde bevaras. Detta handlar inte bara om Gårda. Det handlar om vilket Göteborg vi vill ha.

"Vi är gamla och orkar inte flytta"

I trappuppgången på Fabriksgatan 50 sitter inte mycket av den ursprungligen gräddvita färgen kvar på trappor och väggar. Det luktar gammal träolja och det knarrar i trapporna när man går. Här bor pensionärerna Göran och Rakel Börjesson.

Över gasspisen i det pastellrosa köket hänger virkade grytlappar med små rosor på. Rakel sitter vid fönstret och röker.

– Innan stod det hus mittemot här också, säger hon och pekar med cigaretten mot motorvägen utanför, där bilar och långtradare passerar dygnet runt.

Men Rakel har för längesedan vant sig vid ljudet och tycker inte att det stör alls.

– Vi har bott i området i över 30 år, och vi trivs väldigt bra här.

Först bodde de i en mindre lägenhet på nummer 46, då hade de toalett i trappuppgången och dusch på gården, precis som de flesta andra lägenheterna i huset. Sedan fick de byta upp sig till sin nuvarande lägenhet. Det är en tvåa på cirka 70 kvadratmeter med rymlig dusch och toalett i lägenheten. Hyran är 2 500 kronor i månaden.

– Vi kommer aldrig att hitta en lägenhet så här centralt till det priset igen, säger Rakel.

De har inte fått något löfte om en annan lägenhet om rivning skulle bli verklighet.

Men Rakel tycker att det värsta är att de inte har en aning om när och om husen ska rivas.

– Vi är gamla, och jag orkar inte flytta. Dessutom har vi så nära till mataffären och in till stan om man vill göra något ärende, säger Rakel.

Hon berättar att det i december förra året hölls ett möte där Gårdas framtid diskuterades. Innan mötet hade de boende fått en lapp hemskickad med de olika argumenten för rivning.

Rakel säger att hon blev både ledsen och frustrerad vid mötet, och gick därifrån innan det var slut.

– De sa bara det som stod på lappen, det gick inte att prata med dem. Jag kände att det inte var någon mening att sitta där. De kommer ändå att göra som de vill.

I Rakels och Görans uppgång är det ännu ingen som har flyttat ut, men i andra uppgångar blir fler och fler lägenheter tomma.

Fakta: 

Gårda i backspegeln:

• Landshövdingehusen byggdes under 1920- och 30-talen. Endast 23 av de ursprungliga 156 husen finns kvar.

• Gårda var fram till 1950-talet en industri- och arbetarstadsdel i Göteborg.

• I slutet av 60-talet när Kungsbackaleden byggdes revs många hus. De resterande landshövdingehusen köptes samtidigt upp av Göteborgs kommun.

• I slutet av 90-talet skulle Kungsbackaleden byggas om och ut och rivningsplaner kom upp igen. De boende ville inte flytta. Man höll informationsmöten, skrev insändare till tidningar och startade en egen hemsida.

• I maj 1998 fick de boende veta att Vägverket hade bestämt sig för en annan lösning som inte innebar rivning av några hus.

Källa: http://www.byggnadsvard.se och Göteborgs stad

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

S lovar 60 miljoner kronor till äldre

Socialdemokraterna vill satsa på idrott, friluftsliv och studiecirklar för äldre. Därför går partiet till val med löfte om 60 miljoner kronor per år till Föreningssverige, samt en fast kontaktperson för alla som har hemtjänst. 

Företag byteshandlar i ny barterring

Lokala företag blir starkare om de byter sitt överskott av varor och tjänster med varandra. Det är tanken med en så kallad barterring, som nu startar för första gången i Sverige.

© 2024 Fria.Nu