Smärtsam närhet
Det skulle inte alls förvåna mig om Mattias Anderssons senaste föreställning The Mental States of Gothenburg blir höstens största teaterupplevelse. För något så genomarbetat starkt och så smärtsamt närhetsskapande som detta projekt har jag sällan sett, tycker Anders Thuresson
Här finns allt vad man kan önska sig av en förtätad dramatik vars solidariska massa fördelar sig beundransvärt jämnt mellan skådespelare och publik, en vital samhällsanalys som både går på djupet och lodar tidens själ, och som sist men inte minst placerar Angereds Teater mitt i city.
Ur djupintervjuer utförda av sociologer, med tio slumpvis utvalda tjugoåringar, utgör deras exakt nedtecknade svar på Mattias Anderssons frågor om livets innersta mening föreställningens dokumentära epicentrum. Men Andersson har också dramatiserat svaren så att man inte riktigt säkert kan veta vad, som just under det pågående, är fakta eller fiktion. När de båda strukturerna korsas uppstår en tredje; silade genom varandra kokas materialet effektivt ned till en här och nukänsla som angår var och en av oss i publiken.
The Mental States of Gothenburg är inte bara en termometer i munnen på de unga, den mäter lika tydligt ett helt samhällsklimat vars tunga påverkan av det stora landet i väst vi allt tydligare kan betrakta. Kroppsfixering, ätstörningar, främlingsskap och kändislängtan dominerar ena sidan, i den andra finns berättelser om längtan efter identitet, om sorg och utsatt ensamhet.
Ulla Kassius asketiska scenbild är genial i sammanhanget; publiken sitter i konferensstolar av färggrann plast i en stor fyrkant kring ett blåmålat golv. Skådespelarna sitter utplacerade mitt ibland oss och gör oss till en början lågmält delaktiga i en expanderande helhet. Det kunde vara vem som helst av oss som talar in i intervjuarnas omkringskickade lilla bandspelare och beskriver ett rådande läge. Skådespelaruttrycket är så nedtonat i spelrummets offentliga rymd att omvärldens vardagsliv lika gärna kunde ha flyttat in på scenen. Men sakta men säkert dras så spelet samman; de enskilda rollernas erfarenheter filtreras tätare genom varandra medan skådespelarna intar allt större delar av scenen i raka eller avspänt gestaltade berättelser.
Plötsligt uppstår ett ivrigt logistiskt rusande av och an över lokalen; publiken förflyttas med stor effektivitet, med stolar och allt, till en rad längs ena väggen medan pjäsens individuella utsatthet samtidigt, i en komisk höjdpunkt, flyttar in på teaterns produktionskontor, ända in i dramatikern Mattias Anderssons arbetsrum.
Angereds Teaters föreställning är först och främst en kraftfull kollektiv framgång, för teatern minst lika stark som för dess publik. Skådespelarnas arbete är samtidigt in i textens innersta andetag genomsyrat av en sådan befriande äkthet att regissören Mattias Andersson bara är att gratulera.
The Mental States of Gothenburg
Scen: Angereds Teater
Manus, bearbetning, regi: Mattias Andersson
I rollerna: Kave Foladi, Mattias Lech, Julia Marko-Nord, Ramtin Parvaneh, Sofia Pekkari, Sandra Stojiljkovic, Ove Wolf