Recension


Göteborgs Fria

Härligt kommunikativ ungdomsteater

På Angereds Teater börjar det hela med en monolog vars frågeställningar öppnar sig i alltmer mottaglig samtalston med ungdomspubliken. Apberget är en välspelad föreställning som snabbt utvecklas till solid och kommunikativ teater i avspänd direktkontakt med salongens unga.

Skådespelarnas enkla tilltal utgår från rollfigurernas tankar om sig själva. Hur är det att vara ung och vilja bli pilot, fast man måhända brister i studieeffektivitet, eller att vara ung och inte veta vem man är? Hur känns det att inte känna igen sig i spegelns eller omgivningens krav på normalitet?

Pjästiteln Apberget syftar på skolgårdens trappa där punkare och andra freaks valt att sitta, i avskildhet från alla de ”vanliga” andra. Huvudperson är Dafne som inte får sitt inre att stämma med sitt yttre. Där tar pjäsen sin början, alldeles innan hon och bästa kompisen Jenny skall börja på högstadiet.

Dafne och bästa kompisen Jenny är från början ”friends forever”, ett tillstånd i vila och eufori men strax under hastig förändring. Dafne har i Jennys osäkra ögon alltid varit populärast. Hastigt byts förtecknen mellan dem. Jenny blir förälskad i skolans stjärnskott i fotboll, Kevin. Dafne söker sig själv i en annorlunda musik; identifierar sig allt starkare med Apbergets obönhörligt starka lockelse.

Anders Duus pjäs är ett under av strukturellt utanförskap, läckert formulerat i Lisa Hjerténs kongeniala scenografi, vars exakta byggelement av formgjuten plast lyser i pastelliga nyanser. Om inte pjäsen vore så skickligt skriven skulle man kanske bara se rollfigurernas katalogaria av bristande självtillit. Men också Dafnes skönt nördiga pappa, spelad av Ove Wolf, lider av klassiska, och mästerligt gestaltade, svårigheter i kontakten med dottern.

Nils Wohlrabes musik äger ett dovt förföriskt sug som uppfinningsrikt blandar sig i spelet från scenens sida. Omgiven av manicker sitter han avspänt koncentrerad inåt mot scenens situationer, sökande med plektrumet längs gitarrsträngarna efter rytmiskt avvägda insatser.

Spelet mellan aktörerna är både lättrörligt och rörande i Rolf Sossnas poetiskt avlyssnade regi. Wohlrabes variationsrika musik delar mjukt upp scenerna. En humoristisk underton leker mellan raderna i allvarets nära grannskap. En vaken lystring mot dialogens föränderlighet förs lika känsligt ut i salongen i Sasha Beckers, Josefine Neldéns och Olle Liljas vidöppna speluttryck.

Kommer Kevin att bli toppspelare? Hur kommer det att gå med Jennys och hans förhållande? Vart kommer Dafne att gå, mot slutet utstött och ensam i sitt val av livsstil? Upplösningen är lika välgörande öppen som föreställningens helhet. Det råder ingen tvekan om var den här teatern står i förhållande till de ungas växande mognadsprocesser.

Fakta: 

Teater

Apberget Av Anders Duus Regi Rolf Sossna I rollerna Sasha Becker, Olle Liljas, Josefin Neldén, Ove Wolf

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu