Göteborgs Fria

Med självkänsla på schemat

Det nya begreppet för sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna är livskunskap. Angereds gymnasium går i bräschen för att ämnet ska bli en del av skolplanen, men de jobbar i motvind då skolverket hävdar att det räcker med att väva in ämnet i de sex kärnämnena.

Livskunskap ligger långt bortom ramarna för den tidigare sexualundervisningen. Minns den stammande läraren som pliktskyldigt framför ett heteronormativt och ofta problemfixerat synsätt på sexuell samvaro och sexuellt överförbara sjukdomar. Nu handlar det om att självkänslan ska stärkas hos eleverna och att ett forum ska växa fram kring frågor som berör deras direkta vardag. Frågor som inte bara rör sexualiteten utan också frågor där man får möjlighet att förstå sig själv.
- Livskunskap handlar inte bara om de biologiska aspekterna av sex och samliv utan tar upp relationsaspekten, vuxenblivandet, ungdomars vardag, sexualitet och olika sexuella läggningar, rasism och utanförskap. Alltså både risk och friskfaktorer, det handlar om att sätta elevernas vardag på schemat, säger Charlotte Persson som jobbar som livskunskapslärare på Angereds gymnasium.
Persson ligger också bakom utformandet av det kursplanförslag som utformats till skolverket.

Trots att det nya ämnet livskunskap visat positiva effekter bland elever vill inte skolverket införa ämnet som en nationell kurs i gymnasiets kursplan. De menar att ämnet ska ingå som en naturlig del i de sex kärnämnena historia, naturkunskap, religion, samhällskunskap, svenska samt idrott och hälsa, enligt de nya föreskrifterna som träder i kraft år 2007.
Rektorn på respektive skola bär högsta ansvaret för att ämnet representeras i undervisningen. Men trots detta hävdar många skolor att de inte har sexfrågor på schemat och ämnet faller ofta mellan stolarna och glöms bort.
- Tidigare var det vi skolsköterskor som informerade eleverna om bland annat menstruation när de går i femman. Som det ser ut på den grundskola jag jobbar för nu, har vi inte tid att gå ut och informera i klasserna längre och tjänsterna köps istället in av utomstående. Det borde vara en obligatorisk kurs därför att det är viktigt för eleverna att få med sig kunskapen så tidigt som möjligt i livet. Det är viktigt att lära sig respektera varandra, säger Britt Bergelin som jobbar som skolsköterska på Karl-Johansskolan och Polhemsskolan.
Vissa skolor har tagit saken i egna händer, och infört kursen livskunskap som ett eget ämne i det lokala valet. Men när kursplanen ändras 2007 finns inte lokalt val med som en del av gymnasieutbildningen.

Ett förslag som har arbetats fram kommer från lärare på Angereds gymnasium. De vill att livskunskap ska bli en 100 poängs nationell kurs. Ett obligatoriskt ämne som ser likadant ut i hela landet. Så att ämnet tas på allvar och får högre status. Men skolverket har inte besvarat ansökan.
- Vi har inte haft tid att ta hand om ärendet då vi fått in över 8 000 ansökningar från olika skolor. Och regeringen redovisade redan i februari vad som är tänkt för den nya skolplanen och detta vet skolorna om. Ämnet livskunskap ligger inte i gymnasieskolans kunskapsuppdrag utan, som förtydligas i uppdraget, ska inkluderas i de sex angivna kärnämnena. Självklart är sexualundervisningen en viktig del av undervisningen, men vi ser inget hinder med att det arbetas tematiskt med ämnet i de ordinarie kurserna, säger Anders Lokander på skolverket.
Problem som kan uppstå när ämnet inte är accepterat som ett eget ämne, är att lärare som ska väva in det i sina huvudämnen men inte är specialiserade i området sex och samliv, kanske finner det klurigt att ta upp frågorna på ett naturligt sätt. Detta tar Angereds gymnasium upp i den förslagna kursplanen som ett av argumenten för livskunskap som eget ämne.

Lars-Gösta Dahlöf som är docent i psykologisk sexologi på Göteborgs universitet, svarar på frågan varför det är extra viktigt för ungdomar, att på ett naturligt sätt få diskutera sex och samliv med vuxna.
- Det ställs oerhört höga krav på ungdomar i dag, de exploateras hejdlöst och funderar ofta över om de är normala i förhållande till sina kamrater. Sexualiteten är exploaterad av vuxenvärlden, marknadskrafter, musik och internet och mycket av nyhetsförmedlingen lägger tyngdpunkten på avvikande, svårigheter och lidande. Denna trend behöver vändas till något positivt även om vi inte ska gå tillbaks i tiden och gamla fotspår. Vi bör se till ungas behov och inkludera positiva lösningar i sexualundervisningen. Skolan och föräldrarna är oerhört viktiga i en tonårings liv, för att skapa positiva förebilder, menar Dahlöf.

På Angereds gymnasium är livskunskap ett obligatoriskt ämne och ligger under kursen 'Individ och samhälle' och är betygsatt. De tre huvudmomenten i kursen är: 'Varför delar vi in världen i vi och dom? - om rasism och integration', 'Sex och samlevnad, hur är man nöjd med sin kropp och hur fungerar relationer?' och 'Gruppen och jag, vad som är viktigt för individen i livet'. Lärarna står inte och föreläser som på en vanlig lektion utan eleverna tvingas att aktivt delta i olika värderingsövningar, gruppdiskussioner, forumspel och dagboksskrivande.
- Vi jobbar med saker som berör eleverna i stunden. Det kan handla om att en elev varit tillsammans med någon och tagit nakenbilder med sin partner, som sedan efter att de gjort slut hamnat på nätet. Hur hanterar man det? Det finns utrymme att gå utanför den angivna kursplanen, men generellt jobbar vi utifrån ett kursupplägg där det finns ett samband i vilken ordning lektionerna kommer. Men grundprincipen är att få eleverna att förstå att de duger som de är och stärka deras självkänsla, säger Persson.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

På jakt efter leksaker som låter barnen vara sig själva

Före jul börjar många föräldrar tänka på leksaker. Vill vi lära barnen att killar ska ha vapen och tjejer ska ha Barbie-dockor? Kan vi välja, eller kan barnen? Är allt bestämt redan när de föds? Eller är det leksaksbutiken som bestämmer?

På jakt efter könsneutrala leksaker

Så här i juletid aktualiseras debatten bland småbarnsföräldrar och forskare om vad en könsneutral leksak är. Vissa hävdar att valet av leksaker är hormonellt betingat, medan andra pekar på föräldrarnas inverkan. I handeln upprätthålls könsstereotyperna med typiska flick- och pojkavdelningar, men ingen vill ta ansvar för att förändra situationen.

Göteborgs Fria

Ungdomsfullmäktige - ett steg mot förändring

Kan ungdomar påverka? Göteborgs stad gör ett försök till demokrati med sin satsning Ungdomsfullmäktige. Här får unga människor en chans att engagera sig och arbeta med samhällsfrågor. Frågan är om någon lyssnar.

Göteborgs Fria

Kampanj ska öka försäljning av Eko-produkter

Ekologisk mat har länge varit ganska osynliga i butikerna, men nu sätter en ny kampanj fart på försäljningen. Ekokick är ett projekt som genom utbildning av personal och butikschefer sätter den ekologiska maten i fokus.

Göteborgs Fria

Säkrad värme - ett miljöhot

Göteborgs Energi har investerat 2 miljarder kronor i Rya kraftvärmeverk som går i bruk i december och kommer att drivas på naturgas. En miljöinvestering som minskar användningen av den importerade kolen och oljan från norra Europa, men som ökar de svenska koldioxidutsläppen, speciellt över Göteborg.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu