Soundtrack är fortfarande hungriga | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Soundtrack är fortfarande hungriga

The Soundtrack of our lives är tillbaka med ett nytt album. FRIA träffar tre sjättedelar av gruppen för att snacka om mat, sport och givetvis musik.

FRIA knackar på hos Svenska Grammofonstudion som tillhör Kalle Gustafsson – TSOOL:s basist. Hälften av medlemmarna är på plats i studion där de spelat in den nya fullängdaren Communion – Kalle, frontmannen Ebbot Lundberg och trummisen Fredrik Sandsten.

Förr bodde alla sex i Masthugget. Numera har alla bildat familj, två av dem håller till i Stockholm och sedan Fredrik för ett par år sedan flyttade är det bara Pizza Soundtrack på den lokala pizzerians meny som finns kvar i stadsdelen.

Vad är det på den?

– Jag tror det är allt, säger Fredrik och får medhåll av de andra.

Ebbot bodde granne med pizzerian då det begav sig.

– Den låg så nära så det blev ju den. Jag kan inte säga att den var femstjärnig, men den dög då.

Nu går de till istället till Laila Thai Taste, som ligger tvärs över gatan från studion räknat och som de kallar ”höjdarrestaurang”. Ebbot blir alldeles till sig när Kalle berättar att det ska byggas en bro över Mölndalsvägen så att de kan komma raka vägen dit.

– Det blir ju fantastiskt ju, säger han och berättar att en av bandmedlemmarna köpte en båt så att de skulle kunna ta den över Mölndalsån – men den blev stulen efter bara ett par dagar.

Kanske är det synd att bandets pianist, Martin Hederos, inte är på plats. Han håller nämligen på med en kulinarisk bok som berättar om kul matställen de hamnat på under turnéerna.

Men nog om mat – även om det verkar vara ett outtömligt ämne för bandet. TSOOL är högaktuella med deras sjätte fullängdare, ett album som breder ut sig över två cd:s. Gruppen gör det mesta själva numera. De har bildat eget skivbolag och producerat plattan.

– Vi ser den som en bandproduktion. Det är lite olika hur mycket man gör, beroende på vem som skrivit låten till exempel, säger Kalle, och tillägger att gitarristerna skriver flest låtar men att det brukar finnas bidrag från alla.

Ebbot brukar vara den som engagerar sig mest i detaljer av typen låtordningar. Med andra ord är det han som pusslat samman de 24 låtar som finns på den nya dubbelplattan.

– Man får ta ut en skiva och sätta i en ny – det blir ju en viss dramaturgi i det. Vilken låt ska avsluta första skivan och ligga först på den andra… Hela skivan ska vara som en riktigt lång långfilm, säger Kalle.

Någon oro över att de ska ha tagit sig vatten över huvudet eller att lyssnaren ska få för mycket av det goda verkar inte finnas.

– Vi har provat olika och det känns som om långa skivor är vårt format.

De tycker att de lyckats överträffa sig själva.

– Jag tycker absolut att det är vår starkaste skiva hittills, säger Ebbot innan han konstaterar att han just gjort samma uttalande som Ace of Bases Ulf Ekberg gjorde inför en aktuell skiva som blev sågad, och fortsätter:

– Den är väldigt nu, känns det som. Väldigt kontemporär. Och rent musikaliskt är det en variation av allting vi har gjort tidigare. Det måste ju vara varierat om det ska vara så långt. Det blir precis som när man gjorde blandband – man är väldigt noga med att man inte ska vilja spola fram.

De har jobbat med nya skivan hela det senaste året.

– Det är den längsta processen hittills, säger Kalle.

– Generellt kan man säga att vi har börjat om från början. Vi ville hitta tillbaka till hur det var i början – när man var tvungen att göra allting själva.

Sedan dess har de inte lagt ner så mycket tid på att repa och förbereda sig inför inspelningarna. Förrän nu.

– Det har varit en väldigt friktionsfri process som har varit extremt behaglig även om den har tagit lång tid, säger Fredrik.

Kalle citerar ett mejl som kommer från en kille i Finland som har följt bandet genom alla år: ”Den här skivan är precis som före den första skivan”.

Den innehåller också den första cover bandet spelat in. Och när jag ärligt berättar att jag inte gillar vad de har gjort med Nick Drakes Fly ler bandmedlemmarna.

– Ja, den blir nog en vattendelare, menar Kalle.

– Jaså, det var för heligt, flinar Ebbot.

– Det är ju bara bra om man rör upp känslor faktiskt, tycker Fredrik.

– Och får man tio nya personer att lyssna på Nick Drake blev det ju ändå för en god cause, konstaterar Kalle.

Någon Alice Cooper-cover har de aldrig gjort, trots att alla i bandet är fans, men en låt som är ”grymt Alice Cooper-inspirerad” spelades in 1998 och väntar fortfarande på att ges ut.

– Fortfarande ligger en massa riktigt bra låtar outgivna för att vi har hunnit engagera oss tillräckligt i dem, säger Ebbot.

I våras gjorde Ebbot ett bejublat framträdande på Ullevi, iförd kaftan i Gaisfärger. Men färgerna verkar inte ligga honom riktigt lika varmt om hjärtat som man kanske kan tro.

– Jag är egentligen väldigt ointresserad av fotboll, tyvärr. Älskade det förr och spelade själv för GFF men jag har bara varit på två Gaismatcher i hela mitt liv – och till den ena blev jag influgen på planen med helikopter. Så det var mer den grejen, faktiskt – utmaningen. Och det var kul. Det kändes helt overkligt att göra det.

Men du hade gjort det även om det var Öis som flög dit dig?

– Ja, kanske, det beror på – men det får jag ju inte säga för då kommer jag väl att få stryk. Det är bara Ian i bandet som är riktig fotbollsfreak. Och han håller på IFK, men vi sitter inte och pratar fotboll i turnébussen om vi säger så.

Under deras resor blir det en hel del tid i bussen och Ebbot berättar att de den senaste tiden ägnat en stor del av den åt brädspel,

Vilka är de bästa turnéspelen då?

– Jag slutade spela för några år sedan för jag kände att det fanns ett beroende i det, svarar Ebbot.

Kan man bli beroende av brädspel?

– Ja, jag var beroende av schack när jag var liten, säger Kalle. Det var otroligt nördigt men jag var med i skolans schackförening.

Den här gången vill Soundtrack ta sig till Sydamerika – den enda världsdel de inte besökt tidigare. Det finns även en hel del pyssel att ta itu med så här före jul. Ebbot berättar att han har över 500 timmar film från turnéerna som aldrig gåtts igenom.

Kanske kan vi få till en digital adventskalender på hemsidan med olika filmsekvenser, funderar han. Plattan har ju ändå 24 låtar.

Fakta: 

The Soundtrack of Our Lives nya skiva Communion släpps på onsdag. Gästartister som dyker upp på plattan är Lisen Rylander & Lisa Nordström från Midaircondo samt Simon Olsson från Silverbullit. Arbetet med nya skivan påbörjades för ett år sedan och under den här tiden har bandet också hunnit med turnéer i Australien, Kina och Kanada.

Rekommenderade artiklar

De tar kraft i feministiskt konst

Anna Wennerbeck och Anders Hagberg har skapat skapat dans- och musikföreställningen Röd, som utgår från Louise Bourgeois bildsvit Mother and Child.

Unikt skrivprojekt förenar olika världar

Fyra gånger fyra är ett unikt skrivarprojekt initierat av socionomen Amanda Frövenholt. Texterna är skrivna av kvinnor som besöker Huldas Hus, en mötesplats för hemlösa kvinnor. "Jag ville ta deras texter utanför den värld där de befinner sig så mycket", säger Amanda Frövenholt.

Stjärnspäckad gala för fängslade journalister

I nio månader har journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye suttit frihetsberövade i Etiopien. Här hemma uppmärksammas deras situation med en stödfest på Trädgår'n där bland andra José Gonzales, Kapten Röd, Graveyard, Ebbot Lundberg står på scen.

Årets bästa plattor

Lasse Franck tipsar om sina absoluta favoriter från musikåret 2008 som bjöd på många fullträffar. En liveplatta av John Mayer gör honom grön av avund och Pelle Osslers ödesmättade Ett brus vill inte lämna skallen.

Fria.Nu

Funkfarbror fylld av soul

Emrik Larsson sneglar, inte utan längtan i blicken, på de franska bakverken, men avstår. Han har just återvänt från en skidresa i Frankrike och kanske ätit tillräckligt på plats. Nya skivan är helt klart mättad med svensk soul, blues och jazz.

© 2018 Göteborgs Fria