Framtidsvisioner och verklighet frontalkrockar i Angered | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

Framtidsvisioner och verklighet frontalkrockar i Angered

Hela världen genomlider kristider och så även Angered. I tisdags hölls därför en debatt om visioner för framtiden. De blev en intensiv debatt om allt från arkitektur och fördomar till frågan om varför ingen lyssnar på ungdomarna.

Debatten, som hölls på kulturhuset Blå stället i Angered, blev en kamp mellan vision och verklighet, mellan möjligheter och begränsningar.

På scenen satt bland annat politiker och författare och diskuterade visioner som minskad segregation, ekonomisk tillväxt och större trivsel i området. Samtidigt fylldes salen med ungdomar som beskyllde debattörerna för att blunda för verkligheten. En verklighet där Gunnareds stadsdelsnämnd har ett budgetunderskott på 40 miljoner och därför måste skära bort vissa utgifter. Ungdomssatsningen Lugna gatan är en sådan utgift, och det var därför ungdomarna kom till debatten på tisdagskvällen för att visa sitt missnöje. De hade med sig plakat med text som ”Vi är dagens framtid och oss skär ni ner på”, ”Inga lugna gator utan Lugna gatan” och ”Varför tar ni bort ett fungerande koncept?”.

Men det var inte Lugna gatan som debatten skulle handla om. Inte heller om budgetunderskottet. Den skulle handla om visionerna, om framtidstro och om möjligheter.

– Man borde inte bara prata om en vision för Angered, utan om en vision för Göteborg, sa Anna Johansson (s), ordförande i Bergsjöns stadsdelsnämnd. Angered är en del av Göteborg. En stark del, skulle jag säga. Det finns stora möjligheter till utveckling på den mark som kommunen äger. Nu är det kris och ser mörkt ut, men en vision som inte ser längre än till ett par år framåt är inte mycket till vision. Jag ser ljust på framtiden.

Mark Isitt, journalist och debattör, menade att en lösning för Angered är att bygga nytt med finare arkitektur och påstod att polisen säger att det är mer problem i de arkitektoniskt ”fula” husen. Något som möttes av kritik från journalisten och folkhögskolehandledaren Göran Byhlin.

– Man får ständigt höra att det är otryggt, kriminellt och fult. Men jag har bott här i 32 år och varje gång jag har en ny vän på besök säger de ”oj, va tryggt och fint det är här”. Det handlar om förutfattade meningar. Jag kan hålla med om att det finns fula hus, men man kan inte döma ett område efter husen.

Därför menade Göran Byhlin att man borde bygga attraktioner i området som skulle locka folk från hela Göteborg, för att på så sätt minska segregationen.

– Delar av universitetet kunde ligga här till exempel, men istället ligger allt i centrum. När man skulle bygga den nya fotbollsarenan diskuterade man om den skulle ligga i centrum, på Hisingen eller i Angered. En enda remissinstans tog upp segregationen som en aspekt, att det kunde leda till arbetstillfällen i Angered om arenan byggdes här. Men man kom fram till att segregationen var en fråga som inte hörde dit. Sedan placerade man den i centrum.

Anledningen till att det blir så menade Göran Byhlin är att politikerna ser till sin egen verksamhet istället för till hela stadens utveckling.

– Segregationen uppstår inte av sig själv, den uppstår av att det tas tusentals olika beslut som leder fram dit. Alla beslut är till förorternas nackdel.

Det höll inte Anna Johansson med om.

– Det är en tråkig, defensiv hållning, sa hon. Det behövs inte mer människor som tror att hela världen är emot dem.

Många liknande debattkvällar är lugna och ganska tysta, debattörer på scenen och en halvt om halvt lyssnande, halvt om halvt loj publik. Kanske några frågor från någon riktigt intresserad på slutet. Så var det inte på Blå Stället i Angered den här kvällen. Så fort det var dags för publiken att ställa frågor höjdes armar i luften. Vissa glömde be om sin tur och pratade rakt ut. Alla ville ha sagt sitt, alla ville påverka. Man krävde resursfördelning, att rikare stadsdelar ska dela med sig till de fattigare, och man krävde fler arbetstillfällen i Angered. Men framförallt krävde publiken mer satsningar på barn och ungdomar och att Lugna Gatan ska få finnas kvar.

Till slut reste sig en av ungdomarna, Mine Gülse, greppade micken och vände sig till debattörerna på scenen:

– Ni pratar om visioner, men varför frågar ni inte vad vi ungdomar vill?

Klockan åtta skulle debatten vara slut, men diskussionen hade bara börjat. Ungdomarna från Lugna gatan flockades runt de politiker som var på plats för att få svar på varför deras verksamhet ska läggas ner.

– Lugna gatan ger oss trygghet och vi vet att ledarna svarar i telefon dygnet runt om det är något – vi har fått förtroende för dem, sa Mine Gülse.

Varför läggs då Lugna gatan ner?

– Vi har inte resurserna, och måste prioritera, svarade Eshag Kia (s), ordförande i Gunnareds stadsdelsnämnd. Lugna gatan är en bra verksamhet, men det är inte något som vi måste driva enligt lagen, vi kan till exempel inte minska på socialbidragen.

Han påpekade att det pågår diskussioner om att starta en ny ungdomsverksamhet, där fler stadsdelar ska delta så inte Gunnared behöver stå för alla kostnader själva.

Lugna gatan-ledaren Nadja Wolmhagen var frustrerad efter debatten.

– Det får inte bli så att Lugna gatan läggs ner, de här ungdomarna måste få ha vuxna i sin närhet som inte sviker. Det är viktigt med visioner, men vi måste prata om de problem som vi har i dag.

Fakta: 

• Vision Angered,

En debattens huvudfrågor. Ett projekt som vill göra Angered till en attraktiv och långsiktigt hållbar del av Göteborgsregionen. Projektet drivs av stadsdelarna i Gunnared och Lärjedalen och konkreta planer är bland annat en is- och badhall och ett närsjukhus.

• Stadsdelen Gunnared, i Angered, måste spara 40 miljoner kronor under 2009 och skär därför bland annat ner på verksamhet för ungdomar. Lugna Gatan och Guts är två sådana projekt.

• Lugna gatan är en verksamhet där ledare och ungdomar tillsammans vandrar ute för att just hålla gatorna lugna. Utöver det har man bland annat utbildningar om etik och moral, hedersmord och sexuella övergrepp.

• Guts – Gunnareds tjejer i samverkan – är en mötesplats för tjejer i tonåren. Här kan man bland annat delta på temakvällar och få individuellt stöd och rådgivning.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Filmvåg i krisens Grekland

Trots krisen och dess följande nedskärningar kan man prata om en grekisk filmvår. Det sa Alexandra Pascalidou, Kajsa Ekis Ekman och Josefine Camitz under den paneldebatt som GFT arrangerade i går, tisdag, på filmfestivalen.

Yo Go Grrrl bakom stärkande festival

På söndag är det den internationella kvinnodagen och som uppvärmning arrangeras en kvinnoseparatistisk feministfestival på Kulturhuset Underjorden. Arrangörerna menar att separatism kan vara stärkande, men önskar egentligen att kön inte spelade någon roll.

Kultur till högstbjudande

Tommy Andersson, professor på Handelshögskolan, har forskat om konstens ekonomiska värde och säger att den smala konsten kan hamna i skymundan om kulturen ska bli en kassako.

”Sättet vi konsumerar står inte i proportion till behovet”

I dag är det En köpfri dag och kulturen inleder artikelserien Handla som pågår fram till konsumtionsklimaxet vid jul. I den första delen möter vi containerdykarna Maria och Emma.

Varje vecka slänger livsmedelsbutiker containrar fulla med matvaror. Ett slöseri med resurser och ätbar mat, menar Maria och Emma. De är två av alla dem som ”dumpstrar” – hämtar mat ur containrarna.

Hyllning till brösten

En kvinnas bröst bär på historier, menar Agneta Slonawski och Emelie Asplund, aktuella med boken Bara bröst. Här finns berättelser om ångest och glädje som tillsammans skildrar andra bilder än dem på reklambrösten.

© 2022 Göteborgs Fria