GP vill vara ensam på högskolor | Göteborgs Fria
Göteborgs Fria

GP vill vara ensam på högskolor

Göteborgs-Posten vill dela ut gratistidningar på ett tiotal eftergymnasiala skolor i Göteborgsområdet. Samtidigt begär man ensamrätt till utdelning av morgontidningar på skolorna.

På Göteborgs universitet, GU, har man tackat nej till GP:s erbjudande, eftersom man inte kunde gå med på kravet om monopol.
- Det är förstås ett förslag som vore helt väsensfrämmande för ett universitet. Här ska vi ha så många åsikter som möjligt, och så mycket information och öppen debatt som möjligt, sade GU:s förvaltningschef P-O Rehnquist till Västnytt när programmet rapporterade om ämnet i måndags.
Enligt GP:s marknadsdirektör Richard Robbstål handlar kravet på ensamrätt bara om att göra marknadsföringen av tidningen så effektiv som möjligt. Till GFT säger han att man från GP:s sida därför är helt oförstående till Västnytts vinkling av frågan som en fråga om yttrandefrihet och åsiktsmonopol.
Richard Robbstål säger också att man är beredd att plocka bort paragrafen om exklusivitet och att dialogen med GU fortsätter och är 'väldigt positiv'.
Per-Erik Eriksson, som är planeringsdirektör på GU, säger å sin sida att det för tillfället inte förs några diskussioner.

Enligt Per-Erik Eriksson var det inte bara kravet på ensamrätt som gjorde att GU valde att tacka nej till erbjudandet. Det berodde också på hur den ekonomiska delen av avtalet var utformad. Enligt detta skulle universitetet betala för ett abonnemang på ett visst antal tidningar, samtidigt som man skulle fakturera GP på motsvarande summa för 'marknadsföringsplats'.
- Det är tveksamt om vi kan använda statliga medel för att betala en prenumeration på en tidning till våra studenter. Det är inte helt klart juridiskt om vi kan göra den biten, säger Per-Erik Eriksson.
Christian Sjöstrand, jurist på Högskoleverket, håller med:
- Det är riksrevisionen som ska ta ställning till det, men min reaktion är att det är klokt av GU att känna sig tveksamma till att universitetet ska fungera som mellanhand för att privatpersoner ska få en tidning gratis. Det är ju ändå så att studenterna formellt sett är allmänheten, även om de är antagna. Att en statlig myndighet ska gå in och betala till en tidning är därför tveksamt för mig.

Enligt GP har fem av de tillfrågade eftergymnasiala skolorna redan accepterat avtalet utan att ifrågsätta kravet om ensamrätt för tidningen eller avtalets ekonomiska utformning. På måndagen ville man dock inte avslöja för Västnytt vilka skolor det handlar om, eftersom man först ville kontakta de som skrivit på avtalen. När GFT ringer upp Richard Robbstål två dagar senare säger han att man fortfarande inte fått tag på de ansvariga och därför inte vill lämna ut deras eller skolornas namn.
GP uppger att det rör sig om högskolor, men en rundringning till några större högskolor i regionen ger en annan bild. På Chalmers, som är den största högskolan i Göteborg efter GU, har man inte fått GP:s erbjudande. Marita Johanson, prorektor på Högskolan Väst (tidigare Högskolan i Trollhättan/Uddevalla), säger sig inte heller känna till erbjudandet.
Chalmers informationsdirektör Petra Ljung uppger att man skulle ha tackat nej till avtalet av samma skäl som GU.
Lennart Weibull, professor i medieforskning på GU, tycker också att universitetets beslut att tacka nej till GP:s avtal är riktigt:
- När det gäller opinonsbildning så får man inte vara exklusiv, utan alla måste ha möjlighet att komma in, vare sig det gäller tidskrifter, dagstidningar, eller att framföra åsikter generellt sett. Universitetet ska ju vara en öppen akademisk arbetsplats.
Vilka skolor det är som GP menar har nappat på erbjudandet förblir oklart.

Rekommenderade artiklar

Besparingar bara början

Svåra prioriteringar väntar i stadsdelarna när nya besparingar ska göras nästa år. Men först om ett par år slår lågkonjunkturen på allvar mot kommunernas ekonomi, och Göteborg måste spara oavsett krisen.

Sverige medverkar i USA:s krig - med eller utan Jas

Oavsett vilka motiv som ligger bakom försvarsledningens önskan att skicka Jas-plan till Afghanistan, så skulle ett sådant beslut innebära en ännu djupare svensk inblandning i USA:s och Storbritanniens krig i regionen.

Fria.Nu

Från Hammarkullen till Shatila

Nabila Abdul Fattah - mest känd som rappare och Metro-kolumnist - lämnade jobbet på en fritidsgård i Hammarkullen för att under tre månader lära ut självförsvar till unga tjejer i ett palestinskt flyktingläger i Libanon. GFT har träffat henne i Beirut.

Svenska marktrupper kan skickas till Libanon

När FN-styrkan i Libanon inom kort ska utvidgas till 15 000 man har Sverige beslutat att delta med ett fartyg, en kustkorvett. Samtidigt menar borgerliga politiker att Sverige även borde skicka marktrupper. Mats Wärn håller på att färdigställa sin doktorsavhandling om Hizbollahs politiska utveckling. Han menar att det är naivt att tro att FN-trupperna är lösningen till regionens problem.

Fria.Nu

Saklig kunskapskampanj eller os(m)aklig skrämselpropaganda?

Med reklamfilmer, tidningsannonser och inte minst den turnerande jätteshowen Swedish Battle Camp som besökte Göteborg förra helgen vill försvarsmakten övertyga allmänheten om värdet av det nya insatsförsvaret. Men enligt kritiker handlar det om glorifiering av krig och ren skrämselpropaganda för att sälja in försvarets tjänster till politiker och allmänhet.

© 2020 Göteborgs Fria